Nolltolerans
Nolltolerans är ett begrepp som inbegriper att inte visa någon tolerans mot vissa företeelser och beteenden. Begreppet har använts främst inom den kriminologiska debatten, och härstammar från en doktrin i en moralisk-politisk appell kallad Broken Windows. På senare tid har doktrinen blivit allt mer vanligt förekommande hos ett stort antal poliskårer. Den går ut på att poliser skall ingripa mot all form av kriminalitet även om brottet är ringa. Tanken är att om mindre förseelser tillåts leder det till en allmänt ökande kriminalitet i samhället och omvänt, om mindre förseelser stoppas leder det till ett laglydigare samhälle.
Doktrinen testades först av New Yorks polis men har sedan spritt sig till fler länder. Teorin är vetenskapligt ifrågasatt såväl till metodiken som resultatet, men ofta anlitad i politiska och retoriska sammanhang, kampanjer etc.
Begreppet har på senare tid rönt en större spridning som når utanför den kriminalpolitiska debatten.[1]
Exempel på nolltolerans
Politiker och/eller organisationer har föreslagit eller infört nolltolerans mot:
- rasism
- mobbning
- sexuella trakasserier och övergrepp
- stenkastning mot blåljuspersonal
- skolor som inte ger tillräckliga kunskaper[2] och "dåliga skolor"[3]
- vräkning av barnfamiljer (även nollvision)[4]
- "brister i välfärden"[5]
- droger[6]
Se även
Referenser
- ^ Nationalencyklopedin: Nolltolerans. Läst: 2011-03-23.
- ^ Anna Kinberg Batra under partiledardebatt i Agenda, 29 maj 2016 (del 2 vid 35min 25 sek)
- ^ Anna Kinberg Batra i Ekonyheterna kl 8 den 10 juni 2016.
- ^ "Barnfamiljer vräks trots nolltolerans", sverigesradio.se, 8 september 2016. Arkiverad på Internet Archive. Åtkomst den 11 september 2016.
- ^ Rapport, Sveriges Television kl 18, 27 oktober 2016
- ^ Marina Ferhatovic, Tove Andersson. "SVT-personal greps på Mellofest", gp.se, 12 mars 2017. Arkiverad den 12 mars 2017 från originalet. Åtkomst den 12 mars 2017.
