Mariette Manktelow

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mariette Elisabet Manktelow, född Steiner 5 november 1960, är en svensk botaniker och Linnéexpert.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Manktelow växte upp vid Linnés Hammarby där hon genomförde den första fullständiga botaniska inventeringen.

Manktelow utbildade sig vid Uppsala universitet, där hon ingick i Olov och Inga Hedbergs afrobotaniska forskargrupp. Hon disputerade för filosofie doktorsgraden vid Uppsala universitet 1996 på avhandlingen Phaulopsis (Acanthaceae) - a monograph. Hon genomförde 1985 tillsammans med Karin Gerhardt den första botaniska inventeringen av Gedi National Park i Kenya och iordningställde där en naturstig för skolbarn. Hon deltog i den svensk-ungersk-tanzaniska Usambara Rain Forest Expedition 1986 som expert på familjen Acanthaceae. Hon gjorde sin postdoc vid University of Arizona, USA, hos professor Lucinda McDade.

Manktelow upptäckte 2001 en ny blomstruktur, the filament curtain, som är en unik morfologisk synapomorfi för sektionen Ruellieae i växtfamiljen Acanthaceae. Manktelow har beskrivit och gett namn till åtta arter och tre underarter nya för vetenskapen. Den standardiserade auktorsförkortningen Mankt. ska användas för att citera henne som auktor. Manktelow har identifierat det linneanska biologiska kulturarvet kring Uppsala och i Råshult. Hon forskade vid Uppsala universitet på Linné som lärare och grundade där kursen Carl von Linné. Hon var projektkoordinator för Linnéjubileet 2007 i Uppsala kommun.

Manktelow har bidragit till bevarandet av linneanska marker kring Uppsala, bland annat kulturreservatet Linnés Hammarby och Herbationes Upsalienses, genom sitt projekt Linnés Historiska Landskap. Hon har skrivit en bok om kvinnliga botaniker Kvinnorna kring Linné och grundat Gränby Linnéminne i Uppsala till minne av dem. Hon har skrivit konceptet för den svenska världsarvsnomineringen The Rise of Systematic Biology och varit vice ordförande i Svenska Linnésällskapet. Manktelow har i sina uppdrag varit vetenskaplig folkbildare och valdes därför till ledamot i styrelsen för Sveriges Radio 2010 till 2012. Manktelow är Fellow of the Linnean Society of London och är en av grundarna till Sällskapet Linnés Hammarby.

Manktelow var nationell koordinator i Svenska kyrkan för Reformationsåret 2017. Hon är aktiv i Uppsala baptistförsamling och Alsike klosterbys vänner.

Manktelow arbetar 2020 på Sveriges lantbruksuniversitet som samverkanskoordinator och stöd till universitetsledningen.

