Lärkor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser se Lärka (olika betydelser)
Lärkor
Skylark (Alauda arvensis) by Neil Smith.jpg
Sånglärka (Alauda arvensis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Lärkor
Alaudidae
Vetenskapligt namn
§ Alaudidae
Auktor Vigors, 1825
Släkten
se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Lärkor (Alaudidae) är en familj av ordningen tättingar med ett tjugotal släkten.[1]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

De flesta lärkor är bruna eller beigefärgade, ofta med ljust bröst och buk och de flesta ger ett ljusbrokigt intryck. De har trubbiga vingar, lång rak bakklo och svart öga. Många av arterna har en ryttlande sångflykt och många är karakteristiska sångare med god förmåga att härma.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Deras biotop varierar kraftigt, men många arter lever i torra områden. De är marklevande, placerar sina bon på marken, lägger 2-6 ägg och ungarna lämnar boet innan de kan flyga. De lever av insekter och frön.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Lärkor är en familj som förekommer i gamla världen samt i norra och östra Australien. Endast berglärkan (Eremophila alpestris) har spridit sig till Amerika. De utgör en väldefinierad familj, bland annat genom deras distinkta form på tarsen.[2] Deras närmaste släkting är troligen förvånande nog skäggmesen (Panuridae) i överfamiljen Sylvioidea. Systematiken inom familjen har genomgått stora ändringar på senare tid efter DNA-studier som visat på nya och helt oväntade släktskap.[3] Till exempel är troligen vitvingad lärka (tidigare i Melanocorypha) egentligen nära släkt med sånglärkan. Arterna i Calandrella är sannolikt inte heller varandras närmaste släktingar. Istället står dvärglärkorna närmast berglärkor i Eremophila. Dessa resultat har ännu inte genomgående lett till taxonomiska förändringar. Exempelvis behåller Sveriges ornitologiska förening de klassiska släktesindelningarna.

Lärkor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar tre arter: sånglärka (Alauda arvensis), trädlärka (Lullula arborea), och berglärka (Eremophila alpestris). Tidigare häckade även tofslärka (Galerida cristata) i södra delarna av Sverige men det finns ingen konstaterad häckning sedan slutet av 1980-talet. Den ses dock fortfarande regelbundet i södra Sverige. Dessa fyra arter representerar fyra olika släkten av familjen lärkor. Utöver dessa fyra arter har det setts sex andra lärkarter i Sverige: svartlärka, vitvingad lärka, kalanderlärka, dvärglärka och korttålärka. Sånglärkan flyttar gärna till södra och västra Europa under vintern men återvänder redan i februari-mars. Vissa mildra vintrar stannar en del sånglärkor kvar i södra Sverige.

Släkten (med arter i urval)[redigera | redigera wikitext]

Listan nedan innehåller familjens samtliga släkten. Taxonomin följer IOC 2015.[4][5] Se respektive släkte för mer diskussion kring systematik.

Härfågellärka (Alaemon alaudipes)
Stenökenlärka (Ammomanes deserti)
Trädlärka (Lullula arborea)
Berglärka (Eremophila alpestris)

Lärka i matlagning[redigera | redigera wikitext]

Lärkor har historiskt ansetts som en hälsosam och delikat vilträtt[6][7] och lärktunga omskrevs som en delikates under romartiden.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  2. ^ A. L. Rand (1959) Tarsal Scutellation of Song Birds as a Taxonomic Character, The Wilson Bulletin, Vol.71, nr.3, sid:274-277
  3. ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi :  10.14344/IOC.ML.5.4.
  5. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-02-01
  6. ^ ”Lärkpaj, förrätt (eng)”. http://www.vintagerecipes.net/books/bookofhouseholdmanagement/lark_pie_an_entree.php. 
  7. ^ ”Lärkor och lärkpaj (eng)”. http://chestofbooks.com/food/recipes/Party-Catering/Larks-And-Lark-Pies.html. 
  8. ^ Roman cookery an introduction, <www.history.uk.com>, läst 2010-04-10

Källor[redigera | redigera wikitext]