Madagaskarkärrhök

Från Wikipedia
Madagaskarkärrhök
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningRovfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteKärrhökar
Circus
ArtMadagaskarkärrhök
C. macrosceles
Vetenskapligt namn
§ Circus macrosceles
AuktorNewton, 1863
Synonymer
Circus maillardi macrosceles

Madagaskarkärrhök[2] (Circus macrosceles) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarkärrhöken är en stor (54–59 cm) kärrhök med långa vingar och lång stjärt. Hanen har svart på vingens framkant, handpennor och mantel, på huvud, stjärt och armpennor gråare och med svartaktigt huvud. Övergumpen är vit. Honan är brunare med tydliga band under handpennorna och på stjärten.[1]

Arten är lik réunionkärrhöken och behandlades tidigare som en underart till denna. Madagaskarkärrhöken skiljer sig dock genom tydligt mindre storlek men längre klor, hos hanen svart på huvudet istället för svarta och vita streck samt inga tvärband på handpennorna och endast ett mörkt subterminalt band på stjärten jämfört med réunionkärrhökens fyra. Hos honan är vingarna jämnbruna, ej ljust brungrå med mörka streck på täckarna och bandade vingar. Vidare är övergumpen hos hanen vit och bandad hos honan, medan det omvända råder hos réunionkärrhöken.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Arten är tystlåten utom under häckningstid, då hanen yttrar ett ”koue” under spelflykt.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarkärrhök återfinns på Madagaskar och i ögruppen Komorerna.[3]Mayotte är den troligen endast en mycket sällsynt gäst.[5] Tidigare behandlades den som underart till réunionkärrhöken (C. maillardi) men urskiljs numera allmänt som egen art.

Genetiska studier visar vidare att kärrhökarna är inbäddade i höksläktet Accipiter så som det är traditionellt är konstituerat. De står faktiskt närmare duvhöken genetiskt än vad den senare står nära sparvhöken. Det medför att antingen bör de distinkta kärrhökarna inkluderas i Accipiter eller så bör Accipiter delas upp i flera mindre släkten. Inga internationella taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat resultaten från studierna i deras taxonomier.[6][7][8][9]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarkärrhöken hittas i olika öppna områden som våtmarker, gräsmarker, savann, risfält och skogsbryn. Födan verkar huvudsakligen bestå av insekt, men även ormar, fåglar och ödlor. Den inleder bobygge från slutet av augusti till slutet av oktober under torrsäsongen på Madagaskar och i oktober i Komorerna.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarkärrhöken är en mycket fåtalig fågel med en världspopulation som uppskattas till endast mellan 100 och 250 vuxna individer. Den tros dessutom minska i antal, huvudsakligen på grund av habitatförlust och förföljelse. IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Circus macrosceles Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ [a b c] del Hoyo, J., Collar, N., Marks, J.S. & Sharpe, C.J. (2020). Madagascar Marsh-harrier (Circus macrosceles). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467350 1 mars 2020).
  5. ^ Safford, R.J. & Hawkins, A.F.A. eds. (2013) The Birds of Africa. Vol. 8: The Malagasy Region. Christopher Helm, London.
  6. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  7. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  8. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  9. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]