Meliton Kantaria
| Meliton Kantaria | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 5 oktober 1920.svg){kind=small} Dzjvari, demokratiska republiken Georgien |
| Död | 27 december 1993 (73 år) Moskva, Ryssland |
| Begravningsplats |  Dzjvari, Georgien |
| I tjänst för | Röda armén |
| Försvarsgren | Markstridskrafterna |
| Tjänstetid | 1940-1946 |
| Grad | Yngre sergeant |
| Enhet | 150:e skyttedivisionen |
| Slag/krig | Andra världskriget |
| Utmärkelser | Sovjetunionens hjälte |
Meliton Kantaria (georgiska: მელიტონ ქანთარია, Meliton Kantaria, ryska: Мелитон Варламович Кантария, Meliton Varlamovitj Kantarija) född 5 oktober 1920 i Dzjvari, Demokratiska republiken Georgien, död 27 december 1993 i Moskva, var en georgisk yngre sergeant i Röda armén.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kantaria föddes i en familj bosatt i den lilla nordgeorgiska staden Dzjvari. Där arbetade han på en kolchos fram tills han inkallades av den sovjetiska armén år 1940. Under andra världskriget tjänade han under det 756:e skytteregementet, 150:e skyttedivisionen i den 3:e stötarmén som tillhörde den 1:a vitryska fronten. Tillsammans med M.A Jegorov klättrade han upp på riksdagshuset i Berlin och satte upp en divisionsfanan den 1 maj 1945 på ett känt foto över en slagen riksdag.[1]
Berlin 1945[redigera | redigera wikitext]
Kantaria är känd för att tillsammans med Michail Jegorov (ryska: Михаил Алексеевич Егоров, Michail Aleksejevitj Jegorov) ha rest den 150. skyttedivisionens fana - vilken senare blev den sovjetiska och ryska Segerfanan (Znamja Pobedy) - på Reichstag i Berlin den 30 april 1945.[2] Den 8 maj 1946 tilldelades Kantaria utmärkelsen Sovjetunionens hjälte.
Civilt liv[redigera | redigera wikitext]
År 1946 demobiliserades Kantaria och han levde därefter i Suchumi i Abchazien, där han arbetade som butikschef. Efter att det abchaziska separatistkriget utbrutit 1992, flyttade Kantaria året efter med sin familj till den ryska huvudstaden Moskva.[3] Han avled tre månader senare på Kremlsjukhuset i Moskva.
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Efter Kantarias död uppfördes en staty som avbildade honom i Samegrelo, Georgien.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www.rg.ru/2007/05/08/znamya.html Федеральный закон РФ от 7 мая 2007 г. N 68
- ^ Rewriting and demolishing history[död länk].
- ^ Izvestija, Сын Героя Советского Союза Мелитона Кантарии Шота: "Отец для прочности древко своим ремнем закрепил", 8.5.2007 (ryska)
