Mathilde Malling Hauschultz

Mathilde Johanne Malling Hauschultz, född 2 december 1885 i Köpenhamn, död på samma ort 30 december 1929, var en dansk advokat och politiker (Det Konservative Folkeparti). Både som advokat och folketingsledamot har hon gått till kvinnohistorien, eftersom hon var bland de första kvinnorna som innehade dessa ämbeten och för att hon grundlade den första politiska kvinnoföreningen i Danmark. Hon har för sitt politiska och sociala arbete dekorerats med det polska Röda Korsets medalj.

Tidiga år

Mathilde Malling Hauschultz växte upp i en liberal släkt. Hon var dotter till Gustav Frederik Ludvig Vilhelm Schneider Malling, en advokat med en egen firma, och dennes hustru Hortensia Martine Malmberg. Hauschultz avlade studentexamen från Laura Engelhardts Skole 1905 och studerade juridik vid Köpenhamns Universitet. Efter avlagd examen 1911 blev hon advokatfullmäktig och tog anställning vid faderns advokatfirma. 1914 blev hon dessutom tilldelad titeln overretssagfører, dvs. den advokattitel som av Justitieministeriet tilldelades dem som berättigades mötesrätt vid Danmarks högsta rättsinstanser, Overretterne. Även fadern innehade denna titel och Hauschultz blev hans kompanjon. Efter hans död 1919 tog hon över firman tillsammans med sin man, Rudolph Hauschultz, också han overretssagfører. Genom familjefirman och sin make kom Hauschultz att bli en väletablerad person inom det danska rättsväsendet, en position som kvinnor vid denna tid fick kämpa hårt för att uppnå.

Politisk karriär

Under studentåren var det främst försvarsfrågan som fick Hauschultz att engagera sig i politiska frågor. Åren 1907-1908 deltog hon i flera stora möten som arrangerades av det nybildade Danske Kvinders Forsvarsforening, vars mål var att styrka landets försvar, vilket gick emot 1909-års radikala regering som förde en nedrustnings- och neutralitetspolitik. Tillsammans med några andra tog hon initiativ till upprättandet av Danske Kvinders konservative Forening 1914, den första partipolitiska kvinnoföreningen i Danmark. Året därefter genomfördes en ändring av Danmarks grundlag som gav kvinnor rösträtt till de parlamentariska valen, en reform som Højre, föregångaren till dagens Det Konservative Folkeparti (DKF), röstade emot. Efter att grundlagsändringen genomförts genomgick partiet en rekonstruktion för att anpassa sig till de nya parlamentariska villkoren. Hauschultz ingick i det utskott som utformade det nya partiprogrammet. Under närmaste åren var hon även en flitig debattör och talare och rester runt i hela Danmark och höll föredrag.

Hauschultz blev den första kvinnliga medlemmen av DKF:s verkställande utskott och representantskap och blev därmed en av partiets spetskandidater vid folketingsvalet 1918. Hon blev vald som en av två konservativa kvinnor tillsammans med Karen Ankersted. Efter Ankersteds plötsliga död 1921 blev Hauschultz den enda kvinnan som representerade DKF i den danska Rigsdagen, som bestod av två kammare (Folketinget och Landstinget). Hon fortsatte med att bedriva sitt advokatämbete trots sina många politiska uppdrag. Hon ansåg att kvinnor skulle kunna arbeta på samma villkor som män och motsatte sig idén om att särskilda kvinnopartier skulle upprättas och kvinnor som engagerade sig i politik endast för några få enskilda frågor. Hon medverkade vid revisionerna av äktenskapslagstiftningen 1922 och 1925 och var medlem av utskottet rörande strafflagstiftningen. I den senare föreslog hon att kvinnliga nämndemän skulle kunna utses vid våldtäkts- och moralfall samt, i samband med behandlingen av strafflagstiftningen, att dödsstraffet skulle vara kvar. Hon gick emot sitt eget parti i frågan om fosterfördrivning, som enligt henne inte skulle kriminaliseras så länge kvinnan inte hade upptäckt några säkra tecken på liv. Hennes hjärtefråga fanns dock i det danska försvaret som hon hade agiterat om i flera år. Hennes stöd för försvaret kom till uttryck då hon lade ned sin röst vid en omröstning om en överenskommelse mellan Venstre-regeringen och DKF, då hon ansåg att man inte hade beviljat försvaret tillräckligt med pengar.

Från 1921 var Hauschultz redaktör av rubriken Kvinden og Hjemmet i den borgerliga tidningen Berlingske Tidende. Hennes artiklar berörde såväl juridiska som politiska och etiska frågor och hon bidrog även med artiklar till andra tidningar och tidskrifter. Hennes karriär fick dock ett plötsligt slut då hon drabbades av en hjärnblödning vid 44-års ålder och dog som en följd av sin åkomma. Konservativa kvinnor i hela Danmark lät utföra ett porträtt av henne som idag hänger i DKF:s partirum på Christiansborg. För att hedra minnet av Hauschultz lät man även upprätta en friplats i hennes namn för en kvinna på en konservativ folkhögskola.

Övriga förtroendeposter och uppdrag

Ordförande av Kvindelig Læseforening (1929)
Styrelseledamot av Foreningen til Turistsagens Fremme i Danmark
Styrelseledamot av Foreningen til Kønssygdommenes Bekæmpelse
Styrelseledamot och kassör av Børnesanatorierne for København
Styrelseledamot av den konservativa Rigsdagsgruppen
Styrelseledamot av de konservativa kvinnornas valförening
Styrelseledamot av DKF:s valförening för Köpenhamn och Frederiksberg

Se även

Referenser

Tryckta källor

Lisbeth Haastrup: Dansk Kvindebiografisk Leksikon, Rosinante, Köpenhamn 2001. ISBN 978-87-7357-487-4.
H. Hjorth-Nielsen: Danske Sagførere 1869 - 1919, Det Danske Sagførersamfund, J. Jørgensen & CO. — Köpenhamn 1941.