Martin Broszat

Från Wikipedia
Martin Broszat
Född14 augusti 1926[1][2][3]
Leipzig[4]
Död14 oktober 1989[1][2][5] (63 år)
München[6]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidKölns universitet
Leipzigs universitet
SysselsättningHistoriker, universitetslärare
ArbetsgivareMünchens universitet
Kölns universitet
Universität Konstanz
Oxfords universitet
Institut für Zeitgeschichte (1955–1989)
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet ()[7]
MakaElke Fröhlich
Utmärkelser
Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
Redigera Wikidata

Martin Broszat, född den 14 augusti 1926 i Leipzig, död den 14 oktober 1989 i München, var en tysk historiker.

Broszat var professor vid Kölns universitet och 1972–1989 direktor för Institut für Zeitgeschichte i München.

Broszat inriktade sig särskilt på forskning om Tredje riket och Förintelsen. Han menar, att Adolf Hitler själv varken tog något definitivt beslut om att fysiskt utrota Europas judar eller utfärdade någon specifik order om "den slutgiltiga lösningen". Nazisternas förintelseprogram växte istället fram gradvis och det nazistiska styret kännetecknades av en "kumulativ radikalisering".[8] Broszat menar, att när ett enskilt beslut inom den nazistiska administrationen orsakade ett problem, löstes detta med ett ännu radikalare beslut.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Martin Broszat.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Martin Broszat, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.zeit.de .[källa från Wikidata]
  8. ^ Rees 2007, s. 17.
  9. ^ Rees 2007, s. 17f.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]