Maria Ortman
Maria Ortman | |
Maria Ortman på Bokmässan i Göteborg 2015. | |
Född | 30 april 1939 Bratislava, Tjeckoslovakien |
---|---|
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Översättare och litteraturkritiker |
Make | Jan Håfström (1960–1963) Peter Ortman (1963–1977) |
Partner | Staffan Holmgren (sedan 1976) |
Släktingar | Mikael Håfström (son) Stefan Hornyánszky (far) |
Maria-Klara Ortman, ogift Hornyánszky, född 30 april 1939 i Bratislava, Tjeckoslovakien, är en svensk översättare från ungerska, tyska och engelska. Hon kom till Sverige med sina föräldrar samma år hon föddes och tog en fil. kand. i tyska, ungerska, konsthistoria och religionshistoria 1963. Från 1968 är hon huvudsakligen verksam som översättare. [1] Sju titlar har det blivit av ungraren György Konrád. Även om hon främst ägnat sig åt skönlitteratur har det också blivit en del sakprosa; 2000–2002 översatte hon till exempel elva av tolv böcker i serien '’Moderna konstriktningar’’.
När hon 2013 erhöll Elsa Thulin-priset löd motiveringen: "Den som är tvåspråkig kan vara utvald. Maria Ortman tillhör de utvalda. Efter erövringen av sina huvudspråk, ungerskan och svenskan, har hon med språklig och stilistisk mästarhand under livslångt utövande av sin översättningskonst skänkt läsarna en strid ström av betydande verk."
Maria Ortman var dotter till arkitekten Stefan Hornyánszky och Elisabeth, ogift Richter. Mellan 1960 och 1963 var hon gift med konstnären Jan Håfström (född 1937) och mellan 1963 och 1977 med författaren Peter Ortman (1939–2008). Sedan 1976 lever hon samman med journalisten och översättaren Staffan Holmgren (född 1944), son till kronoassistenten Carl-Axel Holmgren och Siri, ogift Ohlsson.[2] Paret är bosatt i Lund. Maria Ortman är mor till regissören och manusförfattaren Mikael Håfström.
Bok
- Att se film (tillsammans med Joel Ohlsson och Peter Ortman) (Gleerups, 1970) (Skrifter / utgivna av Svensklärarföreningen ; 137)
Översättningar (urval)
- Endre Fejes: Skrotkyrkogården (Rozsdatemető) (Bonniers, 1968)
- Peter Handke: Dörrknackaren (Der Hausierer) (Bonniers, 1969)
- André Brink: En kedja av röster (A chain of voices) (Forum, 1983)
- Imre Kertész: Steg för steg (Sorstalanság) (Fripress, 1985). Senare upplagor med titeln Mannen utan öde
- John Berger: Rum 19 och andra platser (Photocopies) (Bonnier Alba, 1997)
- Péter Nádas: Parallella historier Del 1-3 (Párhuzamos történetek) (Bonniers, 2012–2013)
Priser
- 1978 – Rabén & Sjögrens översättarpris
- 1980 – Sveriges Författarfonds premium till personer för belöning av litterär förtjänst
- 1994 – Svenska Akademiens översättarpris
- 2007 – Samfundet De Nios översättarpris
- 2012 – Elsa Thulins översättarpris
- 2014 – Letterstedtska priset för översättningen av Péter Nádas Parallella historier. Frihetens andning[3]
- 2014 – Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris[4]
Litteratur
- Tomas Polvall: "Översätter från ungerska: svåra texter ger dålig förtjänst". I dagstidningen Vestmanlands Läns Tidning 7 mars 1988
Källor
- ^ "Maria Ortman" på Immigrantinstitutet]s hemsida]. Läst 11 april 2014
- ^ Ortman, Maria K, översättare, kritiker, Lund i Vem är hon / s 358 (1988).
- ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien belönar författare, översättare och forskare”. Kungl. Vetenskapsakademien. http://www.kva.se/sv/Nyheter/2014/Vetenskapliga-priser-och-beloningar-fran-Kungl-Vetenskapsakademien/. Läst 14 november 2014.
- ^ ”Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris”. Svenska Akademien. 3 april 2014. http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2014/stiftelsen-natur-kulturs-oversattarpris. Läst 15 november 2014.
- Birgitta Jensen: "Ungerska är ett musikaliskt språk", daterad 30 november 2009. Läst 11 april 2014
- "Maria Ortman får Elsa Thulin-priset" på Sveriges författarförbunds hemsida. Läst 11 april 2014