Nicolaus Petri (1574–1643)
| Nicolaus Petri | |
| Född | 28 juni 1574[1][2] Skärstads församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 januari 1643[2] (68 år) Västra Eneby församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Västra Eneby kyrka[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1][2] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Västra Eneby församling (1606–1643)[2] Kontraktsprost, Kinds kontrakt (1639–1643)[2] | |
| Barn | Samuel Enander (f. 1607)[2] Peder Enander (f. 1610) Elisabet Enander (f. 1612) Johannes Enander (f. 1623)[2] Isak Enefelt (f. 1627)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Nicolaus Petri, född 28 juni 1574 i Skärstads församling, Småland, död 20 januari 1643 i Västra Eneby församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Nicolaus Petri föddes 1574 i Sticklösa i Skärstads församling. Han var son till bonden Per Joensson och Lisa Persdotter. Nicolaus Petri studerade som 11 åring i Jönköpings skola och blev senare student i Vadstena trivialskola, Växjö skola och Örebro trivialskola. Han blev 1598 kollega vid Örebro trivialskola och 1600 rektor därstädes. Nicolaus Petri prästvigdes 22 december 1601 och blev kapellan i Västra Eneby församling 1602. År 1639 blev han kontraktsprost i Kinds kontrakt. Nicolaus Petri avled 1643 i Västra Eneby församling och begravdes i Västra Eneby kyrka.[3]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Nicolaus Petri gifte sig 29 juni 1606 med Helena Johansdotter (död 1652). De fick tillsammans barnen biskopen Samuel Enander (1607–1670) i Linköpings stift, löjtnanten Peder Nilsson Enander (1610–1669) vid Östgöta kavalleriregemente, kyrkoherden Johannes Enander (1623–1672) i Sankt Olofs församling, Norrköping och assessorn Isak Enefelt (1627–1688) i kommerskollegium.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] geni.com, Nicolaus Petri, Smolandus, läs online, läst: 8 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 219, läst: 3 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 219. Libris 10076750