Meliton Kantaria

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Meliton Kantaria
Meliton Kantaria.svg
Meliton Kantaria
Information
Född5 oktober 1920
Flag of Georgia (1918–1921).svg Dzjvari, demokratiska republiken Georgien
Död27 december 1993 (73 år)
Ryssland Moskva, Ryssland
BegravningsplatsGeorgien Dzjvari, Georgien
I tjänst förRöda armén
FörsvarsgrenMarkstridskrafterna
LandSovjetunionen Sovjetunionen
Tjänstetid1940-1946
GradYngre sergeant
Enhet150:e skyttedivisionen
Slag/krigAndra världskriget
UtmärkelserSovjetunionens hjälte

Meliton Kantaria (georgiska: მელიტონ ქანთარია, Meliton Kantaria, ryska: Мелитон Варламович Кантария, Meliton Varlamovitj Kantarija) född 5 oktober 1920 i Dzjvari, Demokratiska republiken Georgien, död 27 december 1993 i Moskva, var en georgisk yngre sergeant i Röda armén.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kantaria föddes i en familj bosatt i den lilla nordgeorgiska staden Dzjvari. Där arbetade han på en kolchos fram tills han inkallades av den sovjetiska armén år 1940. Under andra världskriget tjänade han under det 756:e skytteregementet, 150:e skyttedivisionen i den 3:e stötarmén som tillhörde den 1:a vitryska fronten. Tillsammans med M.A Jegorov klättrade han upp på riksdagshuset i Berlin och satte upp en divisionsfanan den 1 maj 1945 på ett känt foto över en slagen riksdag.[1] [ifrågasatt uppgift]

Berlin 1945[redigera | redigera wikitext]

150:e skyttedivisionens fana som restes över riksdagshuset i Berlin 1945.

Kantaria är känd för att tillsammans med Michail Jegorov (ryska: Михаил Алексеевич Егоров, Michail Aleksejevitj Jegorov) ha rest den 150. skyttedivisionens fana - vilken senare blev den sovjetiska och ryska Segerfanan (Znamja Pobedy) - på Reichstag i Berlin den 30 april 1945.[2] Den 8 maj 1946 tilldelades Kantaria utmärkelsen Sovjetunionens hjälte.

Civilt liv[redigera | redigera wikitext]

År 1946 demobiliserades Kantaria och han levde därefter i Suchumi i Abchazien, där han arbetade som butikschef. Efter att det abchaziska separatistkriget utbrutit 1992, flyttade Kantaria året efter med sin familj till den ryska huvudstaden Moskva.[3] Han avled tre månader senare på Kremlsjukhuset i Moskva.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Staty över Meliton Kantaria.

Efter Kantarias död uppfördes en staty som avbildade honom i Samegrelo, Georgien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.rg.ru/2007/05/08/znamya.html Федеральный закон РФ от 7 мая 2007 г. N 68
  2. ^ Rewriting and demolishing history.
  3. ^ Izvestia, Сын Героя Советского Союза Мелитона Кантарии Шота: "Отец для прочности древко своим ремнем закрепил", 8.5.2007 (ryska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]