Nordenfelt

Från Wikipedia
Version från den 17 maj 2016 kl. 21.59 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: språkputs, replaced: äldsta sonen → äldste sonen med AWB)

Nordenfelt (Nordenfeldt) är en adelssläkt som tidigare hette Norijn, och som har gemensamt ursprung med Nordensvärd. Släkten ägde i flera generationer Björneborgs bruk i nuvarande Kristinehamns kommun..

Stamfader för ätten var möjligen Olof Börjesson (levde 1678),[1] som var handlande, rådman och riksdagsman i Nora. Denna uppgift är dock obestyrkt,[2] och uppgiften saknas i Anreps ättartavlor. Johan Norijn, som uppges vara son till föregående, (1676-1725) var bergsfogde i Lekebergs och Karlskoga bergslager samt överkommissarie och brukspatronFrösvidal i Närke. I Anders Anton von Stiernmans Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel uppges han i stället heta Bengt Norin.[3] Norin var enligt samstämmiga källor gift med Anna Grubb, dotter till Jöns Eriksson Grubb och Anna Persdotter Helsingia, från vilka även adelsätten Grubbensköld stammar, samt stammödrar till ätterna af Tibell, Heerdhielm och Leijonflycht, och modern var släkt mad stammodern till adelsätten Broman. Enligt äldre uppgifter, som hos Gabriel Anrep, tillhörde familjen Norrlandssläkten Grubb från Grubbe i Umeå och tillhörande Bureätten, men under senare tid har släktskapet ifrågasatts eftersom man inte kunnat utröna Jöns Eriksson Grubbs exakta födelsuppgifter. Äktenskapet mellan Johan Norijn och Anna Grubb gav tre söner, vilka växte upp hos sin styvfader som var stamfar för adelsätterna af Robson och af Robsahm.

Den äldste sonen Norijn, överkommissarien Johan Norijn, adlades 1719 med namnet Nordenfeldt, och året därpå adopterades och introducerades hans yngre bror brukspatron Olof NorijnSveriges Riddarhus under samma namn som adlig släkt nr: 1662. Den tredje sonen adlades med namnet Nordensvärd (Nordenswerd).

Johan Nordenfeldt var gift med Catharina Elisabeth Petré, dotter till brukspatron Wilhelm Petré och Margareta Lorentzdotter Höijer. Deras döttrar blev stammödrar till adelsätterna Holmcreutz och von Hagelberg samt ingifta i ätterna Nordenhjelm och Gråstén. Sonen Carl Johan slöt sin gren av ätten på svärdssidan, men en dotter blev stammoder till den friherreliga ätten af Tibell.

Olof Nordenfeldt var gift första gången med sin svägerska Margareta Christina Petré, och fick bara barn i första äktenskapet, en son och en dotter varifrån den nu levande ättegrenen härstammar. Olof Nordenfeldt gifte om sig och efterlämnade änkan och barnen 1724 varpå änkan gifte om sig med överstelöjtnanten Michaël Törne, nobil. von Törne i vars hem barnen växte upp. Dottern Anna Christina gifte sig med sin styvmors bror, justitierådet Peter Petersson Fehman, som emigrerade. Sonen Johan Nordenfeldt gifte sig med sin kusin Regina Gråsten, vars mor var dotter till den äldre Johan Nordenfeldt.

Bland släktens personer återfinns bland andra disponenten och kammarherren Olof Nordenfeldt samt ambassadören Johan Nordenfelt, som efter faderns död är huvudman för ätten.

Den 31 december 2013 var 117 personer med namnet Nordenfelt bosatta i Sverige. Det var vid denna tid ingen i Sverige med stavningen Nordenfeldt.[4]

Personer med efternamnet Nordenfelt eller Nordenfeldt

Källor

  1. ^ Riddarhusets ätt- och vapendatabas, läst 2010-09-03
  2. ^ Svenskt biografiskt lexikon 132, Stockholm 1990, s. 222
  3. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, band 1, 1754-55, s. 1276
  4. ^ Namnsök, Statistiska centralbyrån
  • Sveriges adelskalender 1900, Stockholm 1899
  • Anrep Gabriel, red (1862). Svenska adelns ättar-taflor. Afd. 3, von Nackreij - Skytte. Stockholm: [Norstedt]. sid. 47. Libris 482523 , samt uppgifter om Grubb från andra antavlor i samma verk
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas