Net 1

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Netett Sverige AB
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Linus Jönsson, VD[1]
Bransch mobiltelefoni, mobilt bredband
Antal anställda 36 (2015)[1]
Historia
Grundat 2003 (under namnet Nordisk Mobiltelefon)
Ekonomi
Omsättning 234 367 000 kr (2015)[1]
Övrigt
Webbplats www.net1.se/

Net 1 är en teleoperatör och varumärke som ägs av Netett Sverige AB.[1] Netett ägs i sin tur av AINMT Holdings AB, ett internationellt telekommunikationsbolag grundat 1998. Företaget bedriver verksamhet inom mobilt bredband i Sverige, Norge och Danmark. I Norge drivs verksamheten genom systerbolaget AINMT A/S. Operatören erhöll 2005 licens för utbyggnaden av ett tredje generationens mobiltelefoninät i 450 MHz-bandet med hjälp av CDMA2000-teknik. Bolaget täcker över 90% av Sveriges yta med turbo-3G.[2]Bolagets huvudkontor ligger i Stockholm. Varumärket bytte namn till Net1 i Sverige den 10 maj 2010, tidigare var namnet ice.net.[3].

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Bolaget grundades för att ta vara på de frekvenser som användes av Telias analoga NMT450-nät och använda dessa tillsammans med en nordamerikansk teknik ur CDMA2000-familjen. Detta val gjordes eftersom ett CDMA-nät "får plats" i det begränsade frekvensutrymmet med sina 1,25 MHz breda kanaler medan WCDMA kräver 5 MHz breda kanaler. Post- och Telestyrelsen höll en auktion som 17 februari 2005 som vanns av Nordisk Mobiltelefon AB. Tillståndet gällde i 15 år och började gälla 4 mars 2005[4].

Inför att Telias tillstånd att bedriva NMT450 i den andra delen av 450-bandet gick ut 31 december 2007 tilldelades NMAB återstoden av NMT450-frekvenserna som en utökning av det existerande tillståndet[5] Beslutet om tilldelningen överklagades av Generic Mobile Systems Sweden AB, men överklagandet avslogs av länsrätten.[6] det vill säga 2 x 2,7 MHz vilket motsvarade ytterligare två CDMA-kanaler.

Nätet påbörjades med kinesiska ZTE som utrustningsleverantör och omfattade först CDMA EV-DO Rev. 0 (en duplexkanal) för bredbandsdata. Efter att man tilldelats ytterligare två duplexkanaler så användes en eller två kanaler för telefoni (CDMA 1X) och en eller två kanaler EV-DO Rev. A för bredbandsdata, beroende på lokala behov. I och med övergången till Ericsson som systemleverantör avsåg bolaget uppgradera till EV-DO Rev. B och skulle därmed endast behöva rena datakanaler som genom bättre tjänstekvalitet kunde använda sig av VoIP. Detta motsvarar den tekniska lösning som kan användas för telefoni i LTE-nät.

Den 1 juli 2010 beslutade PTS att öka frekvenstilldelningen från 2 x 4,5 MHz till 2 x 5 MHz. Detta gjorde att bolaget kunde använda fyra duplexkanaler. De nya frekvenserna delas med existerande landmobilradioanvändare på non-interference non-protected-basis, det vill säga att tillståndshavaren förbinder sig att inte orsaka skadliga störningar och inte heller göra anspråk på skydd från andra radiokommunikationstjänster[7].

Net1 införde LTE-teknik under 2015.

Leverantörer[redigera | redigera wikitext]

I februari 2010 valde företaget Ericsson som ny systemleverantör. Affären med Ericsson omfattade 1 000 basstationer.[8]

VD[redigera | redigera wikitext]

  • ?? - mars 2009: Rikard Slunga[9]
  • Mars 2009-juni 2011: Per Borgklint[10]
  • Juni 2011: Jean-Daniel Fouchard (tillförordnad)[11]
  • Juli 2011-december 2012: Åsa Sundberg[12]
  • December 2012-ff: Linus Jönsson[13]

Ägare[redigera | redigera wikitext]

Företaget köptes i början av 2009 av amerikanska Access Industries efter att ha ställt in betalningarna.[14][15] Access Industries ägde tidigare Bredbandsbolaget tillsammans med Wallenbergs investmentbolag Investor innan det såldes till norska Telenor.[16] Access Industries ägs av ryssen Len Blavatnik som anses ha kopplingar till Vladimir Putin. Ägarbilden har uppmärksammats i media eftersom flera för Sverige viktiga säkerhetsfunktioner, till exempel polis, räddningstjänst, kustbevakning och kärnkrafts- och elnätsövervakning, är kunder hos Net1.[17]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Net 1 finns idag etablerade på följande marknader:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Allabolag.se:Netett Sverige AB, läst 7 oktober 2016
  2. ^ Ny Teknik 30 oktober 2009: Icenet dubblar investering i nätet, läst 7 oktober 2016
  3. ^ Computer Sweden 6 maj 2010: Ice.net byter namn, läst 7 oktober 2016
  4. ^ PTS 4 mars 2005: PTS ger tillstånd till digitalt mobiltelefonnät i 450 MHz-bandet, läst 7 oktober 2016
  5. ^ PTS 15 augusti 2007: Nordisk Mobiltelefon Sverige AB tilldelas 450-bandet, läst 7 oktober 2016
  6. ^ PTS 18 juni 2008: Länsrätten avslår Generics överklagande av PTS beslut att tilldela Nordisk Mobiltelefon Sverige AB (NMT) ytterligare frekvensutrymme i 450-bandet. Mål nr 1784-08, läst 7 oktober 2016
  7. ^ PTS 1 juli 2010: Beslut om ytterligare tilldelning i 450 MHz-bandet för AINMT - 10-781, läst 7 oktober 2016
  8. ^ Ericsson.com 16 februari 2010: Ice.net extends rural coverage with CDMA network , läst 7 oktober 2016
  9. ^ Dagens Industri 23 februari 2009: Ice.net i konkurs, läst 7 oktober 2016
  10. ^ Dagens Media 5 maj 2009: Per Borgklints nya jobb, läst 7 oktober 2016
  11. ^ Net1: pressmeddelande 7 juni 2011: Senior management changes, läst 7 juni 2011
  12. ^ News Cision.com: Åsa Sundberg utsedd till Managing Director för Net 1 Sverige läst 7 oktober 2016
  13. ^ Telekom idag 31 oktober 2012: Net 1 får tillförordnad vd, läst 7 oktober 2016
  14. ^ Dagens industri 10 mars 2009: Amerikaner köper Ice.net, läst 7 oktober 2016
  15. ^ Idg 10 mars 2009: Ice.nets nya ägare ska satsa hundratals miljoner, läst 7 oktober 2016
  16. ^ News Cision.com 23 maj 2005: Access Industries, The Carlyle Group och Investor AB säljer Bredbandsbolaget till Telenor, läst 7 oktober 2016
  17. ^ Veckans affärer 23 april 2014: Svenska säkerhetsnätet är i ryska händer, läst 7 oktpber 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]