Råshult

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Råshult
Interiör i Råshult
Linnéstugan i Råshult, juli 2015,

Råshult Södregård är komministergården i Stenbrohults socken i Kronobergs län i Småland, mellan Diö och Älmhult, där Carl von Linné (som Carl Linnæus) föddes 23 maj 1707 och där hans far, Nils Linnæus, var komminister.[1]. Komministerbostället och prästgårdens tre byggnader i Råshults by är byggnadsminne i Älmhults kommun i Kronobergs län sedan 1977.[2]

Linné föddes dock inte just i det hus som nu står på platsen, även om detta har antytts i marknadsföring riktad till turister. Den nuvarande byggnaden, Linnéstugan, uppfördes först någon gång mellan åren 1751 och 1781.[3] Det var på initiativ av hembygdsföreningen Linné, bildad 1923, som byggnaden 1933 genomgick en renovering och återställdes till tidigare skick. Byggnaden ligger i ett kulturreservat på 42 hektar.

I Råshult står också ett minnesmärke över Carl von Linné skapat av Carl Gustaf Qvarnström.

Historik över byggnaderna i Råshult[redigera | redigera wikitext]

Nils Linnaeus (Nicolaus Linnæus) utsågs år 1705 till komminister i Stenbrohults socken och han och hans nyblivna hustru flyttade in i komministerbostället Råshult Södregård. Sonen Carl föddes 23 maj 1707 och knappt två år senare flyttade familjen Linnæus till Stenbrohult. Stugan i Råshult var en liten och trång stuga med halmtak på. Nils Linnæus hade själv byggt stugan. Den hette Södra Gården och låg i Råshults by, inte långt från Stenbrohult. I Stenbrohult fanns kyrkan, Stenbrohults kyrka, och den stora prästgården och där hade Linnés mor, Christina Brodersonia, vuxit upp. Familjen flyttade, som ovan nämnts, då Carl bara var två år gammal, till prästgården i Stenbrohult, till prästgården där. Hans far Nils Linnæus blev kyrkoherde där. Nils Linnæus fick tjänsten efter sin hustrus far, Samuel Petri Brodersonius, som var kyrkoherde i Växjö stift. Därför fick modern flytta med sin familj tillbaka till det hus där hon vuxit upp och bli "husfru" i just det hus där hon själv varit barn. Linnés två systrar, Anna-Maria och Sofia, föddes på Stenbrohults prästgård. Hans 11 år yngre bror Samuel Linnaeus föddes 1718, också i Stenbrohults prästgård.[4]

Omkring år 1730 brann Carl von Linnés födelsehem i Råshult ner. Den nuvarande byggnaden är troligen uppförd i slutet av 1700-talet.

Linnéstugan, hembygdsmuseet, linbastan, sädesmagasinet[redigera | redigera wikitext]

Ett tiotal byggnader fanns i byn vid Laga skiftet 1841. Av dessa återstår Linnéstugan som är Södregårdens gamla boningshus, Hembygdsmuseet som är Norregårdens gamla boningshus och linbastan. I linbastan finns bastuanläggning för linberedning där linet kan torka, särskilt under hösten då solen inte längre är tillräcklig för att linet skall kunna torka utomhus. Sädesmagasinet är uppfört något senare.

Under årens lopp har Linnéstugan genomgått flera förändringar. På 1930-talet genomfördes en genomgripande renovering i syfte att skapa ett ålderdomligare utseende. Fasadens träpanel togs bort, liksom en utbyggnad på framsidan och taket som tidigare hade höjts, sänktes till en lägre nivå. Blyinfattade glasrutor sattes in och taket täcktes med torv. Byggnaden fick sin nuvarande utformning vid denna restaurering. Linnéstugan blev byggnadsminne 1977.[5]

Kulturreservatet Linnés Råshult[redigera | redigera wikitext]

Informationsskylt om Kulturreservatet Komministerbostället Råshult.
Linnégården, juli 2015.
Örtagården och humlegården omgärdas av ett staket med trägärdesgård, som stegvis har återuppbyggts.
I ängen finns hamlade lindar.