Hon var från 1992 till 2005 gift med Stephen Manktelow och de har två barn. Hon härstammar från Christian von Vogelsang, har varit ledamot i Vogelsangska släktstiftelsen och har grundat Släktföreningen von Vogelsang.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Henry Rufelts Stipendium – 1982. Årets bästa biologistudent
  • Den gyllene pekpinnen – 1997. Biologistudenternas pris till årets bästa lärare
  • Linnéstipendium – 2003. För identifieringen av Linnés Hammarbys biologiska kulturarv. Uppsala Nya Tidning
  • Silvermedalj – 2007. Av Anders Björk för arbetet som projektkoordinator under Linnéjubileet.
  • Hedersledamot av Upplands studentnation – 2009.
  • Bjurzons pris – 2014. För populärvetenskaplig spridning av botanisk forskning.
  • Guldmedalj till Gregory Demidovs minne från Solikamsk, Ryssland– 2014. För främjande av den linneanska relationen Uppsala-Solikamsk.>
  • Naturvårdspris från Georg Sjöbergs fond för främjande av Sveriges tentativa världsarv The Rise of Systematic Biolog – 2016. Av Svenska Naturskyddsföreningen.
  • Hedersledamot i Släktföreningen Carl von Linné – sedan 2018.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Steiner M. & Gerhardt K., 1986. An inventory of a coastal forest in Kenya at Gedi National Monument including a check-list and a Nature Trail. U-landsavdeln. SLU. Arbetsrapport 36. Uppsala.
  • Steiner M., 1990. The endemism in Usambara’s Acanthaceae. In: Research for conservation of Tanzanian catchment forests.Eds. I. Hedberg & E. Persson. Pp 65–70. Uppsala.
  • Manktelow, M. 1996. Phaulopsis (Acanthaceae) – a monograph. Symbolae Botanicae Upsalienses 31(2), 184 pages. Accepted alone as a PhD-thesis.
  • Manktelow M. 1997. Linné och den moderna biologin. I Linné online, en nätpublikation från Uppsala Universitet. http://www.linnaeus.uu.se/online/
  • Manktelow M., 2000. The filament curtain: a structure important to systematics and pollination biology in the Acanthaceae. Botanical Journal of the Linnaean Society. 133: 129–160.
  • Manktelow, M. 2001. Linnés Hammarby – ett blommande kulturarv. Svensk Botanisk Tidskrift 95(5): 251–313.>
  • Manktelow, M., McDade L.A., Oxelman B., Furness C. & Balkwill M.-J. 2001. The enigmatic tribe Whitfieldieae (Acanthaceae): Delimitation and phylogenetic relationships based on molecular and morphological data. Systematic Botany 26(1): 104¬–119.
  • Manktelow, M. 2001. Linnés dokumentation av växterna på Hammarby. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2001: 137–141.
  • Manktelow, Mariette & Nyberg, Kenneth. 2004. Linnaeus' apostles and the development of the Species Plantarum. In: Hedberg, Inga (ed.). Species Plantarum 250 years. Proceedings of the Species Plantarum Symposium held in Uppsala August 22-24, 2003. Symbolae botanicae Upsalienses 33:3. 2004, pp 73–80.
  • Manktelow, M. 2004. Er Scopolia växer otroligt bra i min trädgård. Om några Hammarbyväxters ursprung och betydelse. I Manktelow, M & Svanberg, I. (red). Växter i Linnés landskap. En vänbok till Börge Pettersson. Linnés Historiska Landskap 1.
  • Manktelow, M & Svanberg, I. (red). 2004. äxter i Linnés landskap. En vänbok till Börge Pettersson. Linnés Historiska Landskap 1.
  • Manktelow M. 2004. Råshult Södregårds trädgård och Adonis Stenbrohultensis – vad finns kvar? En inventering av kulturväxter i Råshult.Svensk Botanisk Tidskrift 99(1): 31–59.
  • Holmqvist P.-H., Manktelow M. & Daniel T.F. 2005. Wing pollination by bees in Mexacanthus. Acta Botanica Mexicana 71. Pp 11-17.
  • Manktelow M. 2006. Guidegurun. Om Linnés exkursioner. I Nyfiken grön. Handbok för naturguider. Bertilsson C. & Larsson, P. (redaktörer). Svenska Naturskyddsföreningen.
  • Manktelow M. & Kettunen P. 2007. Kvinnorna kring Linné. Artea Förlag. 244 s.
  • Daniel T. F., McDade L. A., Manktelow M., and Kiel C. A. 2008. The “Tetramerium Lineage” (Acanthaceae: Acanthoideae: Justicieae): Delimitation and Infra-lineage Relationships Based on cp and nrITS Sequence Data. Systematic Botany 33(2). Pp 416-436.
  • Manktelow, M. 2008. En utflykt till Linnés Hammarby 1907. Svensk Botanisk Tidskrift 102(2). Pp 77-84.
  • Manktelow, M. 2008. Linnaean Landscapes – transforming Linnaeus’ Cultural Context into a Cultural Heritage. In Morris, M.J. and Berwick, L. (eds) The Linnaean Legacy: Three Centuries after his Birth. The Linnean Special Issue no 8. Pp. 155–162.
  • Manktelow, M. 2008a. Teaching botany inspired by Linnaeus – is it possible? Tijdschrift voor Skandinavistiek 29:2. Pp 117–147.
  • Andreasen, K., Manktelow, M. & Razafimandimbison, S. 2009. Successful DNA amplification of a more than 200-year-old herbarium specimen: Recovering genetic material from the Linnaean era. Taxon 58(3), pp 959–962.
  • Manktelow, M. 2012. Linnés Historiska Landskap. Linnés Historiska Landskap 3. 22 s.
  • Andreasen, K., Manktelow, M., Sehic, J. & Garkava-Gustavsson, L. 2014. Genetic identity of putative Linnaean plants: Successful DNA amplification of Linnaeus’ crab apple Malus baccata (L.) Borkh. Taxon, 63(2): 408-416.
  • Sjöberg, E. & Manktelow M. 2017. Mossorna på Linnés Hammarby. Svensk Botanisk Tidskrift 111 (3-4): 152-161.
  • Johansson J. T. & Manktelow, M. 2018. Linné-nätet - ett nytt nationellt projekt för att bevara historiska växtlokaler. Svensk botanisk tidskrift 112 (2): 116-129.

Källor[redigera | redigera wikitext]