Komorerna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För ögruppen med samma namn, se Komorerna (ögrupp).

Union des Comores
Udzima wa Komori
الاتحاد القمر
Flagga Statsvapen
ValspråkUnité - Justice - Progrès
(Franska: Enighet - rättvisa - framsteg)
Nationalsång: Udzima wa ya Masiwa
HuvudstadMoroni
Officiella språk komoriska, franska, arabiska
Statsskick Förbundsrepublik
 -  President Azali Assoumani (2016)
Självständighet från Frankrike 
 -  Deklarerad 1975 
 -  Erkänd 6 juli 1975 
Area
 -  Totalt 2 235 km² (179:e)
 -  Vatten (%) Försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 864 335[1] (163:e)
 -  Befolkningstäthet 387 inv./km² (26:e)
BNP (PPP) 2020 års beräkning
 -  Totalt $273 milj (190:e)
 -  Per capita 3100 
HDI (2018) 0,538[2] (156:a)
Valuta komoransk franc (KMF)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Le Kartala, 2 360 m ö.h.
Nationaldag 6 juli
Nationalitetsmärke COM
Landskod KM, COM, 174
Toppdomän .km
Landsnummer 269

Komorerna (alternativt Comorerna) (arabiska: جزر القمر), formellt Unionen Komorerna[3] (komoriska: Udzima wa Komori, franska: Union des Comores, arabiska: الاتحاد القمري), är en östatögruppen med samma namn i Indiska oceanen utanför Afrikas östkust, på den norra änden av Moçambiquekanalen mellan nordöstra Moçambique och nordvästra Madagaskar. Andra länder i närheten till Komorerna är Tanzania i nordväst och Seychellerna till nordost. Komorerna är till ytan den tredje minsta afrikanska nationen. Arkipelagen är känd för sin mångsidiga kultur och historia, där nationen bildades i korsningen av många civilisationer. Det är den sydligaste medlemsstaten i Arabförbundet.

Landets historia har präglats av ett flertal statskupper sedan självständigheten 1975.[källa behövs] År 2008 lever omkring hälften av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen på $1,25 per dag.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess namn härstammar från det arabiska ordet قمر qamar ("måne").[5] Namnet Komorerna betyder de små månöarna.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Komorerna har troligen bebotts av folkslag av malaj-polynesisk härkomst sedan åtminstone 400- eller 500-talet.[7] Möjligen anlände dessa via Madagaskar. Efter malajerna anlände olika bantufolk från Östafrika till öarna. Arabiska och persiska köpmän började under 1400- och 1500-talet att flytta till Komorerna och förde med sig de muslimska religionen till ögruppen. Komorerna kom att utvecklas till ett centrum för krydd- och slavhandeln i regionen.[8]

Ögruppen uppträder för första gången på en europeisk karta 1527 och de första kända européerna som besökte öarna var portugiser, något senare under 1500-talet. Komorerna förblev emellertid under arabiskt inflytande in på 1800-talet.[7] Ögruppen härjades från 1700-talet och framåt av slavjägare från Madagaskar. Handelsmännen på Komorerna började senare själva att delta i verksamheten och införde ett institutionellt slavsamhälle på öarna. Omkring 40 procent av Komorernas befolkning uppges ha varit förslavade kring år 1865.[9]

Komorerna kom år 1841 att hamna under fransmännens kontroll. År 1912 förklarades ögruppen som en fransk koloni, administrativt underställd Madagaskar. Ögruppen blev 1947 ett utomeuropeiskt territorium (territoire d'outre-mer) inom den Franska unionen. 1961 erhöll Komorerna intern autonomi, efter att Madagaskar blivit självständigt. Under 1970-talets början växte kraven på fullständig självständighet och 1974 anordnades en folkomröstning. 96 procent av de röstberättigade röstade för självständighet. På ön Mayotte fanns emellertid en majoritet för att förbli under franskt styre.[9][7]

I juli 1975 förklarade Komorernas parlament att man avsåg att bryta med kolonialmakten Frankrike. Ahmed Abdallah valdes till landets förste president och utropade Komorerna som en självständig stat den 5 september samma år. Sedan dess har Komorerna upplevt 19 kupper eller kuppförsök. 1997 deklarerade öarna Anjouan och Mohéli sin självständighet från Komorerna. 1999 tog den militäre befälhavaren överste Azali makten. Han försökte klara av krisen med Anjouan och Moheli genom att skapa en konfederation som kallas Fomboni-överenskommelsen. I slutet av 2001 godkändes den nya konstitutionen och presidentval ägde rum på våren 2002. Varje ö i landet valde då sin egen president och en ny unionspresident svor presidenteden den 26 maj 2002.[källa behövs]

Mohamed Bacar tog 2001 makten på Anjouan och utropade öns självständighet. Komoriska styrkor, med förstärkning från Afrikanska unionen (AU), lyckades först i mars 2008 återta kontrollen över ön och tvinga Bacar på flykt. Den 29 juni 2008 hölls en andra valomgång i presidentvalet på Anjouan. Den politiske veteranen Mohamed Djaanfari besegrade då utmanaren Moussa Toybou[10].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Komorerna.

