Microtus pennsylvanicus

Från Wikipedia
Microtus pennsylvanicus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteÅkersorkar
Microtus
ArtMicrotus pennsylvanicus
Vetenskapligt namn
§ Microtus pennsylvanicus
Auktor(Ord, 1815)
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Microtus nesophilus V. Bailey, 1898[2][3][4]
Hitta fler artiklar om djur med

Microtus pennsylvanicus[2][3][5][6] är en däggdjursart som först beskrevs av George Ord 1815. Microtus pennsylvanicus ingår i släktet åkersorkar och familjen hamsterartade gnagare.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Microtus pennsylvanicus blir med svans 128 till 195 mm lång och svansen utgör cirka 40 procent av hela längden. Vikten varierar mellan 33 och 65 g.[9]

Denna åkersork har brun päls på ovansidan och silvergrå päls vid buken. De små öronen är avrundande och delvis gömda i pälsen. Microtus pennsylvanicus skiljer sig i avvikande detaljer av tandemaljen från Microtus pinetorum och från andra amerikanska åkersorkar.[10]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer från Alaska och Kanada (vanligen söder om regionen med permafrost) till centrala respektive sydöstra USA. Små avskilda populationer hittas i södra USA och i norra Mexiko. Microtus pennsylvanicus lever i flera olika habitat som finns i utbredningsområdet, däribland gräsmarker, torr ödemark med lite växtlighet, träskmarker med buskar och träd, odlade områden och landskap nära sjöar som liknar marskland (i Florida även saltängar[10]). Åkersorken behöver ett humusskikt eller annan lös jord.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna gräver komplexa tunnelsystem och de vilar ibland i bon av gräs som placeras på marken eller i jordhålor. De kan vara aktiva på dagen och på natten och de håller ingen vinterdvala. Microtus pennsylvanicus äter olika växtdelar som gräs, rötter och frön.[1]

Honor kan bli brunstiga under alla årstider men de flesta ungar föds mellan april och oktober. Dräktigheten varar cirka 21 dagar och sedan föds 1 till 9 ungar, oftast 4 eller 5. Beroende på utbredning har honor 5 till 10 kullar per år.[1] Ungarna diar sin mor ungefär två veckor och de blir könsmogna efter en månad. I naturen blir Microtus pennsylvanicus sällan äldre än ett år. Individer i fångenskap blev upp till fem år gamla.[10]

Artens plats i ekosystemet[redigera | redigera wikitext]

Denna åkersork jagas av många olika rovlevande djur.[10] I områden där även myrlämlar (Synaptomys) lever, blir myrlämlarna undanträngda när åkersorkens bestånd ökar.[1]

Vid beståndsökningar betraktas arten som skadedjur på odlade växter som grönsaker eller fruktträd (när den gnager på barken).[1][10]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas enligt Catalogue of Life i följande underarter:[7]

  • M. p. pennsylvanicus
  • M. p. dukecampbelli
  • M. p. chihuahuensis

Wilson & Reeder (2005) listar däremot inga underarter.[3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Cassola, F. 2016 Microtus pennsylvanicus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 februari 2023.
  2. ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b c] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Microtus pennsylvanicus
  4. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/microtus+pennsylvanicus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ Tim Neuburger (2 maj 1999). ”Meadow vole” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Microtus_pennsylvanicus/. Läst 29 augusti 2016. 
  10. ^ [a b c d e] Larry N. Brown (1997): Meadow Vole, A Guide to the Mammals of the Southeastern United States, sid. 128

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]