Hoppa till innehållet

Nyakaledoniengräsfågel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Megalurulus mariae)
Nyakaledoniengräsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteCincloramphus
ArtNyakaledoniengräsfågel
M. mariei
Vetenskapligt namn
§ Cincloramphus mariei
AuktorVerreaux, 1869
Synonymer
  • Nya Kaledoniengräsfågel
  • Megalurulus mariei whitneyi
  • Megalurulus mariae
  • Megalurulus mariei
  • Nykaledonsk gräsfågel

Nyakaledoniengräsfågel[2] (Cincloramphus mariei) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Nyakaledoniengräsfågeln är en rätt liten och långstjärtad brun tätting. Ovansidan är varmbrun, liksom flankerna, kontrasterande med vitt ögonbrynsstreck och vitt även på strupe och buk. Lätet är distinkt, ett torrt tvåstavigt "ch-tk!".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i gräsmarker och på öppna hedar på Nya Kaledonien.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Nyakaledoniengräsfågeln placeras traditionellt i släktet Megalurulus. DNA-studier från 2018[6] visar dock att arterna i Megalurulus inte är varandras närmaste släktingar utan bildar en klad tillsammans med arterna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, timorgräsfågeln (Buettikoferella) samt rostgräsfågeln och papuagräsfågeln från Megalurus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Nyakaledoniengräsfågeln hittas i buskmarker, vanligast där det finns en blandning av korta buskage, täta stånd med ormbunkar och visst inslag av gräs. Arten är mycket skygg och avslöjas oftast av lätet.[4]

Nyakaledoniengräsfågeln har ett begränsat utbredningsområde och beståndet tros därför vara relativt litet, uppskattat till mellan 1500 och 7000 vuxna individer. Den är dock vanlig och vida spridd. Dess levnadsmiljö är inte heller hotad och den tros inte minska i antal till följd av predation från invasiva arter. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Cincloramphus mariae . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ [a b] Madge, S. (2020). New Caledonian Grassbird (Cincloramphus mariei), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.necgra1.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]