Komorerna ligger i Moçambiquekanalen nordväst om Madagaskar. Landet består av dmera öar där de största är Ngazidja (Grande Comore), Mwali (Mohéli) och Nzwani (Anjouan). Komorerna gör dessutom anspråk på ön Mayotte (Mahoré), som dock fortsatt är ett franskt.[11]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Komorerna ligger i Moçambiquekanalen och består av tre större vulkanöar, franska Mayotte exkluderat, samt ett antal små öar. Samtliga öar är omgivna av korallrev. Ön Ngazidja är belägen längst ut i nordväst och är den största av öarna. På södra delen av ön finns den aktiva vulkanen Kartala. Det är en sköldvulkan som hade utbrott bland annat år 1972. Norr om vulkanen ligger en platå på 610 m. ö.h. Nzwani är den näst största ön. Den har triangulär form. Även den ön har högre berg och jorden är bördig men starkt eroderad. Mwali är den tredje huvudön. Den består av en platå av basalt och ligger på ungefär 310 m ö.h. men har en högsta punkt som når 800 m ö.h.[11]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är ett tropiskt klimat med en regnperiod som varar från november till april. Under regnperioden är det hett och fuktigt, runt 18 ⁰C och vattendrag bildas. På ön Ngazidja sjunker dock vattnet ner i den porösa jorden. Under torkan, maj till oktober, ligger temperaturen runt 20 ⁰C.[11]

Växt- och djurliv[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga vegetationen var en blandning av skog och gräsmark. Nästan all skog är dock borta och majoriteten av jorden används till jordbruket. Runt majoriteten av öarna finns mangroveskogar och korallrev.

Faunan består av få arter. På Komorerna finns till exempel två arter lemurer, endemiska fåglar och även däggdjur och fåglar som förts dit av människan. I havet utanför Komorerna lever den märkliga tofsstjärtfisken.[11]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Avskogning och odling på sluttningar utan terrassering har lett till jordförstöring och jorderosion. Jorderosionen har lett till att korallreven slamras vilket påverkat den marina biologiska mångfalden.[12]

Enligt uppgifter från år 2010 hade Komorerna ännu inga nationalparker.[11]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Konstitution och styre[redigera | redigera wikitext]

Konstitutionen från år 2001 stipulerar att Komorerna är en federal republik som består av de tre öarna Njazídja, Nzwani och Mwali. Konstutionen från år 2001 var ett försök att hålla ihop landet och ge större autonomi till öar som tidigare hade för avsikt att bryta sig loss från Komorerna och ansluta till franskt styre. Statsbildningen har dock fortsatt vara bräcklig fram till början av 2020-talet.[13]

Presidenten är statschef och väljs i allmänna val vart fjärde år. Presidenten har den verkställande makten. Presidentskapet är roterande mellan de valda presidenterna på de tre öarna.

Unionsförsamlingen har den lagstiftande makten och består av totalt 33 ledamöter. 18 ledamöter väljs i direkta val vart femte år och de övriga 15 ledamöterna är representanter för delstatsförsamlingarna.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Komorerna är indelat i tre distrikt som också är tre öar: Grande Comore (Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Moheli (Mwali). Det finns också fyra kommuner: Domoni, Fomboni, Moroni och Moutsamoudou.[källa behövs]

Landet består officiellt av de fyra öarna i den vulkaniska komoriska arkipelagen: nordvästra Grande Comore eller Ngazidja, Mohéli eller Mwali, Anjouan eller Nzwani och sydöstligaste Mayotte eller Maore, liksom många mindre öar. Men regeringen i Komorerna (eller dess föregångare sedan självständigheten) har aldrig förvaltat ön Mayotte, som är ett franskt utomeuropeiskt departement. Mayotte var den enda ön i arkipelagen som röstade mot självständighet från Frankrike 1974; den senare har inlagt veto mot FN:s säkerhetsråds resolutioner som skulle bekräfta Komorernas suveränitet över ön.[14][15][16][17] Den 29 mars 2009 hölls en ny folkomröstning i vilken folket på Mayotte röstade för deras ö skulle uppgraderas till departement, och året därpå fick ön en sådan status.[källa behövs]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Komorerna har år 2022 medlemskap eller engagemang i följande internationella organisationer:

