Melchior Wernstedt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Melcher Wernstedt.
Melchior Wernstedt
Stadshuskällarens interiör gestaltades av Melchior Wernstedt mellan 1918 och 1921.

Carl Melchior Wernstedt, född 29 augusti 1886 i Strängnäs, död 1 februari 1973 i Göteborg, var en svensk arkitekt och grafiker. Han var professor vid Chalmers tekniska högskola 1923-1951.

Han var son till borgmästaren Lage Johan Axel Wernstedt och Hanna Ringborg och från 1918 gift med friherrinnan Margareta Charlotta Funck. Wernstedt utbildade sig till arkitekt vid dåvarande Chalmers tekniska institut (numera Chalmers tekniska högskola) i Göteborg 1906-1909 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1909-1910 och passade då på att studera grafik vid Axel Tallbergs etsningsskola 1909. Efter studieresor till Tyskland, England, Frankrike, Italien, norra Afrika och USA var han anställd arkitekt på Ragnar Östbergs arkitektkontor (1916-1921) där han arbetade med Stockholms stadshus och ensamt ansvarade för gestaltningen av Stadshuskällaren. Från 1921 blev han tjänstgörande arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen. Han var professor i byggnadslära och ornamentsritning vid Chalmers tekniska läroanstalt 1923-1951.

Till hans arbeten räknas industribyggnader i bland annat Riddarhyttan och Långbanshyttan, restaurering och ombyggnad av Mauritzbergs gård och renoveringar av ett flertal kyrkor, exempelvis i Ramdala, Kyrkhult, Skederid och Hesselby samt begravningskapell och klockstapel i Hultsfred. Han ritade soldathem i Strängnäs och Lillhagens sjukhus i Göteborg. Han var sakkunnig i Göteborgs stads beredning för Götaplatsens ordnande 1924. Han formgav även föremål som bordslampor och ritade möbler och armatur i Ulriksdals slott. Han belönades 1959 med Prins Eugen-medaljen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]