Martin Bangemann
Martin Bangemann, född 15 november 1934 i Wanzleben i Wanzleben-Börde i Sachsen-Anhalt, död 28 juni 2022 i departementet Deux-Sèvres, Frankrike,[1] var en tysk politiker. Han var västtysk ekonomiminister 1984–1988 och partiledare för FDP 1985–1988. Han var under en tid också EU-kommissionär.
Bangemann var ledamot av Förbundsdagen 1972-1980 och 1987-1988 samt av Europaparlamentet 1973-1984 för det liberala partiet FDP. Han var federal ekonomiminister 1984-1988 och partiordförande för FDP 1985-1988. Han var EU-kommissionär 1989-1999 och vice ordförande i Europeiska kommissionen under Jacques Delors 1989-1994. Han ansvarade för inre marknaden och industrifrågor 1989-1993 och därefter för industrifrågor och informationssamhället. I den efterföljande Santer-kommissionen 1995-1999 behöll han samma portfölj men förlorade valet om posten som vice ordförande till Leon Brittan och Manuel Marín. Santer-kommissionen tvingades avgå sedan korruptionsanklagelser riktats mot flera ledamöter i kommissionen och framför allt Édith Cresson. Han själv utsattes för kritik då han knappt ett år efter sin avgång som EU-kommissionär med ansvar för telekomfrågor lät sig rekryteras av det spanska telekomföretaget Telefonica.
Bangemann var till grundyrket advokat.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Martin Bangemann, 27 maj 2009.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Martin Bangemann.
Wikimedia Commons har media som rör | Företrädare: Hans-Dietrich Genscher |
FDP:s partiledare 1985-1988 |
Efterträdare: Otto Graf Lambsdorff |
| Företrädare: Christophersen, Marín, Cockfield, Andriessen, Narjes och Natali |
Vice ordförande i EU-kommissionen en av flera på denna post 1989-1995 |
Efterträdare: Leon Brittan och Manuel Marín |
| Företrädare: Francis Cockfield |
EU-kommissionär med ansvar för inre marknaden 1989-1993 |
Efterträdare: Raniero Vanni d'Archirafi |
| Företrädare: Karl-Heinz Narjes |
EU:s industrikommissionär 1989-1999 |
Efterträdare: Erkki Liikanen |
| Företrädare: Alois Pfeiffer och Karl-Heinz Narjes |
EU-kommissionär från Tyskland tillsammans med Schmidhuber/Wulf-Mathies 1989-1999 |
Efterträdare: Günter Verheugen och Michaele Schreyer |