Karlskoga

Den här artikeln handlar om staden Karlskoga i Sverige. För andra betydelser, se Karlskoga (olika betydelser).
Karlskoga
Centralort · Tätort
Från vänster: Björkborns herrgård, Karlskoga kyrka, Karlskoga konsthall, Cirkuskiosken och Sparbankshuset
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Örebro län
Kommun Karlskoga kommun
Distrikt Karlskoga distrikt
Koordinater 59°18′54″N 14°29′30″Ö / 59.31500°N 14.49167°Ö / 59.31500; 14.49167
Area
 - tätort 2 026 hektar (2020)[3]
 - kommun 510,36 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 27 360 (2020)[3]
 - kommun 30 261 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 13,5 inv./hektar
 - kommun 59 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Karlskoga
Postnummer 691 XX
Riktnummer 0586
Tätortskod T6008[4]
Beb.områdeskod 1883TC101 (1960–)[5]
Geonames 2701715
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Karlskoga
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Karlskoga ([kaɭˈskûːɡa] ( lyssna))[6] är en tätort i östra Värmland och centralort i Karlskoga kommun i Örebro län. Karlskoga är med cirka 27 000 invånare både landskapet Värmlands och Örebro läns näst största tätort och ligger vid Möckelns norra strand, cirka en mil norr om Degerfors och cirka fyra mil väster om Örebro.

Området där Karlskoga stations- och brukssamhälle utvecklades tillhörde ursprungligen Karlskoga socken och var en bosättning vid Möckeln där fäbodar, kallade "Möckelns bodar" eller "Möckelsbodar" (mukrisbother), fanns. Dessa bodar användes av bönder från de gränsande socknarna Knista och Kvistbro, i Närke, för fiske i sjön. Vid kommunreformen 1862 inrättades Karlskoga landskommun och i kyrkligt avseende har Karlskoga tillhört församlingen med samma namn sedan 1583.

Karlskoga är förknippat med industriföretaget och vapentillverkaren Bofors. År 1970 hade Bofors nästan 10 000 anställda samtidigt som kommunens befolkning uppgick till cirka 40 000 invånare. Staden associeras även med uppfinnaren och nobelprisets stiftare, Alfred Nobel, som bodde på Björkborns herrgård mellan 1894 och 1896 som ägare till Bofors. Det var i Karlskoga som Alfred Nobels testamente undertecknades i tingshuset Karlshall i februari 1897, vilket blev en pusselbit i skapandet av det prestigefyllda priset.

Karlskoga hyser flera multinationella industriföretag, varav Saab Dynamics är det största sett till antalet anställda. Den mest populära idrotten i staden är ishockey. BIK Karlskoga är det främsta ishockeylaget i området och tävlar i Hockeyallsvenskan.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Se även: Möckelsbodar

Området för Karlskoga socken kallades ursprungligen Bodaskogen, och vid sjön Möckeln låg fäbodar som kallades Möckelns bodar[7][8] (Myklesboda på gammalsvenska) och främst skall ha använts för fiske i sjön, tillhöriga bönderna i Knista och Kvistbro socknar. Namnet Karlskoga, i äldre tid stavat "Carlskoga", tillkom 1589 i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX gjorde ett besök i slutet av 1500-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Karlskogas historia

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta säkert dokumenterade källmaterialet om området går tillbaka till den 9 april 1268, vilket finns nedtecknat i ett testamente av lagmannen Höldo och hans maka Margareta.[9] I dokumentet förekommer stavningen "Mukrisbother".[10]

Kyrkby i Karlskoga socken blev Bregården, men denna by kom inte att namnge samhället eller järnvägsstationen då bebyggelsen började växa fram där utan istället kom sockennamnet att namnge bebyggelsen.[11]

1500- och 1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett brev från hertig Karl 1583 avträddes Möckelnsbodars socken helt från Närke till Värmland. Enligt traditionen bildades Karlskoga församlings pastorat 1586[12] eftersom avståndet till kyrkoherden i Knista socken var för långt.[13] Från 1586 till 1626 tjänstgjorde Olaus Johannis Gestricius, även herr Olof på Möckelsbodar[14] och/eller herr Olof på Bodarne,[15] som kyrkoherde i Karlskoga. Han var den första i sin position.[16]

