Hoppa till innehållet

NGC 6334

Från Wikipedia
NGC 6334
Nära-infraröd bild av Kattassnebulosan från James Webb-teleskopet.
Observationsdata
TypEmissionsnebulosa
StjärnbildSkorpionen
Rektascension17t 20m 50,9s[1]
Deklination-36° 06′ 54″[1]
Avstånd4 370 ± 650[2] (1 340 ± 200[2] parsec) ljusår
Skenbar storlek35 x 20[3] bågminuter
NoterbartPå engelska har den de beskrivande namnen Cat's Paw Nebula och Bear Claw Nebula
Fysiska egenskaper
Radieca 320[4]
Upptäckt
Upptäcktsår7 juni 1837
UpptäckareJohn Herschel
Andra beteckningar
Kattassnebulosan,[5] GC 4288, h 3678, ESO 392-EN009, Lund 745, Sharpless 8, RCW 127, Gum 64, CTB 39, GRS G351.40 +00.70, Kes 49, LMH 1, MHR 64, Min 1-86, MSH 17-3-04, SNR G351,1+00.7[6][7]
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor

NGC 6334 är en massiv emissionsnebulosa  och stjärnbildningsområde i stjärnbilden Skorpionen.[8] Den upptäcktes av astronomen John Herschel den 7 juni 1837 från Godahoppsudden i Sydafrika. Han katalogiserade den först som h 3678 i sin stjärnkatalog från 1847. Den blev senare GC 4288 i hans katalog 1864 (GC = General Catalogue). Den spänner över ett vinkelområde större än fullmånen.[3] och ligger i Carina-Skytten-armen i Vintergatan,[9] på ett avstånd av cirka 4 500 ljusår från solen.[10]

Den har senare fått många fler beteckningar och namn, som kan ses i faktarutan till höger.[11] Den är i dagligt tal känd som Kattassnebulosan och ligger 3° västnordväst om den ljusa stjärnan Lambda Scorpii.

Nebulosa är en filamentformad molnstruktur med hög massa som sträcker sig över ca 320 ljusår. I den synliga delen av spektrumet utstrålar NGC 6334 huvudsakligen rött (från väteatomer) och blått (från syreatomer).[4] Interiören är kraftigt täckt av interstellärt stoft med klumpar med upp till 3 000 solmassor i massa. Även om det finns en genomgripande stjärnbildning överallt,[12] har flera inbäddade stjärnbildningsområden identifierats från infraröd strålning och radioemission. [9] Fyra av dessa platser har bildat H II-regioner.[9] Röntgenkällor inuti nebulosan visar närvaron av tio distinkta stjärnhopar, varav de flesta är förbundna med redan identifierade infraröda källor och H II-regioner.[13] NGC 6334 är sammankopplad med NGC 6357 genom en trådformad struktur, och de två kan bilda ett enda komplex.[14]

Upptäckter med James Webb-teleskopet 2025

[redigera | redigera wikitext]

I juli 2025 rapporterade astrofysiker med hjälp av James Webb-teleskopet bilder av en "stjärnbarnkammare" inuti vad de humoristiskt kallar "tåbönorna", de stora, cirkulära strukturerna som liknar de mjuka dynorna på undersidan av kattassar. Teamet åstadkom en närbild av en rödorange oval tåböna inuti vilken beslöjade stjärnor börjar lysa, inklusive en som producerade en synlig chockvåg när den kastade ut gas och stoft i höga hastigheter.[15] NASA :s pressrapport börjar:

Det är kattens mjau! För att fira sitt tredje år av att avslöja fantastiska scener från kosmos i infrarött ljus har NASA:s James Webb-teleskopet "klösat" tillbaka de tjocka stoftlagren av en sektion inom Kattassnebulosan (NGC 6334). Genom att fokusera Webbs NIRCam (nära-infraröda kamera) på en enda "tåböna" inom denna aktiva stjärnbildningsregion avslöjades en delmängd av minitåbönor, som verkar innehålla unga stjärnor som formar den omgivande gasen och stoftet.[16]

