Hoppa till innehållet

Nicolai Rygg

Från Wikipedia
Nicolai Rygg
Född29 februari 1872[1][2][3]
Stavangers kommun[3]
Död27 september 1957[1] (85 år)
Oslo
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningNationalekonom, statistiker, historiker, jurist
Befattning
Norsk centralbankschef (1920–1946)
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
MakaAgnes Rygg
Utmärkelser
Kommendör av Dannebrogorden
Kommendör av Sankt Olavs orden
Redigera Wikidata

Nicolai Theodosius Nilssen Rygg, född 29 februari 1872 i Stavanger, död 27 september 1957 i Oslo, var en norsk statistiker, nationalekonom och centralbankschef.

Rygg avlade juridisk ämbetsexamen i Kristiania 1894 och studerade ekonomi i Göttingen och Genève 1896-97. Han anställdes 1898 i norska statistiska centralbyrån och blev 1910 professor i nationalekonomi vid Kristiania universitet. År 1913 efterträdde han Anders Nicolai Kiær som direktör för norska statistiska centralbyrån.

Rygg deltog verksamt i åtskilliga socialpolitiska kommittéer och var ordförande i den departementala kommitté, som 1914 framlade förslag till lag om industriellt hemarbete. Han var en bland stiftarna av Norsk forening for socialt arbeide, vars förste ordförande han var 1909-15. Han blev 1920 chef för Norges Bank och ordförande i dess direktion, befattningar från vilka han avgick 1946. Han blev ledamot av Det Norske Videnskaps-Akademi 1914.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Arbeids- og lønningsforhold for syersker i Kristiania (1906)
  • Om børn fødte udenfor ægteskab (1907)
  • Skatternes fordeling (1909)
  • Undersøgelser angaaende hjemmeindustrien (1911)
  • Undersøkelser angaaende drikfældigheten og dens sociale følger i Norge (1914)
  • Norges Banks historie. Del I. 1816–1850 (1918)
  • Norges Bank i mellomkrigstiden (1950)
  • Norges Banks historie. Del II. 1850–1920 (1954)

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. 1 2 flera författare, Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Nicolai_Rygg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Hvem er Hvem?, 1912, s. 221.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Hvem er Hvem?, 1948, s. 449, läs online.[källa från Wikidata]