Rådman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater

Rådman är titeln för en ordinarie domare i en underrätt (tingsrätt eller förvaltningsrätt) i Sveriges domstolsväsen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Titeln rådman eller rådsherre[1] var ursprungligen sedan medeltiden knuten till medlemmarna av en stads magistrat, som var stadens administration och styrelse och bestod av borgmästare och rådmän. De kallades även rådsförvant.[2]

Ur denna magistrat utvecklades rådhusrätten som också bestod av borgmästare och rådmän. De senare kunde väljas av stadens borgare, medan borgmästarna utnämndes av Kungl. Maj:t bland tre av stadens borgare föreslagna personer (enligt 1809 års regeringsform § 31). — Enligt 1809 års regeringsform § 31 utsågs dock rådmännen i Stockholm på samma sätt som borgmästare i övriga landet. Där utsåg Kungl. Maj:t alltså alla magistratens ledamöter på så sätt att en rådman eller borgmästare utsågs av Kungl. Maj:t bland tre av stadens borgerskap föreslagna personer.

Rådhusrätten var för övrigt fram till 1849 andra rättsinstans inom stadens "rågång" (6 kapitlet 1 § Rättegångsbalken i 1734 års lag), medan kämnärsrätten utgjorde första instans inom samma område.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Not[redigera | redigera wikitext]