Den gamla gränsen mellan landskapen gick genom Letälven, Möckeln, Timsälven och Alkvettern, varvid den västra delen av nuvarande Karlskoga tillhörde Varnums sockens skogsbygd av Värmland och den östra delen "Möckelnsbodar" i Knista socken av Närke. Detta innebär att den nutida tätorten Karlskogas västra del hade legat i Värmland och dess östra del i Närke, om inte landskapsgränsen skjutits österut.[17]

Under början av 1500-talet var området glesbefolkat. Befolkningstillväxten tog fart först under 1580-talet när grupper började bosätta sig i området. Både människor från Närke och Södermanland tog mark i besittning. Aggerud, Backa, Bo, Bredgårdstorp, Bredgården, Brickegården, Sandviken och Stolpetorp märks bland de ursprungliga gårdarna som var upptagna före 1580-talet.[18]

Grupper av skogsfinnar från Finland under den svenska tiden bosatte sig i området och utövade svedjebruk. Finnebäck, vid Möckelns västra strand, är ett område som minner om finsk bosättning i Karlskogaområdet. Dessa grupper följdes av hugenotter som flydde från religiöst förtryck i Frankrike,[19] samt nederländare och tyskar som var mestadels skickliga smeder.[19]

1638 blev Karlskoga bergslag och därefter inrättades snabbt flera järnhyttor, och ett flertal stångjärnshamrar och mindre bruk.

Industrins framväxt[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet kom Bofors järnbruk att bli Karlskoga sockens mest betydande, 1871 tillverkades den första kanonen där. Med tillkomsten av Nordvästra stambanan och Nora Bergslags Järnväg på 1870-talet började en industriort växa fram i kyrkans närhet.[11]

Alfred Nobel[redigera | redigera wikitext]

Alfred Nobels laboratorium uppfördes 1895.[20]

Alfred Nobel spelar en viktig roll i Karlskogas historia som huvudägare till Bofors. Vid Björkborns herrgård, där Alfred Nobel bodde sina sista tre år i livet i Sverige, finns en uppfinnarverkstad för barn och Alfred Nobels laboratorium, vilket är en del av Nobelmuseet i Karlskoga.[21]

Alfred Nobel skrev sitt testamente gällande Nobelpriset medan han bodde i Karlskoga. Den 13 februari 1897 lagfors testamentet vid häradsrätten/tingshuset Karlshall.[22] Ordförande var Abraham Unger, och Nobels släktingar ifrågasatte häradsrättens beslut.[23] 1901 delades det första priset ut.

Karlskoga blir stad[redigera | redigera wikitext]

Karlskoga stadshotell och stadshus.

För orten inrättades 26 juni 1885 i denna landskommun Karlskoga municipalsamhälle. 1940 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Karlskoga stad. Kyrkbyn blev 1896 municipalsamhälle. Samhället fortsatte växa och under åren 1925–1939 ökade befolkningen kraftigt från 13 609 till 24 120 invånare.[24]

Efter en utredning 1934–1937 om ändrad organisationsform för municipalsamhället förordades att hela socknen inklusive municipalsamhället skulle ombildas till stad, vilket skedde vid årsskiftet 1939–1940.[24] Detta sammanföll med invigningen av Karlskoga stadshus vid Alfred Nobels torg.[25] Karlskoga den blev därmed den till ytan största staden i Sverige fram till 1948 då Kiruna blev stad. Då Karlskoga blev stad 1940 som Karlskoga stad stod valet mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors. Samma år i december inträffade en av de värsta arbetsplatsolyckorna i Sverige vid AB Bofors Nobelkrut, explosionen i Björkborn, med elva döda.[26]

1971 ombildades staden till Karlskoga kommun med Karlskoga som centralort.[27] Karlskoga ingick till 1971 i Karlskoga tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Karlskoga domsaga och orten ingår sedan 2009 i Örebro domsaga.[28]

Under tiden som Karlskoga växte snabbt och Bofors nyrekryterade planerade man för 70 000 invånare, men befolkningstillväxten kom efter sig.[29] Optimistiska prognoser gjorde gällande att befolkningen innan millenieskiftet skulle ha passerat 60 000 invånare,[30] men världsläget styrde in Karlskoga på en annan bana och en vändpunkt nåddes 1972 när befolkningen minskade.[30]

Bofors slogs samman med FFV 1991.[31]