År 2002 blev Råshult ett kulturreservat. Linnés Råshult var tidigare ett kyrkoreservat som biskopen i Växjö stift Jan Arvid Hellström invigde den 29 april 1992.

På Linnés Råshult har man genom ett projekt återskapat landskapet som det såg ut på Linnés tid med småskaliga åkertegar, skogsbete och ängsmarker. Stegvis återuppbyggdes också trägärdesgårdarna. Som utgångspunkt för arbetet har man Laga skifteskartan från 1841 men också Linnés egna beskrivningar från den Öländska och Gotländska resan 1741 och den Skånska resan 1749.[6]

Det finns också bevarat ett antal syneprotokoll från 1751-1837. Det kräver försiktighet och tålamod att arbeta med återskapandet av ett historiskt och biologiskt autentiskt landskap. Linnés Råshult är öppet för besökare men är samtidigt ett levande jordbruk där ängarna skall producera vinterfoder till djuren. Det är därför viktigt att följa de iordningställda stigarna för att inte trampa sönder ängarna.[7]

Flera trädgårdar i kulturreservatet har återskapats. De olika trädgårdarna är alla gjorda enligt 1700-talets metoder. Redan på 1700-talet hade man en mångfald av växter i prästgårdsträdgården i Råshult. Kulturreservatets förvaltare har utgått från Linnés egen skrift "Adonis Stenbrohultensis" där Linné 1731 beskriver faderns alla växter i trädgården och för första gången praktiserar sitt eget Systema Natura och namnger dem.

Kulturreservatet med komministerbostället Råshult är ett område på 42 hektar med gårdsmilljö, inägomarker och utmarker som gränsar mot Såganässjön i Älmhults kommun i Kronobergs län. Det blev kulturreservat år 2002.

Man kan fritt vandra längs stigarna och uppleva hur ett 1700-talslandskap ser ut och fungerar och hur det växer fram. I reservatet är landskapet unikt genom att det är ett av ytterst få större områden som är lite påverkat av den "agrara revolutionen". I Råshult finns det äldre landskapet kvar och strävan är att efterlikna tidigt 1700-tal. Landskapet består dels av inägomarken med åkrar och ängar och dels av utmarken. En kortgärdesgård markerar gränsen mellan utmark och inägomarken. Närmast gården har inägan hävdats utan avbrott. Nu hävdas hela den gamla inägan på cirka 19 hektar. Inägan utgör ett leende landskap med små åkerlyckor omgivna av slåtterängar och hamlade träd, i riklig mängd växer här svinrot, slåttergubbe, darrgräs, Jungfru Marie nycklar, nattviol, granspisa och klockgentiana.[8]

Kulturreservatet Linnés Råshult ägs av Stiftelsen Linnés Råshult där Älmhults kommun och Växjö stift är stiftare. Hela reservatet arrenderas och sköts av Lena och Michaël Michaëlsson som har förvaltaravtal med länsstyrelsen och en skötselplan utarbetas. Varje år görs skötselplaner för området i samråd mellan förvaltare, markägaren Stiftelsen Linnés Råshult och länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Kronobergs län bidrar med medel via Riksantikvarieämbetet för reservatets återskapande och skötsel.[9]

Trädgårdarna i kulturreservatet[10][redigera | redigera wikitext]

Lustgården[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnaden av lustgården är såsom fadern Nils Linnaeus hade anlagt sin stora trädgård med nästan 300 ovanliga växter har växter. De upphöjda odlingsbäddarna gestaltar olika föremål på en "middagsbjudning". Det innebär att lustgården, där allt är gestaltat av växter, består av ett bord i mitten med maträtter och åtta stolar med gäster.

Örtagården[redigera | redigera wikitext]

I örtagården odlas det främst medicinalväxter och kryddväxter.

Humlegården[redigera | redigera wikitext]

Plantorna i humlegården har ett lokalt ursprung och humlegården i Råshult är en så kallad kuphumlegård.

Kålgården[redigera | redigera wikitext]

En stor variation av grönsaker och rotfrukter odlas till husbehov i kålgården. Man har hittat både gamla och lokala sorter att odla i kålgården. Kålgården är indelad i fyra kvarter med ett perennkvarter och tre kvarter där växterna skiftar mellan åren.

