Maja Hagerman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maja Hagerman. Foto: Claes Gabrielson

Anna Maria (Maja) Hagerman, född 3 februari 1960, är en svensk journalist, författare och TV-producent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maja Hagerman är dotter till regissören Helge Hagerman och chefsrådmannen Ingegärd, född Lövgren, vars far var rektorn Robert Lövgren, samt halvsyster till Lotta Hagerman.[1] Hon har skrivit sex fackböcker om svensk historia och producerat ett tiotal historiska dokumentärer för SVT.[2][3] Hon promoverades till filosofie hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet 2012.[4]

Hagerman fick sitt genombrott 1996 med boken Spåren av kungens män, som byggde på ny forskning om hur det svenska riket bildats skiftet mellan vikingatid och medeltid, om arkeologi i tidiga städer som Lund och Sigtuna, tidig myntning, runstensresande, kyrkobyggande och kyrkoorganisation. Hösten 1999 utkom Tusenårsresan, en fristående fördjupning om människor som levt i den omvälvande tiden kring år 1000 belyst genom ett urval av arkeologiska platser och föremål. Boken gjorde hon i samarbete med fotografen Claes Gabrielson, de gjorde även TV-serien Tusenårsresan som sändes i SVT 1999. År 2003 publicerade hon I miraklers tid med fotografier av Gabrielson, om den medeltida världsbild som formade kyrkorna, och hur dessa landets äldsta bevarade hus byggdes med förkristna gravar och kultplatser i sin närhet i ett landskap som präglat av hedendom. Samma år gjorde paret även en historisk dokumentär serie om Heliga Birgitta  för SVT med Pernilla August i rollen som helgonet.

År 2006 publicerade Hagerman Det rena landet om hur Sverige blev en spetsnation inom rasforskning på 1800-talet då vetenskapsmän, konstnärer och författare skapade bilden av svenskarna som ett folk med unik härkomst. Särskilt belyses samarbetet mellan medicinare och arkeologer, som professorerna i anatomi vid Karolinska institutet Anders Retzius och Gustaf Retzius, och landets ledande arkeologer Oscar Montelius och Hans Hildebrand vid Nationalmuseum. I Försvunnen värld som utkom 2011 berättar Hagerman om de stora arkeologiska undersökningar som gjordes då en ny motorväg byggdes för E4 mellan Uppsala och Tierp. Uppland präglades av Europas kraftigaste landhöjning och arkeologerna fick fram spår av hur forntida gårdar, byar, festplatser och hantverksplatser anlagts då marken torrlades i det uppstigande landet.

Hösten 2015 utkom Käraste Herman den första boken om ledaren för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-35, läkaren och professorn Herman Lundborg i Uppsala. Den bygger bland annat på flera tusen bevarade privatbrev till Lundborg från vänner och kollegor som stödde honom, men även från hustrun som börjar sina brev ”Käraste Herman” då han ofta är på resa i norr. Lundborg utvecklade metoder för ”rasundersökning” inom en ny vetenskap, rasbiologin, han mätte, fotograferade, samlade och jämförde utseenden med särskilt fokus på samer och tornedalsfinnar, och han talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter. Men under sina resor till Lappland men fick i hemlighet barn med en kvinna av ”fel typ”. Lundborg hyllade Hitler, till en början diskret men sedan allt mer öppet, hans forskarvänner i Tyskland blev inflytelserika rasexperter i Nazitiden, och även vissa av Lundborgs metoder användes inom SS. Även i en historisk dokumentärfilm Hur gör man för att rädda ett folk? berättar Hagerman och Gabrielson om Herman Lundborg. Filmen sändes i SVT i januari 2015 och finns att se på Vimeo on demand, även på engelska.[5][6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1982Berättelser från utlandet
  • 1995Några nedslag i Sveriges äldsta historia
  • 1996Spåren av kungens män: Om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid
  • 1999Tusenårsresan (tillsammans med Claes Gabrielson)
  • 2003I miraklers tid: Bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor (tillsammans med Claes Gabrielson) (utsågs till Årets bok om svensk historia)
  • 2006Det rena landet: Om konsten att uppfinna sina förfäder
  • 2011Försvunnen värld: Om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige (utsågs till Årets bok om svensk historia)
  • 2015Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se fadern http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0514.html samt modern och halvsystern http://runeberg.org/vemarhon/0178.html
  2. ^ ”Sök | Öppet arkiv | oppetarkiv.se” (på sv-SE). Öppet arkiv. http://www.oppetarkiv.se/sok/?q=maja+hagerman. Läst 24 februari 2016. 
  3. ^ ”Maja Hagerman - Norstedts”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/H/Maja-Hagerman/. Läst 24 februari 2016. 
  4. ^ ”Maja Hagerman”. Uppsala universitet. http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N12-877. Läst 22 oktober 2013. 
  5. ^ ”Watch Hur gör man för att rädda ett folk? Online | Vimeo On Demand”. Vimeo. https://vimeo.com/126483360. Läst 24 februari 2016. 
  6. ^ ”Hur gör man för att rädda ett folk?”. svt.se. http://www.svt.se/dokumentarfilm/hur-man-gor-for-att-radda-ett-folk. Läst 24 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]