Senegal

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
République du Sénégal
Flagga Statsvapen
ValspråkUn Peuple, Un But, Une Foi
(Franska: Ett folk, ett mål, en tro)
Nationalsång: Pincez Tous vos Koras,
Frappez les Balafons

Huvudstad
(och största stad)
Dakar
Officiellt språk Franska
Demonym senegales, senegalesiska[1]
Statsskick Presidentiell republik
 -  President Macky Sall
 -  Premiärminister Mohammed Dionne
Självständighet från Frankrike 
 -  Erkänd 20 juni 1960 
Area
 -  Totalt 196 722 km² [2](88:e)
 -  Vatten (%) 2,13 %
Befolkning
 -  2018 års uppskattning 15 726 037 [3](72:a)
 -  2013 års folkräkning 13 357 492 
 -  Befolkningstäthet 79,9 inv./km² (110:e)
BNP (PPP) 2017 års beräkning
 -  Totalt 43,24 miljarder USD[4] (107:e)
 -  Per capita 2 726,6 USD[4] (158:e)
BNP (nominell) 2017 års beräkning
 -  Totalt 19,72 miljarder USD[4] (115:e)
 -  Per capita 1 208,5 USD[4] 
HDI (2015) 0,494[5] (låg) (162:a)
Valuta CFA-franc (XOF)
Tidszon Greenwich Mean Time (UTC+0)
Topografi
 -  Högsta punkt ej namngiven plats
nära Nepen Diakha[2], 648 m ö.h.
 -  Längsta flod Senegalfloden, 1 633 km
Nationaldag 4 april
Nationalitetsmärke SN
Landskod SN, SEN, 686
Toppdomän .sn
Landsnummer 221

Senegal (franska: Sénégal), formellt Republiken Senegal (franska: la République du Sénégal),[1] är en suverän stat och republik i Västafrika belägen vid Atlanten och är det västligaste landet på Afrikas fastland. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Senegals historia

Söder om Kaolack finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr.[6] Från 300-talet till 1500-talet tillhörde Senegals inland olika mäktiga västafrikanska riken såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken.[7] Under 800-talet och 900-talet fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området.[6]1300-talet frigjorde sig ett wolofrike sig från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.[6]

1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området.[6]. Handeln med gummi var en av anledningarna till att många europeiska länder lockades just hit.[7] För att kunna konkurrera med portugiserna grundade fransmännen 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp.[6] Mellan 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.[6]

1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen.[7] Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att det även skulle infatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd av lokala och religiösa ledare.[6] 1857 grundades Dakar som snart växte sig förbi den dåvarande huvudstaden Saint-Louis. 1895 blev Dakar säte för generalguvernören över alla Frankrikes besittningar i Västafrika.[6] Samtidigt blev Senegal en del av Franska Västafrika.[8] Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika. På ön Gorée som ligger cirka 20 minuter från Dakar finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Från Gorée skickades slavar till USA, Kuba och Sydamerika.

25 november 1958 fick Senegal självstyre och bildade 4 april 1959, tillsammans med Franska Sudan, Malifederationen.[6] Malifederationen blev självständigt från Frankrike 20 juni 1960. Federationen upplöstes den 20 augusti samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat. Senegals första president var Léopold Senghor som ledde ett socialdemokratisk parti[7], det är efter honom som Dakars flygplats har blivit uppkallad. Mellan 1966 och 1976 var Senghors parti det enda tillåtna i landet.[6]1981 drog sig Senghor tillbaka och ersattes av Abdou Diouf och först då fick landet full demokrati.[7] 1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig genomförd och unionen upplöstes 1989. Senegal har dock fortfarande stort inflytande över det mindre grannlandet. Trots fredssamtal strider en separatistgrupp i södra delen av landet, kallad Casamance, sporadiskt mot regeringstrupper sedan 1982. År 1993 genomfördes första fria parlamentsval.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Senegal

Senegal ligger vid Afrikas västra utkant vid Atlanten och har andel av Sahelzonen samt tropikerna.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt. Under regntiden, som varar mellan maj och november, blåser kraftiga sydöstliga vindar och låglänta delar av landet kan översvämmas. Resten av året domineras av den heta, torra harmattan-vinden. Ibland förekommer längre torrperioder.

Några av Senegals miljöproblem är avskogning, jorderosion, överfiskning och att vilda djurbestånd hotas av tjuvjakt.

Nationalparker[redigera | redigera wikitext]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Senegal räknas som en av Afrikas bäst fungerande demokratier.[9] Generellt är läget i landet lugnt. Läget i regionen Casamance är dock spänt som följd av att rebeller har utfört attacker mot regeringsstyrkor i regionen. Senaste attackerna skedde under 2012 och UD rekommenderar resenärer att iaktta försiktighet i området.[10]

Parlamentet har två kamrar: nationalförsamlingen där samtliga 150 ledamöter är folkvalda och senaten, där 35 av de 100 senatorerna är folkvalda och de övriga 65 utnämns av presidenten.

