Nekrotiserande fasciit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nekrotiserande fasciit
Patient med nekrotiserande fasciit. Det vänstra benet uppvisar stark rodnad och nekros.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M72.6
ICD-9728.86
DiseasesDB31119
Medlineplus001443
eMedicineemerg/332  derm/743
MeSHsvensk engelsk

Nekrotiserande fasciit eller NF[1], kallas också “köttätande sjukdom”, är en livshotande mjukdelsinfektion med mycket hög dödlighet. Bakterierna "äter sig in" i bindväven vilket på kortare tid än ett dygn kan leda till döden för den drabbade. För att den drabbade ska överleva måste all infekterad vävnad omedelbart tas bort.[2]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

De första symtomen är svullnad, rodnad och en mycket stark smärta.[3]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen orsakas ofta av streptokocker, bland annat Streptococcus pyogenes, men också av Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens, Bacteroides fragilis, Vibrio vulnificus och Aeromonas hydrophila.

Streptococcus pyogenes kan orsaka en mängd andra sjukdomar som inte leder till nekrotiserande fasciit, exempelvis halsfluss, toxic shock syndrom, barnsängsfeber, reumatisk feber och akut glomerulonefrit.[4]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Nekrotiserande fasciit behandlas med höga doser antibiotika och omedelbar kirurgi.[5] Ofta består behandlingen även av intensivvård och tryckkammarbehandling (HBO).[6]

Incidens[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen är mycket ovanlig och beskrev först 1952.[7] Enligt internationella studier är det frågan om 0,4 fall av sjukdomen per 100 000 invånare och år i västvärlden. Det finns dock tendenser till att sjukdomen ökat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rapini RP, Bolognia JL, Jorizzo JL (2007) (på engelska). Dermatology: 2-Volume Set. Mosby, St. Louis. ISBN 1-4160-2999-0 
  2. ^ Hanna Odelfors (26 augusti 2013). ”Köttätande sjukdom ökar dramatiskt”. dagensmedicin.se. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129011619/http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/kirurgi/kottatande-sjukdom-okar-dramatiskt/. Läst 13 november 2014. 
  3. ^ Mary Mårtensson (29 augusti 2013). ””Svullnad, rodnad och stark smärta de första symptomen” – Så smittar de köttätande bakterierna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17367083.ab. Läst 13 november 2014. 
  4. ^ https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/betahemolytiska-grupp-a-streptokocker-gas-invasiv/arsrapporter-och-kommentarer/2016/
  5. ^ A. Jain, A. Varma, P. H. Mangalanandan Kumar, A. Bal (2009). ”Surgical outcome of necrotizing fasciitis in diabetic lower limbs”. Journal of Diabetic Foot Complications 1 (4): sid. 80–84. 
  6. ^ ”Behandling med hyperbar oxygen (HBO)”. Läkemedelsboken. Läkemedelsverket. 25 september 2017. https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/behandling_med_hyperbar_oxygen_-hbo-.html?search=hyperbar&amp%3Biso=false&amp%3Bimo=false&amp%3BnplId=null&amp%3Bid=v1_3. Läst 20 november 2017. 
  7. ^ B. Wilson (april 1952). ”Necrotising Fasciitis”. The American Journal of Surgery 18 (4): sid. 416–31. PMID 14915014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]