ACP, Afrikanska utvecklingsbanken, AMF, AOSIS, Afrikanska unionen, CAEU (kandidatland), COMESA, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FZ, G-77, IBRD, ICAO, ICCt, ICRM, IDA, IDB, IFAD, IFC, IFRCS, Internationella arbetsorganisationen, Internationella valutafonden, IMO, IMSO, InOC, Interpol, IOC, IOM, ITSO, ITU, ITUC (NGOs), LAS, MIGA, NAM, Islamiska konferensorganisationen, OIF, OPCW, Förenta nationerna, UNCTAD, UNESCO, UNIDO, Världspostföreningen, WCO, Världshälsoorganisationen, WIPO, WMO, Världshandelsorganisationen (observatörsland).[12]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

År 2004 levde 44,8 % av befolkningen levde under fattigdomsgränsen. Mellan åren 2009 och 2019 ökade BNP med 28,64 %. Landet har under under lång tid varit beroende av internationellt bistånd samt av att utvandrade komorier skickar pengar till landet. Som exempel kan nämnas att USA under perioden år 2000 till 2009 bidrog med 34 miljoner dollar årligen och under perioden 2010 till 2017 med i genomsnitt 65 miljoner dollar årligen. Men Frankrike är det land som ger mest bistånd.[18]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Sektor Andel av BNP Andel av arbetskraften
Jordbruk 47,7 % (2017)[12] 80 % (1996)[12]
Industri och service 52,3 % (2017)[12] 20 % (1996)[12]

Jord-, skogsbruk och fiske[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket drivs i huvudsak för självförsörjning. För detta ändamål odlas bland annat kassava, sötpotatis, bananer och ris.

För plantageodling används den bästa jorden och för detta ändamål odlas vanilj, parfymväxter (särskilt ylang-ylang), kokosnötter, kryddnejlika, kaffe och kakao. Komorerna är i början av 2020-talet en av världens största producenter av vanilj, och den största producenten av ylang-ylang.

Trots Komorernas stora kustlinje är fisket dåligt utvecklat även om bland annat räkor och hummer fångas. EU-ländernas fartyg driver tonfisken från Komorernas ekonomiska zon.[18]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

År 2019 hade 70 % abäv befolkningen tillgång till elektricitet, större andel i urbaniserade områden än på landsbygden. År 2016 kom 96 % av energin kom från fossila bränslen, resterande från vattenkraft. Landet var självförsörjande på el och ingen el exporterades heller.[12]

Landet har inga naturtillgångar med undantag för fisk.[12]

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Trots landets extravaganta natur och moderna faciliteter i huvudstaden har turismen varit begränsad fram till början av 2020-talet. Detta kan framförallt härledas till den politiska instabiliteten som rått i landet under lång tid.[19]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket, inklusive fiske, jakt och skogsbruk står för det mesta av exporten. Landet är inte självförsörjande på mat, och ris är en stor importvara.[källa behövs]

Genom ett avtal om monetärt samarbete från 1979 mellan Frankrike och Komorerna har den komoriska valutan en fast växelkurs mot euron, EUR 1 = KMF 491,967 75. Detta ojämna belopp kommer sig av att den tidigare, hade fast växelkurs mot den franska francen, FRF 1 = KMF 50. Kursen ändrades 1994 till FRF 1 = KMF 75, vilket har omräknats till euro.[källa behövs]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Transportnät Antal Varav
Flygplatser 4 st (2013)[12] 4 är asfalterade[12]
Järnväg - -
Vägnät 880 km (2002)[12] 673 km är asfalterade[12]

Det finns en internationell flygplats utanför huvudstaden. I början av 1990-talet byggdes en hamn på ön Mohéli, denna finansierades av EU. Mellan öarna går färjetrafik.[19]

Post, telefoni och Internet[redigera | redigera wikitext]

Fast telefoni är utbyggt på samtliga öar, dock var tillgången till det mobila nätet samt Internet begränsat i början av 2000-talet.[19]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

År 2021 var andelen läs- och skrivkunniga bland den vuxna befolkningen 60 %.

