Missak Manouchian
Missak Manouchian | |
Missak Manouchian, . | |
Född | 1 september 1909[1] Adıyaman[2], Turkiet |
---|---|
Död | 21 februari 1944[3][4][2] (34 år) Mont-Valériens fästning, Frankrike |
Begravd | cimetière parisien d'Ivry kartor och Panthéon |
Andra namn | Georges, Ա. Մանուշ och Մ. Ասուրեան |
Medborgare i | Osmanska riket |
Sysselsättning | Poet[2], politiker, översättare, lathe operator, medlem av franska motståndsrörelsen[5], journalist, fackföreningsperson, snickare |
Befattning | |
Chefredaktör, Tchank (1930–1931) Styrelsesekreterare, Armenian Relief Committee - French section (1935–1937) Chefredaktör, Zangou (1935–1937) Direktör, Union populaire franco-arménienne (1938–1939) Tech lead manager, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[6] Befälhavare, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[6] | |
Arbetsgivare | Panvor Ayk (1922–1923) Société Nouvelle des Forges et Chantiers de la Méditerranée (1924–1925) Gévelot extrusion (1925–1926) Citroën (1927–) Gnome et Rhône (1930–) Tchank (1930–1931) nahit (1931–1935) Hog (1935–1935) Zangou (1935–1937)[2] Gnome et Rhône (1940–1941) |
Politiskt parti | |
Franska kommunistpartiet (–)[6] | |
Maka | Mélinée Manouchian (g. 1936–1944)[7] |
Utmärkelser | |
Médaille de la Résistance (1947)[8][9] Médaille de la Résistance (1970)[10] Mort pour la France (1971)[11] | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Missak Manouchian, född 1 september 1906, död 21 februari 1944, var en armenisk poet och kommunistisk aktivist, känd för sin roll i den franska motståndsrörelsen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Som ung överlevde Manouchian armeniska folkmordet, men miste båda sina föräldrar.[12] Han flyttade till Frankrike från ett barnhem i Libanon 1925. Där var han aktiv i kommunistiska armeniska litterära kretsar.
Under andra världskriget blev han aktiv i den franska motståndsrörelsen genom FTP-MOI, en grupp bestående av europeiska invandrare, inklusive många judar, som utförde lönnmord och bombningar av nazistiska mål.[13]
Manouchian och många av hans kamrater arresterades i november 1943 och avrättades av nazisterna vid Fort Mont-Valérien den 21 februari 1944. Han ses som en hjälte i den franska motståndsrörelsen och är, tillsammans med sin hustru Mélinée Manouchian, begravd i Panthéon i Paris.[12][14]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Le Monde, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Հայկական սովետական հանրագիտարան, vol. 7, 1981, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Missak Manouchian, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Missak Manouchian.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, maitron-fusilles-40-44.univ-paris1.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Le Maitron.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, maitron-en-ligne.univ-paris1.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordredelaliberation.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Invandrarna stod i täten för Frankrikes motstånd mot nazisterna”. DN.se. 26 februari 2024. https://www.dn.se/varlden/invandrarna-stod-i-taten-for-frankrikes-motstand-mot-nazisterna/. Läst 26 februari 2024.
- ^ Riding, Alan (9 januari 2001). ”French Film Bears Witness To Wartime Complicity” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2001/01/09/movies/french-film-bears-witness-to-wartime-complicity.html. Läst 26 februari 2024.
- ^ ”'With Manouchian, it is every foreign resistance fighter who is entering the Panthéon'” (på engelska). Le Monde.fr. 21 februari 2024. https://www.lemonde.fr/en/history/article/2024/02/21/with-manouchian-it-is-every-foreign-resistance-fighter-who-is-being-inducted-into-the-pantheon_6544938_157.html. Läst 26 februari 2024.