Minimum (bok)

Minimum är en bok av filosofen Hans Larsson som utkom 1935. Den var hans sista bok.

Boken var enligt inledningen ett försök att skapa orientering i samtidens debatt, utreda konsekvenser av olika teorier och finna ett minimum att enas om. Den inleds med manuskriptet till ett tal som Larsson höll för studenter i Lund 1932 och fortsätter med uppsatser som på olika sätt går att ansluta till talet. Vissa av uppsatserna hade tidigare publicerats annorstädes.

I sin sista bok kopplar Hans Larsson samman gemenskapstemat från föregående verk, Gemenskap (1932), med begreppet humanism. Humanismens kärna beskrivs som:

”	Detta, att naturen har immanenta lagar, vilka kräva samstämmighet mellan drifterna inom oss och samstämmighet mellan människorna inbördes.	„
– Hans Larsson, Minimum (1935)

På så vis uppfattas humanismen av Larsson som förankrad i objektiva sakförhållanden i människans natur, oberoende av metafysiska ståndpunkter.

Innehåll

• Vid Lunds studenters Tegnérsfest den 4 oktober 1932
• Utan mening
• För att...
• Djuret, odjuret, människan
• Sunda förnuftets kris
• "Jag sitter vid mitt bord"
• Naturen vill
• Eld
• Eviga sanningar
• Varför är det orätt?
• Omvärdering och avvärdering
• Hur långt är objektiv värdering möjlig?
• Adam Smiths fiktion
• Hälftensanningar
• Eros och Agape
• Kärlekens arter
• Anti-idealistisk teologi
• Osjälviskhet
• Rättskultur
• Historiens dom
• Humanism
• Ismerna
• Spårväxling
• Diplomatfilosofi
• Den näst bäste
• Örnar
• Det onda