Ramdala kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ramdala kyrka
Kyrka
Ramdala kyrka i juli 2015.
Ramdala kyrka i juli 2015.
Land Sverige Sverige
Län Blekinge län
Ort Ramdala
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Ramdala församling
Koordinater 56°10′49.17″N 15°46′3.83″Ö / 56.1803250°N 15.7677306°Ö / 56.1803250; 15.7677306
Material Natursten
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003517
Interiör
Interiör
Webbplats: Jämjö pastorat

Ramdala kyrka hör till Ramdala församling i Lunds stift och ligger i Karlskrona kommun. Den står på en kulle strax öster om E22:an och Ramdala samhälle.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Den första kyrkan i Ramdala byggdes troligen i mitten av 1200-talet och är för övrigt den enda bevarade medeltidskyrkan i Östra Blekinge.

Den första kyrkan anses ha varit en byggnad med långhus, kor och absid. Denna kyrka byggdes emellertid enligt tidigare forskning snart om. Man har menat att Ramdala kyrka under medeltiden hade två torn, ett i öster och ett i väster och då var en så kallad klövsadelkyrka. I ovanvåningen fanns en försvarsanläggning där kanoner stod uppställda. Under 1500-talet revs västtornet och stenvalvet och kyrkan blev i stället en östtornskyrka. Vid samma tidpunkt tillkom eventuellt det södra vapenhuset som revs 1873.

Nyare forskning har dock av flera anledningar ifrågasatt denna tolkning. Det bevarade östtornets byggnadshistoria kan studeras i murverket invändigt. Det visar sig då att själva tornets murar är fogade med ett murbruk som bland annat innehåller relativt stora bitar av tegelpannor. Murningstekniken skiljer sig också betydligt från den i absidkorets murar, på vilka tornet är uppfört. Ett sådant murverk kan inte dateras till medeltid utan måste vara senare, sannolikt 1500-talets senare del eller 1600-tal. Samma problem gäller korets övre murverk. Att koret är ovanligt högt beror på att det är smalare än långhuset och således måste vara högre för att korets och långhusets tak ska kunna ha samma höjd. På korvinden kan man även se fyrkantiga igensatta öppningar strax under murkrönet. Dessa öppningar är inte skottgluggar utan så kallade bomhål, använda för att förankra byggnadsställningar. Slutsatsen blir att kyrkan under medeltiden inte kan ha haft mer än en våning vare sig i långhuset eller koret och inget torn i öster.

Under 1800-talet utvidgades fönstren och kyrkan fick sin nuvarande huvudingång från väster. Vid en restaurering 1923-1924 inrättades ett dopkapell i korets norra del.

Ramdala kyrka byggdes troligen av en rik handelsman i Hallarum som ägnade sig åt att exportera sill till katolska länder på sent 1000-tal. Den första kyrkan var en liten kullkyrka med halvrund absid. Kyrkan byggdes på fast grund i en omgivande bottenlös mosse. Senare geologiska undersökningar visar att under marksvålen finns mellan 15-25 meter lager av flytande lera. När Eskil blev ärkebiskop i Norden 1137 började han bygga kyrkor och befästa dem, så även Ramdala kyrka byggdes om. Långhuset välvdes och försågs med en skyttevåning och det byggdes ett torn i väster som var 25 gamla alnar i fyrkant. Kyrkans gavel var 30 gamla alnar bred. Han lät även bygga en omfattande pålspärr mellan Torhamnslandet och Senoren och mellan Senoren och Möcklö. Närmsta by var Siöby och därför döptes kyrkan till Siöborg. I slutet på 1150-talet kulminerade motsättningarna mellan kung Valdermar och Eskil. Eskil flydde till sin Siöborg som i princip var omöjlig att inta, men genom förräderi kom kungen över borgen 1161. Det har det genom C14-metoden kostaterats att pålspärren slutade underhållas samtidigt. För att markera sitt herravälde över borgen lät han bygga ett östtorn. Ramdala kyrkas våldsamma historia var inte slut. 1506 belägrade Svante Sture borgen och intog och förstörde den nästan totalt. Denna förstörelse har fått somliga historiker att tro att kyrkan är från 1500-talet men går man in i tornet och tittar i första våningen ser man att längst ned på tornväggarna i norr, öster och söder är det gammal 1000-årig stenfogning, medan tornets västvägg är från 1500-talet. Tornet blev inte fyrkantigt längre utan rektangulärt, därav ständiga sprickbildningar i väggen under tornets västvägg.

Interiör och inventarier[redigera | redigera wikitext]

Långhuset är försett med tunnvalv och avslutas med ett kor med absid i öster. Bakom en skärmvägg i absiden är sakristian belägen. Över den låga korbågen hänger ett Triumfkrucifix.Runt ett fönster på södra långväggen finns en väl bevarad målning föreställande solen, månen, korset och namnet Jesus. Målningen bär årtalet 1634 och upptäcktes vid en renovering 1946.Den slutna bänkinredningen och läktaren i väster är ursprungligen från 1600-talet.

  • Altaruppsatsen från 1624 är arkitektoniskt indelad med Nattvarden som centralmotiv. Sidorna har inskriptionsfält med nattvardens instiftelseord på danska. Överstycket har en mindre tavla med motiv Jesu dop.
  • Predikstolen som är skulpterad,målad och förgylld har tillkommit 1637 och är en gåva till kyrkan av kung Kristian IV.Den sexsidiga korgen indelas i fem fält med reliefer hämtade ur Uppenbarelseboken.
  • På korväggen finns ett Epitafium över amiralitetssuperintendenten Johannes Petersson död 1717.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgeln

Den första orgeln var en Hammarberg och kom till kyrkan 1867. 1969 ersattes den av en ny 19-stämmig orgel från Hammarberg. Gamla orgelfasaden behölls. Den nuvarande orgeln är byggd 1969 av Olof Hammarberg i Göteborg har 19 stämmor och är mekanisk. Den föregående orgeln var byggd 1924 av samma orgelbyggare och hade 16 stämmor. Orgeln innan dess var byggd 1860 av Andreas Åbergh i Hjortsberga socken och hade 12 stämmor. Fasaden är från Åberghs orgel.

Orgelns nuvarande disposition:

Huvudverk Svällverk Pedalverk Koppel
Principal 8' Gedackt 8' Subbas 16' I/P
Rörflöjt 8' Principal 4' Borduna 8' II/P
Oktava 4' Koppelflöjt 4' Koralbas 4' II/I
Flöjt 4' Waldflöjt 2' Nachthorn 2'
Oktava 2' Nasat 1 1/3' Fagott 16'
Mixtur IV Chor. Scharf II Chor.
Sesquialtera II Chor. Skalmeja 8'
Tremulant

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Anglert, Marit, Vägledning till Ramdala kyrka. Ramdala kyrkoråd, 2002.
  • Våra kyrkor, sidan 460, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Inventarium över svenska orglar 1988: I Lunds stift

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]