Mysien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Mysia” leder hit. För ett släkte musslor, se Mysia (djur).
Mysiens läge utmärkt på en karta över Asia Minor.

Mysien (grekiska: Μυσία, turkiska: Misya) var ett antikt landskap i nordvästra Mindre Asien eller Anatolien i det moderna Turkiet, på Marmarasjöns södra kust. Det angränsades av Bithynien i öst, Frygien i sydost, Lydien i söder, Aiolien i sydväst och Propontis i norr. Under antiken beboddes området av myser, frygier, aioler, greker, och andra folkgrupper.

Landet har fått sitt namn efter den trakiska folkgruppen mysoí, som förmodligen kom hit redan på 1100-talet f.Kr. Deras härstamning är oklar, men de har eventuellt, liksom frygierna, invandrat från trakterna kring nedre Donau, det område som senare blev Moesia. Assyrierna i Mindre Asien kallade mysernas och frygiernas område för Muški, eftersom de båda stammarna var svåra att skilja åt.[1]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Mysiens exakta gränser är svåra att fastställa. Gränsen mot Frygien var flytande, och i nordväst räknas Troas ibland som tillhörande Mysien, ibland inte. Landets norra del kallades av grekerna Mysia Minor eller Hellespontica, medan den södra kallades Major eller Pergamene.[2]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

De främsta landmärkena är bergen Ida (nuvarande Kaz Dağı) och Mysiska Olympos (nuvarande Uludağ) i norr och Tymnos (Demir Dağı) i söder, som utgjorde gränsen mot Lydien. De största floderna i de norra delarna var Makestos och dess biflod Rhyndakos, som båda rinner upp i Frygien och som efter att ha delat upp sig åter förenas efter Apolloniatis-sjön cirka 24 km från Propontis. Kaïkos i söder rinner upp i Tymnos, och därifrån flyter den västerut, ut i det Egeiska havet, inom några kilometers avstånd från landets viktigaste stad Pergamon. I norra delen av provinsen finns två ansenliga sjöar, Artynia eller Apolloniatis (Abulliont Geul), och Aphnitis (Maniyas Geul), som båda har utflöde i Makestos, den första österifrån och den andra västerifrån.

Städer[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste städerna i Mysien var Pergamon i Kaïkos dalgång och Kyzikos vid Propontis. Längs kusten låg ett otal grekiska städer, varav flera var mycket viktiga. I norr låg bland andra Parion, Lampsakos och Abydos, och i söder Assos och Adramyttion. Längre söderut, i Eleatiska viken, låg Elaea, Myrina och Kyme.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Mysien omnämns i Apostlagärningarna som en av platserna dit aposteln Paulus färdades.

Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de
förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i
provinsen Asien.
Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in
i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke.
Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas.
(Apostlagärningarna 16:6-8)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Strabon Geographia, 12.4.4.
  2. ^ Ptolemaios, Geografike hyfegesis, 8.11.1.