Skolan är obligatorisk under 10 år med start vid sex års ålder. Primärskolan består av sex år och byggs på med sekundärskola i två delar där den första är fyra och den andra delen är tre år.[20]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Komorernas demografi
Befolkning864 335 (2021 est.)
Befolkningsförändring1,41 % (2021 est.)
Födelsetal22,52 födslar/1,000 invånare (2022 est.)
Dödstal6,55 dödsfall/1,000 invånare (2022 est.)
Förväntad levnadslängd66,9 år (2021 est.)
Summerad fruktsamhet2,86 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet58,21 dödsfall/1 000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-2,28 migranter/1,000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år36,68 % (2020 est.)
15–64 år59,23 % (2020 est.)
Könsfördelning
Etnicitet
Språk
Källa: https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/comoros/#people-and-society (2022)

Migration[redigera | redigera wikitext]

På grund av den extrema fattigdomen väljer många välutbildade att emigrera till framförallt Frankrike.[19]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 124 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 56 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 144 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 156 av 189

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ exkl. Mayotte
  2. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 8 januari 2019. 
  3. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 124. https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 7 juni 2022 
  4. ^ ”Human Development Indices, Table 3: Human and income poverty” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Hdr.undp.org. sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219191319/http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf. Läst 1 juni 2009. 
  5. ^ ”Histoire des Comores - The Island of the moon” (på engelska). Comores-online.com. http://www.comores-online.com/mwezinet/histoire/islandsofthemoon.htm. Läst 11 november 2011. 
  6. ^ Thuesen, Nils Petter; Lundbo, Sten (2021-10-13). ”Komorene” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Komorene. Läst 4 mars 2022. 
  7. ^ [a b c] ”Comoros | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Comoros. Läst 15 mars 2022. 
  8. ^ ”Komorerna – Äldre historia”. Landguiden. Utrikespolitiska Institutet (UI). https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/komorerna/aldre-historia/. Läst 15 mars 2022. 
  9. ^ [a b] ”Komorerna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/komorerna. Läst 15 mars 2022. 
  10. ^ Lugnt presidentval i Komorerna”. Helsingborgs Dagblad. 29 juni 2008. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192452/http://hd.se/utrikes/2008/06/29/lugnt-presidentval-i-komorerna. Läst 11 november 2011. 
  11. ^ [a b c d e] ”Komorerna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/komorerna. Läst 4 mars 2022. 
  12. ^ [a b c d e f g h i j k l] Comoros” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-02. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/comoros/#government. Läst 4 mars 2022. 
  13. ^ [a b] Berg, Ole T. (2021-07-12). ”Komorenes politiske system” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Komorenes_politiske_system. Läst 5 mars 2022. 
  14. ^ Den första FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte (PDF)," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/31/4, (21 oktober 1976) anger "ockupationen av Frankrike på komoriska ön Mayotte utgör ett flagrant intrång i den nationella enheten av den komoriska staten, en medlem av Förenta nationerna," avvisar de franskadministrerade folkomröstningarna och fördömer den franska närvaron i Mayotte.
  15. ^ Enligt definitionen av Organisationen för afrikansk enhet, De alliansfria staternas organisation, Islamiska konferensorganisationen, FN:s generalförsamling: den senaste FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/49/18, (6 december 1994) anger "resultatet av folkomröstningen den 22 december 1974 fick anses på global basis och inte ö efter ö,...Bekräftar suveränitet över Islamiska förbundsrepubliken Komorerna över ön Mayotte". Flera resolutioner som uttrycker liknande stämningar fattades mellan 1977 (31/4) och 1994 (49/18).
  16. ^ ”Subjects of UN Security Council Vetoes” (på engelska). Global Policy Forum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080317010910/http://www.globalpolicy.org/security/membship/veto/vetosubj.htm. Läst 27 mars 2008. 
  17. ^ ”Article 33” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Untreaty.un.org. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111075030/http://untreaty.un.org/cod/repertory/art33/english/rep_supp5_vol2-art33_e.pdf. Läst 11 november 2011. 
  18. ^ [a b] Leraand, Dag; Lundbo, Sten (2021-10-13). ”Økonomi og næringsliv på Komorene” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_p%C3%A5_Komorene. Läst 4 mars 2022. 
  19. ^ [a b c d] ”Comoros | Culture, History, & People | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Comoros. Läst 4 mars 2022. 
  20. ^ Welle-Strand, Anne (2021-08-19). ”Skole og utdanning på Komorene” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Skole_og_utdanning_p%C3%A5_Komorene. Läst 4 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]