Krikonlund[redigera | redigera wikitext]

Av de krikonplantor som finns i Råshult har man skapat en krikonlund. En mängd vårblommande lökar växer också i lunden.

Carls trädgård[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför reservatet finns "Carls trädgård" och det vänder sig till de yngsta besökarna.[11]

Trädgårdscafé[redigera | redigera wikitext]

Gårdsmiljön och gårdstunet[redigera | redigera wikitext]

Arkeologisk utgrävning[redigera | redigera wikitext]

Under flera hundra år har Råshult varit bebott. För att se hur området kan ha sett ut gjorde man år 2004 en mindre arkeologisk utgrävning. Man fann då att gårdstunet till vissa delar varit stensatt. För att dricka leddes djuren på gården under hundratals år till brunnen, som finns i mitten. Inne på gården hade man då sin gödselstack, inte som idag bakom husen. Den nya ladugården byggdes på 1870-talet och i samband därmed försvann den gamla miljön, som visar att det i Råshult har funnits en mycket tätare gårdsmiljö än idag, enligt undersökningar som gjorts i Råshult.

Bebyggelsen i Råshult ligger på samma plats som under Linnés tid. Det är bara mangårdsbyggnaden, Linnéstugan, som återstår från 1700-talet och den uppfördes, som ovan nämnts, någon gång mellan 1751 och 1781. För att återskapa gårdsmiljön har mycket arbete lagts ner under år 2006. Man återskapade då flera trädgårdar och tog fram det gamla stensatta gårdstunet. Under år 2006 sattes också nya gärdesgårdar upp. På fornnordiska var ett tun en plats som man omgärdat med en palissad eller byggnader för att man lättare skulle kunna försvara sig. Ordet hittas i germanska språk, exempelvis som engelskans town ("stad"), isländskans tún ("slåtteräng", "höfält") och tyskans Zaun ("staket").

För att komma åt stenläggningen i det gamla stensatta gårdstunet, den inhägnade gårdsplanen, har arkeologer från Smålands museum under år 2006 tagit bort grässvålet och försiktigt skalat det översta jordlagret. Gårdstunet är på vissa ställen mycket välbehållen och på andra ställen skadat eller obefintlig. Under det hus som tillskrivs Nils Linnaeus fann man även en hittills okänd husgrund. Det var under det hus där Carl von Linné föddes år 1707. Nu är gårdstunet återställt. Inne på området har man på olika sätt markerat med de gamla husgrunderna.

Arkeologerna fann i samband med utgrävningarna ett glassigill. Sigillet kommer från Henrikstorps glasbruk i Skåne och som var i drift 1690-1760. Linné skriver om sitt besök i den glashyttan i den Skånska resan 1749.

Historik om komministerbostaden[redigera | redigera wikitext]

Komministergården Råshult, den så kallade Linnéstugan, uppfördes, som ovan nämnts, någon gång mellan 1751 och 1781. Det hus som Carl von Linnés far Nicolaus (Nils) Linnaeus (1674-1748) och hans hustru Christina Brodersonia (1688–1733) uppförde i Råshult åren 1705-1706 brann under första hälften av 1700-talet. Fadern Nils Linnaeus var den första komministern som bodde i Råshult och gården var komminsterbostad till 1903. Sommaren 1709 flyttade familjen från komministerbostället Råshult till Stenbrohults prästgård. Carl von Linné (1707-1778) var äldste son till komministern, som sedermera blev kyrkoherde i Stenbrohults socken. I Stenbrohults prästgård föddes den yngre brodern Samuel Linnaeus år 1718, då Carl von Linné var 11 år gammal. I Stenbrohults församling har det sedan 1300-talet funnits en kyrka och där finns förutom prästgården även kyrkstallar, några bondgårdar och några villor.

