Margareta Dume

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Margareta (Greta) Lambrektsdotter Dume, född okänt år, död 1410, var en svensk arvtagare. Hon hade en viss politisk betydelse i det inbördeskrig som utlöstes genom stridigheterns om arvet efter hennes make Bo Jonsson (Grip) 1386. Hon var också anhängare till kung Albrekt av Mecklenburg under kriget mellan honom och drottning Margareta.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon tillhörde en adlig tysk släkt som cirka 1362 bosatt sig i Finland. Hon var syster till Klaus och Gerhard, Henneke, Volrad och Berthold Dume. Greta gifte sig 1373 med den politiskt inflytelserike drotsen Bo Jonsson (Grip). Hennes bror Henneke blev makens fogde i Viborg.

Greta spelade en politisk roll efter Bo Jonssons död 1386. I makens testamente hade hon uteslutits från huvuddelen av hans förmögenhet. Genom att utse kung Albrekt till förmyndare för sig och sina barn gjorde hon honom till bevakare av sina intressen då inbördeskrig utbröt i stridigheterna över makens väldiga arv 1387. Kungens anhängare kunde därmed uppträda som hennes företrädare i konflikten och kallades för hennes "hjälpare". Hon fick en inflytelserik ställning vid hovet: 1388 utverkade hon bland annat att en medlem av adeln återfick sitt konfiskerade gods. 1389 vistades hon fortfarande vid hovet, men ska sedan ha gått i landsflykt, troligen till Mecklenburg. Hon var gifte sig före 1394 med riddaren Bengt Niklisson och försonade sig med drottning Margareta. År 1409 ska Lofta kyrka ha brännts av hennes anhängare, något som omtalas i hennes testamente.

Referenser[redigera | redigera wikitext]