Medeahypotesen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Medeahypotesen är en term som myntats av paleontologen Peter Ward,[1] att flercelligt liv, sett som en superorganism, är självmordsbenäget. Det är en motteori till Gaiateorin. Tanken är att de mikrobiellt utlösta massförintelserna är jordens försök att återvända till ett mikrobiellt dominerade stadium, som den ju har varit under den större delen av sin existens.[2][3][4][5][6]

Hypotesen är uppkallad efter den mytologiska Medea, som dödade sina egna barn. Medea representerar här jorden och hennes barn representerar det flercelliga livet.

De tidigare "självmordsförsöken" är:

Förteckning omfattar inte krita-paleogen-utdöendet, eftersom detta åtminstone delvis berodde på ett meteoritnedslag.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Peter Ward (2009), The Medea Hypothesis: Is Life on Earth Ultimately Self-Destructive?, ISBN 0-691-13075-2
  2. ^ Gaia's evil twin: Is life its own worst enemy? The New Scientist. Volym 202, nummer 2713, 17 juni 2009, sid. 28–31 (Cover story)
  3. ^ Bennett, Drake (2009-01-11). ”Dark green: A scientist argues that the natural world isn't benevolent and sustaining: it's bent on self-destruction”. Boston.Com. The Boston Globe. http://www.boston.com/bostonglobe/ideas/articles/2009/01/11/dark_green/. Läst 26 februari 2010. 
  4. ^ Grey, William (2010-02). ”Gaia theory – Reflections on life on earth”. Australian Review of Public Affairs. University of Sydney. http://www.australianreview.net/digest/2010/02/grey.html. Läst 26 februari 2010. 
  5. ^ Ashraf M. T. Elewa, The History, Origins, and Causes of Mass Extinctions, Journal of Cosmology, 2009, Vol 2, sid. 201–220. Cosmology, 18 oktober 2009.
  6. ^ Rhawn Joseph, Extinction, Metamorphosis, Evolutionary Apoptosis, and Genetically Programmed Species Mass Death, Journal of Cosmology, 2009, Vol 2, sid. 235–255. Cosmology, 15 oktober 2009