Presidenter:

Presidentval hålls vart femte år.

Militär[redigera | redigera wikitext]

Tack vare att Senegals ekonomi är en av de mer stabila på den Afrikanska kontinenten har Senegal pengar för att utveckla en av de mest vältränade arméerna i Afrika[11]. Under Gulfkriget deltog Senegal på Kuwaits sida. Samtidigt är Senegal aktivt inom lösningar på Afrikas konflikter, som bland annat under det Sierra Leoneska inbördeskriget, då Senegal, under nigerisk ledning, skickade trupper för att störta den RUF-allierade militärdiktaturen.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Senegals regioner

Senegal är indelat i fjorton regioner: Dakar, Diourbel, Fatick, Kaffrine, Kaolack, Kolda, Kédougou, Louga, Matam, Saint-Louis, Sédhiou, Tambacounda, Thiès och Ziguinchor.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

1994 påbörjade Senegal stora ekonomiska reformer med internationellt stöd. Mellan 1995 och 2002 har landets BNP ökat med i genomsnitt 5 % årligen och inflationen var under 1 % före 2001. Även utländska investeringar i Senegal har ökat. En negativ tendens i ekonomin är en stor arbetslöshet (framför allt ungdomsarbetslöshet) i städerna, beroende på stor inflyttning. Fortfarande är ungefär hälften av befolkningen mycket fattig.

Som medlem i Västafrikas ekonomiska och monetära union (WAEMU) arbetar Senegal mot en större regional integration.

2015 producerades 88,5 % av elektriciteten av fossila bränslen. Resterande producerades från vattenkraft (7,8 %) och övriga förnybara energikällor (8,2 %).[2]

Industrin består bland annat av framställning av livsmedel, gruvdrift, cement, konstgödsel, kemikalier, textilier, raffinering av importerad olja och turism. Exporten består i huvudsak av fisk, kemikalier, bomull, tyger, groundnuts och kalciumfosfat. Största land för export är Indien, dit 26,7 % av exporten går (under 1998). Andra exportmarknader är USA, Italien och Storbritannien.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Turism

Vid inresa till landet krävs inget visum.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den senaste folkräkningen hölls den 19 november 2013 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Senegal (de facto) till 13 357 492 invånare, varav 6 658 089 män och 6 699 403 kvinnor.[12] I samma folkräkningen uppgick den folkbokförda (de jure) befolkningen till 13 508 715 invånare. Folkräkningar hade tidigare hållits 2002, 1988 och 1976.[13] Invånartalet i Senegal uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 14 668 522 invånare,[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2017) till 15 851 000 invånare,[14] av Internationella valutafonden till 16 319 000 invånare (för år 2018)[4] samt av Världsbanken (juli 2016) till 15 411 614 invånare.[15] Enligt en projektion av Senegals nationella statistikinstitut Agence Nationale de Statistique et de la Démographique (ANSD) beräknades antalet invånare 2018 till 15 726 037 invånare.[3] Befolkningen är koncentrerad i landets västra del, med Dakar som kärnområde.[2]

2016 beräknades den största etniska gruppen i landet vara wolof-folket som utgjorde 41,6 procent av befolkningen, följt av pulaar 28,1 %, sererfolket 15,3 %, mandinka 5,4 %, jola 3,4 %, soninke 0,8 %, övriga 5,4 % (inklusive européer och personer med libanesiskt påbrå.) Franska är landets officiella språk. Andra språk som talas i landet är wolof, pulaar, jola, mandinka, serer och soninke.[2]

Enligt Unicefs rapport från 2014 hade 25 % av Senegals flickor och kvinnor i åldrarna 15-49 genomgått kvinnlig könsstympning.[16]

I siffror[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningens åldersstruktur (2017):
    • 0-14 år: 41,51 %
    • 15-24 år: 20,33 %
    • 25-54 år: 31,19 %
    • 55-64 år: 3,98 %
    • 65 år och äldre: 2,98 %
  • Befolkningens medianålder: 18,8 år (2017)
    • Mäns medianålder: 18,0 år (2017)
    • Kvinnors medianålder: 19,7 år (2017)
  • Befolkningstillväxt: 2,39 % (2017)
  • Födelsetal: 33,4 födslar per 1 000 invånare (2017)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 8,1 dödsfall per 1 000 invånare (2017)
  • Nettomigration: -1,5 migranter per 1 000 invånare (2017)
  • Befolkningens könsfördelning (2017):
    • Vid födseln: 1,02 män per kvinna
    • 0-14 år: 1,01 män per kvinna
    • 15-24 år: 0,99 män per kvinna
    • 25-54 år: 0,85 män per kvinna
    • 55-64 år: 0,76 män per kvinna
    • 65 år och äldre: 0,82 män per kvinna
    • Hela befolkningen: 0,94 män per kvinna
  • Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 21,5 år (2016)
  • Mödradödlighet: 315 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
  • Spädbarnsdödlighet: 49,1 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 55,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 43,1 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 62,1 år (2017)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 60,0 år (2017)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 64,3 år (2017)
  • Antal barn/kvinna: 4,28 (2017)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 0,4 % (2016)
  • Invånare som är smittade av HIV/Aids: 41 000 (2016)
  • Dödsfall per år på grund av HIV/Aids: 1 900 (2016)
  • Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 8,8 % (2016)
  • Andel av barn under 5 års ålder som är underviktiga: 15,5 % (2015)
  • Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 57,7 % (2015)
    • Hos män: 69,7 % (2015)
    • Hos kvinnor: 46,6 % (2015)

Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Islam är den största religionen i Senegal. Enligt en beräkning av Senegals regering från 2014 är 96,1 % av befolkningen muslimer, de flesta av dem är sunniter men det finns även shiiter (cirka 5 000 stycken enligt en inofficiell beräkning från 2011). Ungefär 3,8 % av befolkningen är kristna (romersk-katolska och protestanter) och ungefär 0,1 % tillämpar traditionell naturreligion eller är icke-religiösa.[17]

Städer[redigera | redigera wikitext]

De tio folkrikaste städerna med beräknad folkmängd 2015.[18]

  1. Pikine - 1 243 003 (förort till Dakar)
  2. Dakar - 1 216 738 (Dakarregionen, inklusive bland annat Pikine, Guediawaye och Rufisque, hade 3 330 692 invånare 2015)
  3. Touba - 800 670 (sammanväxt med Mbacké; dessa två städer hade sammanlagt cirka 880 000 invånare 2015)
  4. Guediawaye - 349 991 (förort till Dakar)
  5. Thiès - 335 608
  6. Kaolack - 248 490
  7. M'bour - 245 849
  8. Rufisque - 234 701 (förort till Dakar)
  9. Saint-Louis - 220 981
  10. Ziguinchor - 218 145

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation Index of Economic Freedom 2018[19] 126 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2018[20] 50 av 180
Transparency International Corruption perception index 2017[21] 66 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2016[5] 162 av 188

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 91. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 19 juni 2018 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Senegal” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 8 juni 2018. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sg.html. Läst 19 juni 2018. 
  3. ^ [a b] ”Le Sénégal en bref” (på franska). Agence Nationale de Statistique et de la Démographique (ANSD). http://www.ansd.sn/. Läst 19 juni 2018. 
  4. ^ [a b c d e] ”Senegal 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). World Economic Outlook Database, April 2017. Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2018/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=9&sy=2014&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=722&s=NGDPD%2CPPPGDP%2CNGDPDPC%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=. Läst 3 juni 2018. 
  5. ^ [a b] ”Human Development Reports - Senegal” (på Engelska). Förenta nationerna. http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/SEN. Läst 20 juni 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Bra Böckers lexikon, band 20, tredje upplagan
  7. ^ [a b c d e] Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
  8. ^ [a b] Respons (uppslagsverk), band 4, andra upplagan
  9. ^ ”MYC4”. https://www.myc4.com/Portal/WebForms/Countries/DisplayCountry.aspx?CountryId=195. Läst 27 april 2009. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 november 2013. https://web.archive.org/web/20131110203725/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Afrika/Reseinformation/Reseinformation-Senegal/. Läst 10 november 2013. 
  11. ^ ”Senegal – Utrikespolitik och försvar | Utrikespolitiska institutet” (på sv). www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/senegal/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 31 januari 2018. 
  12. ^ ”Table 3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Demographic Yearbook 2016. Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2. https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/products/dyb/documents/dyb2016/table03.pdf. Läst 19 juni 2018. 
  13. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?q=finland+datamart%5bPOP%5d&d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a686%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 19 juni 2018. 
  14. ^ ”Country profile Senegal” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/en/iso/sn.html. Läst 19 juni 2018. 
  15. ^ ”Population, total, data; Senegal” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=SN. Läst 19 juni 2018. 
  16. ^ ”Senegal” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Female Genital Mutilation/ Cutting Country Profiles. Unicef. https://data.unicef.org/wp-content/uploads/country_profiles/Senegal/FGMC_SEN.pdf. Läst 19 juni 2018. 
  17. ^ ”Senegal” (på engelska). International Religious Freedom Report for 2017. USA:s utrikesdepartement, Bureau of Democracy, Human Rights and Labor. https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2017&dlid=280780. Läst 19 juni 2018. 
  18. ^ Direction des Statistiques Démographiques et Sociales; Rapport Projection de la Population du Senegal (pdf-fil) Läst 26 mars 2016.
  19. ^ ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). Heritage Foundation. https://www.heritage.org/index/ranking. Läst 20 juni 2018. 
  20. ^ ”2018 World Press Freedom Index” (på engelska). Reportrar utan gränser. https://rsf.org/en/ranking. Läst 20 juni 2018. 
  21. ^ ”Corruption Perceptions Index 2017” (på engelska). Transparency International. https://www.transparency.org/news/feature/corruption_perceptions_index_2017. Läst 20 juni 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]