Under åren har Linnéstugan har förändrat flera gånger. De olika prästerna har var och en på sitt sätt satt sin prägel på huset. Under senare delen av 1800-talet bodde en familj med många barn och man byggde då på huset med en extra våning. Huset var arrendatorsbostad till dess den nybildade Hembygdsföreningen Linné efter 1903. Hembygdsföreningen tog då över skötseln av huset och gjorde ett museum till Linnés minne. På 1930-talet genomförde Hembygdsföreningen genomförde en stor renovering. Man tog då bland annat bort den extra våningen.

Linnéstugan genomgick en totalrenovering år 2006, varvid huset har fåt en ännu tydligare 1700-talsprägel. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bekostat detta arbete via medel från Riksantikvarieämbetet. Besökarna ska kunna få en uppfattning om hur det kan ha sett ut i ett prästhem när Carl von Linné föddes.

Hembygdsmuseum[redigera | redigera wikitext]

Hembygdsföreningen Linnés hembygdsmuseum finns i direkt anslutning till kulturreservatet. Museet har samma öppettider som Linnés Råshult. På 1930-talet var det Hembygdsföreningen Linné som tog hand om Linnéstugan och renoverade dem, föreningen har i många år arbetat med att vårda minnet av Carl von Linné.

Övriga byggnader och minnesmärket[redigera | redigera wikitext]

Ladugården och kulturrummet som Linnés Råshults förvaltare brukar är uppförd 1872. I den bortre delen är ett kulturrum iordningställt. Där visas fotografier från arbetet med iordningställande av kulturlandskapet. Kulturrummet kan även användas för samlingar och guidningar vid dåligt väder.

På bytomten finns också ett sädesmagasin.

En liten bit ifrån övrig bebyggelse ligger linbastan. Man var rädd för att det skulle börja brinna i trähusen, eftersom man hade öppen eld när man arbetade i den.

Minnsmärket över Carl von Linné skapades av den svenske skulptören och målaren Carl Gustaf Qvarnström. På 1860-talet formades en park bakom Linnéstugan med ett monument över Linné i anslutning till den nyanlagda järnvägen. För att kunna uppföra monumentet samlades det in pengar. År 1866 kunde man hålla en stor invigningsfest. Monumentets "framsida" är vänd mot järnvägen eftersom tanken var att de som passerade där skulle få veta att det var här som bygdens store son var född.

Offentlig utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

Under år 2009 köpte Älmhults kommun in olika konstverk av Sven-Ingvar Johansson i Osby, född 1962 i Göteryd. Konstverken ska vara en utsmyckning i Linnés Råshult de är placerade vid infarten och på vägen upp till receptionsbyggnaden.

Konstverken ska väcka nyfikenhet, kreativitet och lusten att upptäcka de små "tingen" i naturen. Carl von Linnés bror Samuel Linnaeus var en framstående biodlare på sin tid och den förste att skriva en bok om biskötsel och binas "förträfflighet". "Med konstverket bikupan/stocken och ett antal bin vill konstnären lyfta fram brodern Samuel Linnaeus intresse för biodling och knyta samman de båda brödernas intresse för djur och natur." Besökarna får möta djur gjorda av Sven-Ingvar Johansson, såsom hackspett, myror, snytbaggar, pilgrimsfalk, fladdermus, korpar och blåvinge.[12]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, Linné, Carl von
  2. ^ Lista över byggnadsminnen i Kronobergs län.
  3. ^ Föredrag av Sven Rosborn på Wikipedia Academy i Lund 13 november 2008. Se också Linnés Råshult
  4. ^ Inga Borg, Fibben Hald, I Naturens Riken, Linnés liv och verk, En bok för alla, 1979, sidan 7-9. ISBN 91-7448-780-9.
  5. ^ Kulturreservatet Linnés Råshult.
  6. ^ Carl von Linnés resa till Skåne 1749.
  7. ^ Länsstyrelsen, Linnés Råshult.
  8. ^ Länsstyrelsen, Linnés Råshult.
  9. ^ Linnés Råshult, Kulturreservat.
  10. ^ Kulturreservatet Linnés Råshult.
  11. ^ Kulturreservatet Linnés Råshult.
  12. ^ Linnés Råshult, Kulturreseravat.

Koordinater: 56°37′05″N 14°12′00″E / 56.618°N 14.200°Ö / 56.618; 14.200