NASA:s pressmeddelande rapporterade också om den stoftfyllda nebulära sektionen känd som "Operahuset" och andra tåbönor där stoftfilamenten, trots intensiv strålning, kan vara tillräckligt täta för att bilda protostjärnor.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 6334, 25 juli 2025.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Kharchenko, N. V.; Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Röser, S.; Scholz, R.-D. (2013). ”Global survey of star clusters in the Milky Way. II. The catalogue of basic parameters”. Astronomy and Astrophysics 558: sid. 8. doi:10.1051/0004-6361/201322302. A53. https://arxiv.org/abs/1308.5822.
  2. 1 2 Reid, M. J.; Menten, K. M.; Brunthaler, A.; Zheng, X. W.; Dame, T. M.; Xu, Y.; Wu, Y.; Zhang, B.; et al. (2014). ”Trigonometric Parallaxes of High Mass Star Forming Regions: The Structure and Kinematics of the Milky Way”. The Astrophysical Journal 783 (2): sid. 130. doi:10.1088/0004-637X/783/2/130. https://arxiv.org/abs/1401.5377.
  3. 1 2 Bakich, Michael E. (2010). 1,001 Celestial Wonders to See Before You Die – The Best Sky Objects for Star Gazers. Springer New York. sid. 217. ISBN 9781441917775. https://books.google.com/books?id=qEhpS7d5ZdAC&pg=PA217
  4. 1 2 ”NGC 6334, Cat's Paw Nebula(true color)”. earthandskyimaging.com. Earth and sky imaging. Oktober 2019. https://earthandskyimaging.com/product/ngc-6334-cats-paw-nebulatrue-color/?doing_wp_cron=1639154796.5445110797882080078125. Läst 15 mars 2025.
  5. ↑ "NGC 6334". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2007-04-10.
  6. ↑ ”NGC 6334 -- SuperNova Remnant”. SIMBAD Astronomical Database. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=NGC+6334. Läst 9 augusti 2013.
  7. ↑ ”Statistical study of OB stars in NGC 6334 and NGC 6357”. SAO/NASA ADS Astronomy Abstract Service. http://adsabs.harvard.edu/abs/2012A%26A...538A.142R. Läst 9 augusti 2013.
  8. ↑ ”Astronomy Picture of the Day”. NASA. http://apod.nasa.gov/apod/ap030717.html. Läst 9 augusti 2013.
  9. 1 2 3 Sadaghiani, M.; Sánchez-Monge, Á.; Schilke, P.; Liu, H. B.; Clarke, S. D.; Zhang, Q.; Girart, J. M.; Seifried, D.; et al. (Mars 2020). ”Physical properties of the star-forming clusters in NGC 6334. A study of the continuum dust emission with ALMA”. Astronomy & Astrophysics 635: sid. 25. doi:10.1051/0004-6361/201935699. A2. https://arxiv.org/abs/1911.06579.
  10. ↑ Russeil, D.; Zavagno, A.; Adami, C.; Anderson, L. D.; Bontemps, S.; Motte, F.; Rodon, J. A.; Schneider, N.; et al. (2012). ”Statistical study of OB stars in NGC 6334 and NGC 6357”. Astronomy & Astrophysics 538: sid. A142. doi:10.1051/0004-6361/201117299.
  11. ↑ ”NGC 6334 - The Cat's Paw Nebula”. SEDS Database. http://spider.seds.org/spider/Misc/n6334.html. Läst 9 augusti 2013.
  12. ↑ Matthews, Henry E.; McCutcheon, William H.; Kirk, Helen; White, Glenn J.; Cohen, Martin (November 2008). ”The Distribution and Properties of Cold Dust in NGC 6334”. The Astronomical Journal 136 (5): sid. 2083–2101. doi:10.1088/0004-6256/136/5/2083.
  13. ↑ Feigelson, Eric D.; Martin, Amanda L.; McNeill, Collin J.; Broos, Patrick S.; Garmire, Gordon P. (Juli 2009). ”Stellar Clusters in the NGC 6334 Star-Forming Complex”. The Astronomical Journal 138 (1): sid. 227–239. doi:10.1088/0004-6256/138/1/227. https://arxiv.org/abs/0905.0716.
  14. ↑ Russeil, D.; Adami, C.; Bouret, J. C.; Hervé, A.; Parker, Q. A.; Zavagno, A.; Motte, F. (November 2017). ”NGC 6334 and NGC 6357. Insights from spectroscopy of their OB star populations”. Astronomy & Astrophysics 607. doi:10.1051/0004-6361/201629870.
  15. ↑ Kuthunur, Sharmila (10 juli 2025). ”James Webb Space Telescope celebrates 3 years of science with dazzling 'toe beans' image of Cat's Paw Nebula”. Space.com. https://www.space.com/astronomy/james-webb-space-telescope/james-webb-space-telescope-celebrates-3-years-of-science-with-dazzling-toe-beans-image-of-cats-paw-nebula. Läst 12 juli 2025.
  16. ↑ NASA Webb Mission Team (10 juli 2025). ”NASA's Webb Scratches Beyond Surface of Cat's Paw for 3rd Anniversary”. National Aeronautics and Space Administration. https://science.nasa.gov/missions/webb/nasas-webb-scratches-beyond-surface-of-cats-paw-for-3rd-anniversary/. Läst 12 juli 2025.
  17. ↑ ”Protostar blazes and reshapes its stellar nursery”. www.eso.org. https://www.eso.org/public/images/potw1712a/. Läst 20 mars 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 6332  •  NGC 6333  •  NGC 6334  •  NGC 6335  •  NGC 6336   
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=NGC_6334&oldid=57831993”