Marmarasjön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marmarasjön
Marmara Denizi
Satellitfoto över nordvästra Turkiet, med Marmarasjön i mitten.
Satellitfoto över nordvästra Turkiet, med Marmarasjön i mitten.
Typ av ocean medelhav
Yta 11 350 km²
Längd 210 km
Bredd 75 km
Medeldjup 494 m
Maxdjup 1 370 m
Volym 3 378 km³ m³
Flöden
Tillflöden Simav, Biga, Nilüfer
Avrinningsområde 11 500 km²
Tillflödesländer Turkiet
Utflöden Bosporen, Dardanellerna
Övrigt
Öar Marmaraön, Türkeli, Paşalimani, Kizil Adalar
Kuststäder Istanbul, Bursa, İzmit, Tekirdağ, Balıkesir, Çanakkale och Yalova
40°41′N 28°19′Ö / 40.683°N 28.317°Ö / 40.683; 28.317

Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; turkiska: Marmara Denizi,[1] historiskt namn: Propontis,[1] med betydelsen 'före Svarta havet', eg. 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien. Sjön sammanhänger genom sundet Dardanellerna med Medelhavet och genom Bosporen med Svarta havet. Marmarasjön är flitigt trafikerad av fartyg och omges av flera storstadsregioner; störst är Istanbul-regionen i norr.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt är Marmarasjön en förbindelselänk mellan Medelhavet (via Dardanellerna) och Svarta havet (via Bosporen). Det räknas dock ibland som närmare anknutet till Medelhavet.[2]

Marmarasjön är 210[3] kilometer lång och 75 kilometer bred. Arealen är 11 655 kvadratkilometer varav 182 kvadratkilometer utgörs av öar. Frånsett de båda vikarna İzmit och Gemlik i öst har det en oval form. Det största djupet, som är på 1 356 meter, finns något norr om sjöns mitt.[1]

Marmarasjöns vatten är skiktat, och överst finns ett 15 meter tjockt ytlage av bräckt vatten från Svarta havet. Därinunde finns saltare medelhavsvatten som tillförts via Dardanellerna.[3] Sjövattnets salthalt är i genomsnitt 22 promille – något mer än det bräckta vattnet i Svarta havet men bara två tredjedelar av Medelhavets salinitet. Liksom i Svarta havet är dock vattnet i Marmarasjön skiktat med 38 promille i bottenskiktet, vilket ligger nära salthalten i Medelhavet. Vatten från främst asiatiska tillflöden bidrar till att sänka salthalten.

Den norra anatoliska förkastningszonen som genomkorsar Marmarasjön har orsakat flera omfattande jordbävningar i modern tid.

Ögrupper[redigera | redigera wikitext]

I sjön finns två större ögrupper, där Marmaraön och Prinsöarna (Kizil Adalar) är viktigast:[3]

  1. Marmaraöarna – Marmaraön, Türkeli, Paşalimani och halvön Erdek. Sitt namn har Marmarasjön efter den stora Marmaraön där marmor (på grekiska marmara) brutits i stor utsträckning (bland annat till byggandet av Konstantinopel, dagens Istanbul). På Erdek finns berget Kapi Daĝi (782 meter).
  2. Kizil Adalar – ligger söder om Istanbul och omfattar nio öar varav de största är Büyükada, Burazada, Heybeliada, Kinaliada och Sedef Adasi. Både under bysantinsk och osmansk tid sattes avpolletterade kungligheter i exil på dessa öar vilket givit ögruppen dess namn "Prinsöarna". Sedan 1800-talet har öarna utgjort populära turistmål.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Marmarasjön i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  2. ^ Medelhavet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2017.
  3. ^ [a b c] Marmarasjön i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2017.