Marockansk sporrhöna

Från Wikipedia
Marockansk sporrhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePternistis
ArtMarockansk sporrhöna
P. bicalcaratus
Vetenskapligt namn
§ Pternistis bicalcaratus
Auktor(Linnaeus, 1766)
Utbredning
Synonymer
  • Francolinus bicalcaratus
  • Marockansk frankolin

Marockansk sporrhöna[2] (Pternistis bicalcaratus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Marockansk sporrhöna är med en längd på 30–33 centimeter lika stor som klipphönan (Alectoris barbara) som den delar utbredningsområde med i Marocko. Denna art skiljer sig dock tydligt med kraftigt svartstreckad undersida, rödbrun hjässa och nacke, svart panna och ett tunt vitt ögonbrynsstreck. Ovansida och stjärt är jämnbruna. Könen är lika, men hanen har två sporrar på vardera ben (Double-spurred francolin på engelska).[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Arten uppmärksammans ofta på sången som den yttrar i gryningen från en upphöjd sittplats: ett lågt och upprepat "koajrr koajrr". Locklätet är ett tvåstavigt i-teck.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Marockansk sporrhöna förekommer trots namnet huvudsakigen i Västafrika söder om Sahara. Den delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • P. b. adamauae – förekommer från centrala Nigeria till Kamerun och sydvästra Tchad
  • P. b. ayesha – förekommer i västra Marocko
  • P. b. bicalcaratus – förekommer från Senegal och Gambia och södra Mauretanien till västra Nigeria

Vissa inkluderar adamauae i nominatformen.[5]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[6][7][8][9][10] Även de svenska trivialnamnen på arterna i släktet har justerats från tidigare frankoliner till sporrhöns (från engelskans spurfowl) för att bättre återspegla släktskapet.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten för ett tillbakadraget liv i hagmarker, öppen skog, längs åstränder och på odlade fält.[4] Den häckar i en fodrad uppskrapad grop där den lägger fem till sju ägg. Fågeln lever av insekter och olika sorters vegetabilier.

Ägg från marockansk sporrhöna av underarten ayesha

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beskrivs som vanligt förekommande, men tros minska i antal på grund av jakt, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig till mycket vanlig.[11] Underarten ayesha kan dock möjligen bestå av endast några hundra individer.[11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pternistis bicalcaratus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 52. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  7. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  8. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  9. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  10. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
  11. ^ [a b] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]