Mimetit
| Mimetit | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Grupp | Supergrupp apatit, apatitgruppen[1] |
| Strunz klassificering | 8.BN.05 |
| Kemisk formel | Pb5(AsO4)3Cl |
| Färg | Gul, orange, brun, grön ibland nästan färglös |
| Kristallstruktur | Hexagonala |
| Spaltning | Dåligt |
| Brott | Halvmussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 3½–4 |
| Glans | Glasglans till diamantartad glans |
| Ljusbrytning | nω=2,147 nε=2,128 |
| Dubbelbrytning | δ=0,019 |
| Optisk karaktär | Enaxligt negativ |
| Streckfärg | Vit |
| Densitet | 7,2 |
| Typlokal | Treue Freundschaft, Johanngeorgenstadt, Erzgebirge, Sachsen, Tyskland[2] |
| Referenser | [3] |
Mimetit är ett ovanligt blyhaltigt arsenatmineral med klorid. Lokalt kan mimetit utvinnas som blymalm. Mineralet har likheter med fosfatmineralet pyromorfit.[3]
Etymologi och historia[redigera | redigera wikitext]
Mineralet beskrevs första gången 1832 av den franska mineralogen François Sulpice Beudant. På grund av den stora likheten med pyromorfit benämnde han mineralet mimetèse efter det grekiska ordet μίμησις (mímēsis) som är forngrekiska med betydelsen härma eller imitera. August Breithaupt försåg år 1841 mineralet med ändelsen –it likt namnet på många andra mineral så att namnet blev mimetesit. Däremot valde Wilhelm von Haidinger 1845 i sina anteckningar namnet mimetit. Detta namn återfinns som mimetite (på engelska) i den officiella minerallistan[4] från det internationella organet ”International Mineralogical Association, commission on new minerals, nomenclature and classification”.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Mimetit har hög densitet, 7,2 g/cm3 och en hårdhet av 3½–4 på mohs-skalan. Mimetit uppträder ofta som välutvecklade kort- till långsträckta kristaller och ibland knubbig som en trätunna. Annan formutveckling är jordig, kornig eller som sfärolitiska mineralaggregat. Mimetit har piezoelektriska egenskaper, det vill säga visar elektrisk laddning när mineralet utsätts för mekanisk belastning.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Mimetit är ett sekundärmineral och förekommer i vittringszonen i arsenikhaltiga bly- och zinkfyndigheter. Typlokalen är Johanngeorgenstadt in Sachsen i Tyskland. Några andra fyndigheter finns bland annat i USA, Mexiko, England, Namibia och Australien.[5] I Sverige finns mimetit i gruvorna Långban, Harstigen, Jakobsberg och Sjögruvan,[6]
Varieteter[redigera | redigera wikitext]
Kampylit är en fosforhaltig varietet av mimetit med orangeröd färg och tunnformigt utseende. En violettfärgad[7] mimetit från Långban raporterades år 1880.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Malcolm E. Back 2018, Fleischer's glossary of mineral species, sida 303
- ^ https://www.mindat.org/min-2714.html
- ^ [a b] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 100,(7). ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ IMA:s minerallista nås via länken [1]
- ^ [2] fyndplatser för mimetit enligt Handbook of mineralogy
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sida 135
- ^ Dan Holtstam, Jörgen Langhof 1999, Långban the mines, their minerals, geology and explorers, ISBN 91 87214 881 sida 146
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mimetit.
