Nils-Erik Saris
Nils-Erik Leo Saris, född 2 november 1928 i Helsingfors, död där 20 januari 2023,[1] var en finländsk kemist och professor. Han var far till mikrobiologen, professorn Per Saris.[2]
Saris var forskningsassistent vid Biokemiska forskningsanstalten 1953–1956 under A. I. Virtanen, vid University of Pennsylvania 1958–1959, sjukhuskemist vid Aurora sjukhus i Helsingfors 1956–1965 och överkemist vid Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) 1966–1972. Han blev filosofie doktor 1964, docent i biokemi vid Helsingfors universitet 1969 och var svenskspråkig professor i medicinsk kemi där 1972–1993.[3] Han var även universitetets andre prorektor 1989–1992.[1]
Saris har studerat mitokondrier och deras kalcium-jontransport, vilket ledde till att bioenergetiken blev ett internationellt erkänt forskningsområde i Finland. Han har innehaft en rad viktiga förtroendeuppdrag, såväl inom Finland som utomlands. Han var bland annat Finlands representant i IUPAC:s kommitté för den biologisk-kemiska sektionen 1964–1968. Han blev medicine och kirurgie hedersdoktor 1990 vid Helsingfors universitet.[2] Han fick 1995 det första Saris-priset som är uppkallad efter honom.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Baumann, Marc mm. (12 mars 2023). ”Nekrolog: Nils-Erik Saris”. Hufvudstadsbladet: s. 33.
- ^ [a b] Saris, Nils-Erik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Ellonen, Leena, red (2008) (på finska, svenska). Suomen professorit 1640–2007 Finlands professorer. Helsingfors: Professorsförbundet. sid. 650. ISBN 978-952-99281-1-8
|