Non-fungible token

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Non-fungible token, NFT, är en särskild typ av kryptoteknik som bland annat används vid försäljning och ägande av digital konst. Varje token motsvarar en unik del i en blockkedja som skapar ett slags digitalt fingeravtryck. Detta gör att digitala konstverks originalitet och autenticitet kan verifieras, vilket i sin tur lett till att marknaden för digital konst växt enormt och att priserna skjutit i höjden.[1] Till skillnad från annan kryptovaluta där varje token är likställd med en annan kan inte en NFT bytas ut, den är alltså inte fungible.[2]

NFT-tekniken används även för att skapa så kallade digitala samlarkort och tillgångar eller tillträde till olika delar i datorspel.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Teknologin började utvecklas 2014 som ett lager ovanpå Bitcoin. Den fick dock sitt stora genombrott genom samlarkorten Cryptokitties i december 2017 som kunde köpas med kryptovalutan Ethereum.[3]

I konstvärlden kallas detta "ett potentiellt paradigmskifte". Det har funnits digital konst sedan digitaliseringen infördes på 1960-talet men det är först nu med den nya blockkedjetekniken som man kan försäkra att verket är ett original och därmed skiljer sig från kopiorna.[4]

Koldioxidutsläpp[redigera | redigera wikitext]

På samma sätt som andra kryptovalutor som använder sig av bevis-på-arbete har NFT kritiserats för att orsaka stora koldioxidutsläpp, bland annat av artisterna Simon Stålenhag[5] och Memo Akten[6]. Vissa NFT-tekniker använder sig dock av bevis-på-insats vilket har en mycket mindre energiåtgång.[7]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dean, Sam (11 mars 2021). ”$69 million for digital art? The NFT craze, explained” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/business/technology/story/2021-03-11/nft-explainer-crypto-trading-collectible. Läst 19 mars 2021. 
  2. ^ ”Definition of FUNGIBLE” (på engelska). www.merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/fungible. Läst 19 mars 2021. 
  3. ^ NFTs Boom as Collectors Shell Out to ‘Own’ Digital Art” (på amerikansk engelska). Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.co.uk/article/crypto-art-nft. Läst 19 mars 2021. 
  4. ^ ”Digital konst säljs för miljoner med kryptoteknik - DN.SE”. Dagens Nyheter. 4 mars 2021. Arkiverad från originalet den 4 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210304063205/https://www.dn.se/kultur/digital-konst-saljs-for-mangmiljonbelopp-med-kryptoteknik/. Läst 19 mars 2021. 
  5. ^ Eklund, Jonathan (17 mars 2021). ”Stålenhag om kryptokonstvärlden: ”Som en sekt” - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/stalenhag-om-kryptokonstvarlden-som-en-sekt. Läst 25 mars 2021. 
  6. ^ Akten, Memo (9 mars 2021). ”The Unreasonable Ecological Cost of #CryptoArt” (på engelska). Medium. https://memoakten.medium.com/the-unreasonable-ecological-cost-of-cryptoart-2221d3eb2053. Läst 19 mars 2021. 
  7. ^ ”A guide to the NFT craze” (på amerikansk engelska). Engadget. https://www.engadget.com/nft-explainer-digital-art-collectibles-blockchain-environment-business-investment-cryptocurrency-153023551.html. Läst 19 mars 2021.