Magnetiska nordpolen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den magnetiska nordpolens rörelser i norra Kanada.

Magnetiska nordpolen är den punkt på jordytan på norra halvklotet där inklinationen är 90°, så att den horisontella komposanten i jordens magnetfält är noll och en perfekt kompassnål därmed vill peka rakt nedåt.

En kompass på jordytan långt från den magnetiska nordpolen inriktar sig efter magnetfältet på den plats den befinner sig och pekar mot den punkt där jordens dipolaxel skär jordytan, vilken ibland kallas den geomagnetiska polen. Att dessa poler inte sammanfaller beror på ojämnheter i jordens magnetfält.

Beteckningen "magnetiska nordpolen" är en praktisk konvention: man har kommit att beteckna den pol som kompassens nordpil pekar mot som magnetisk nord, men i fysikens mening pekar kompassens nordpil mot magnetisk syd (motsatt polaritet attraherar - samma polaritet repellerar). Följaktligen ligger den egentliga magnetiska nordpolen nära den geografiska sydpolen och vice versa.

Magnetiska nordpolen (den egentliga magnetiska sydpolen) ligger för närvarande i norra Kanada och den rör sig långsamt västerut - från Sveriges horisont med ca 1/2 grad över en tioårsperiod. Jordens magnetfält har bytt riktning vid flera tillfällen under historiens gång.

En magnetisk kompass indikerar magnetisk nord, inte geografisk nord, och skillnaden kallas missvisning. Ett avläst värde från en magnetkompass måste därför på de flesta platser på jorden räknas om för att vara användbart. I Sverige är missvisningen f.n. (2008) relativt liten - från omkring åtta grader plus i Haparanda till någon grad plus vid västkusten - men på många andra ställen är den stor. På norra Grönland är missvisningen t ex 40-45°.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]