Międzyrzecz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För staden i Lublins vojvodskap i östra Polen, se Międzyrzec Podlaski.
Międzyrzecz
tyska: Meseritz
Stad
Stadens rådhus.
Stadens rådhus.
POL Międzyrzecz flag.svg
Flagga
POL Międzyrzecz COA.svg
Stadsvapen
Land Polen Polen
Vojvodskap Lubusz vojvodskap
Powiat Powiat międzyrzecki
Kommun Międzyrzecz stads-
och landskommun
Koordinater 52°26′N 15°34′Ö / 52.433°N 15.567°Ö / 52.433; 15.567
Area
 - tätort 10,26 km²
 - kommun 315,32 km²
Folkmängd
 - tätort 18 310 (30 juni 2017)[1]
 - kommun 25 131 (30 juni 2017)[1]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 785 invånare/km²
 - kommun 80 invånare/km²
Borgmästare Remigiusz Lorenz
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 66-300
Riktnummer (+48) 95
Registreringsskylt FMI
GeoNames 3091969
Międzyrzecz läge i Lubusz vojvodskap, Polen.
Red pog.svg
Międzyrzecz läge i Lubusz vojvodskap, Polen.
Webbplats: miedzyrzecz.pl

Międzyrzecz [mʲɛnˈd͡zɨʐɛt͡ʂ] (tyska: Meseritz) är en stad i västra Polen, belägen i Lubusz vojvodskap, 48 km sydost om Gorzów Wielkopolski. Tätorten har 18 310 invånare och utgör centralort i en stads- och landskommun med totalt 25 131 invånare. Staden är även huvudort i distriktet Powiat międzyrzecki.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Staden ligger omkring 88 kilometer öster om den tysk-polska gränsen vid Frankfurt (Oder) och omkring 48 kilometer sydost om Gorzów Wielkopolski. Namnet Międzyrzecz betyder ungefär "mellan floderna" och syftar på att floden Obra här möter bifloden Paklica. I kommunen ligger Nietopereks naturskyddsområde.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten uppstod som en bosättning på landsvägen mellan Magdeburg och Gniezno. Den omnämns först som Mezerici av krönikören Thietmar av Merseburg, i samband med Henrik II av Tysklands erövringståg år 1005 mot den polske hertigen Bolesław I Chrobry. Namnet Mezyriecze förekommer första gången 1112/16 i Gesta principum Polonorum av Gallus Anonymus. Stadens cistercienserkloster, Paradisklostret, grundades 1230.

Bosättningen låg i hertigdömet Storpolens västra utkant under medeltiden och införlivades med de polska kronländerna i samband med kung Vladislav I av Polens kröning 1320. Under efterföljaren Casimir III ökade inflyttningen av tyska bosättare västerifrån i samband med Ostsiedlung. Staden förstördes av den ungerske kungen Mattias I Corvinus trupper 1474, men återuppbyggdes. Staden var en betydande stad med omkring 10 000 invånare på 1500-talet. Under 1600-talet drabbades staden av flera motgångar och brann 1606, samt förstördes av svenska trupper under Karl X Gustavs polska krig och återigen under stora nordiska kriget.

Genom Polens andra delning 1793 blev staden del av kungariket Preussen. Den franske kejsaren Napoleon uppehöll sig i staden den 26 november 1806. Ett planerat attentat mot honom avbröts i sista stund.[2] 1807 blev staden del av hertigdömet Warszawa, och till följd av krigen hade befolkningen sjunkit till omkring 3 500 invånare. Efter Napoleonkrigen tillföll staden åter Preussen 1815 genom Wienkongressen, och staden blev 1818 del av den preussiska provinsen Posen.

Under Weimarrepubliken utgjorde staden en del av Grenzmark Posen-Westpreussen, från 1938 provinsen Brandenburg. Vid nuvarande Niopterek (Nipter) utanför staden uppfördes omfattande befästningar under 1930-talet.

Stadens vårdanstalt i Obrawalde blev under andra världskriget platsen för ett systematiskt mord på hundratals psykiskt sjuka i samband med Aktion T4. Röda armén intog staden 31 januari 1945. Staden blev efter krigsslutet polsk enligt Potsdamöverenskommelsen och den tyska befolkningsmajoriteten fördrevs över gränsen.

Sedan 1999 är staden huvudort i Powiat międzyrzecki i Lubusz vojvodskap. Staden tillhörde dessförinnan Poznańs vojvodskap 1945-1950, Zielona Góras vojvodskap 1950-1975 och Gorzów Wielkopolskis vojvodskap 1975-1998.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Slottet

Bland stadens sevärdheter räknas slottet från 1200-talet, idag museum, Johannes Döparens kyrka från 1400-talet och rådhuset från 1500-talet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] GUS, 2017
  2. ^ Becker, Paul (1930). Geschichte der Stadt Meseritz. Grenzmärkische Heimatblätter, 6:e årgången, 2 häftet.. Comenius, Schneidemühl 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Międzyrzecz

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]