Marius Petipa
| Marius Petipa | |
 Marius Petipa, 1898. | |
| Född | Victor Alphonse Petipa[1] 11 mars 1818[2][3][4] rue Dumarsais[5] |
|---|---|
| Död | 1 juli 1910 (g.s.)[3][6][7] (92 år) Hurzuf[8][9] |
| Begravd | Tichvinkyrkogården |
| Andra namn | Мариус Иванович Петипа |
| Medborgare i | Frankrike och Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | kungliga konservatoriet i Bryssel  |
| Sysselsättning | Dansare, librettist, balettdansare, koreograf[10], balettmästare, lärare[10] |
| Arbetsgivare | Bolshoi Kamenny Theatre |
| Noterbara verk | Törnrosa, Nötknäpparen, Svansjön, Don Quijote (balett) och La Bayadère |
| Maka | Marija Surovsjtjikova-Petipa (g. 1854–1869) Ljubov' Savitskaja (g. 1876–1910) |
| Barn | Marius Mariusovitj Petipa (f. 1850) Marie Petipa (f. 1857) Nadezjda Petipa (f. 1874) Marij Petipa (f. 1884) |
| Föräldrar | Jean-Antoine Petipa |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, andra klass Akademiska palmen Sankt Stanislausorden, tredje klass Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Rumänska kronorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Marius Petipa, född 11 mars 1819 i Marseille, död 14 juli 1910 i Ryssland, var en fransk balettdansare och koreograf.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Petipa är känd för sin långa karriär som balettmästare vid den kejserliga baletten i Sankt Petersburg, en position han innehade från 1871 fram till 1903. Han skapade över femtio baletter, varav en del har överlevt i olika versioner, antingen i original eller rekonstruerade från sin ursprungliga form.
Petipa var framgångsrik både som ledare och lärare och har bland annat koreograferat baletterna Svansjön 1895, Törnrosa 1890 och Nötknäpparen 1892.
Petipa återupplivade ett stort antal verk som skapats av andra balettmästare. Många av dessa omarbetningar skulle gå vidare till att bli de slutgiltiga utgåvorna på vilka alla efterföljande produktioner skulle grundas. De mest kända av dessa är Le Corsaire, Giselle, La Esmeralda, Coppélia, La Fille Mal Gardée (med Lev Ivanov) och Svansjön (med Lev Ivanov).
Petipa anses vara den mest inflytelserika balettmästaren och koreografen i balettens historia.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Marius Petipa. -
Signaturen av Marius Petipa
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Bra Böckers lexikon. 1978.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ läs online, www.archives13.fr.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Marius Petipa, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Marius Petipa, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Broadway Database, Marius Petipa, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Departmental archives of Bouches-du-Rhône, Victor Alphonse Petipa, 9/44, 375, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, Marius Ivanovich Petipa, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Marius Petipa, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Петипа Мариус Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 31 oktober 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]