Neddragningar[redigera | redigera wikitext]

Staden drabbades hårt av neddragningarna inom försvarsindustrin på 1980- och 1990-talen. Kring 1970 bodde 40 000 människor i hela Karlskoga kommun och Bofors hade drygt 10 000 anställda.[32] Försvarsbeslutet 1987 skyndade på nedrustningen av industrierna i området och i dag är antalet anställda 2 000 och befolkningen har minskat med 10 000 sett över hela kommunen. Som en följd av sviktande efterfrågan revs 1 600 bostäder i Karlskoga.[33]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Under det tidiga 2000-talet fortsatte avvecklingen av industrin, vilket ledde till en viss stagnation i utvecklingen. Denna trend vände emellertid under det följande årtiondet. Näringslivet började expandera, inklusive försvarsindustrin,[34] följt av nybyggnation av bostäder.[35][36][37] I samband med Rysslands invasion av Ukraina blev Karlskogas industri en central del av det stöd som Sverige erbjöd Ukraina.[38] Enligt kommunstyrelsens ordförande, Tony Ring, var också försvarsbeslutet 2020 början på den återväxt som Karlskoga såg under 2020-talet.[39]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över centrala Karlskoga med sjön Möckeln i bakgrunden.
Kanonen på Rävåskullen vetter mot Möckeln och centrum.

Stadens centrala del är låglänt mellan rullstensåsen Rävåsen och Boåsberget, och sluttar mjukt mot Möckelns norra strand. I övriga delområden varierar höjdskillnaden. I sydväst, mellan bebyggelsen i sjönära läge och stadsdelarna Aggerud, Skranta och Stråningstorp, är höjdskillnaden påtaglig.

Regiongeografi[redigera | redigera wikitext]

Karlskoga är beläget i Bergslagen, norr om sjön Möckelns strand, där den ursprungliga bebyggelsen sprider sig åt norr, väster och öster. Staden tillhör både Örebro län och landskapet Värmland,[40] vilket innebär en dubbel regional tillhörighet.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunens område finns flera naturreservat, exempelvis Lunnedet nordväst om centrala Karlskoga[41] och Rävåsens naturreservat i centrala Karlskoga.[42]

Parker och grönområden[redigera | redigera wikitext]

I Karlskoga tillkom nästintill alla parker och grönområden mellan åren 1940 och 1975. Det finns fem parker som har status som kulturpark. Kulturparkerna är Björkborns herrgårdspark, Tingshusparken, Ekmansdalen, Nobelparken och Frödingsparken.[43] Folkets park i Karlskoga brandhärjades och totalförstördes 2001.[44][45] Det finns också ett rekreationsområde utan status som kulturpark, Näset, eller Bregårdsnäset, vid sjön Möckeln, med flera idrottsföreningar representerade, såsom Bofors Kanotklubb, Karlskoga seglarklubb och Karlskoga yxkastarklubb.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadslandskap[redigera | redigera wikitext]

Modell över tingshuset Karlshall i Tingshusparken, där Alfred Nobels testamente lagfors.[46] Byggnaden revs 1945.[22]

Karlskogas stadslandskap är relativt ung. Stora delar av staden uppfördes under andra halvan av 1900-talet. Karlskoga har ett oregelbundet gatunät.[47]

Delar av den ursprungliga bebyggelsen uppfördes längs med, eller i anslutning till, Badstugatan, Centralplan, Ekmansbacken och Kungsvägen. Längs den senare ligger Karlskoga kyrka, Karlskoga sjukstuga och Tingshusparken.

Bofors hotell invigdes 1930 och ritades av Wilhelm Eick.[48]

Till Karlskogas äldre kända byggnader räknas Björkborns herrgård, Bofors hotell, Villa Ekeliden, Karlshall, Mässen, Pumphuset och Storängstorp.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes rivningsprojekt i Karlskoga. Den tidigare centrumgatan Ekmansbacken revs och köpcentrumet Kulan i kvarteret Råkan uppfördes.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelarna har olika karaktärer och uppfördes under olika tidsperioder. Delar av områdena Baggängen (1960–1970),[49] Ekeby (1963)[50] och Sandviken uppförs som punkt- och höghusområden. I områdena Aggerud, Bråten, Karlberg och Stråningstorp finns småhus. Delar av Stråningstorp ingår i miljonprogrammet, men innan området var färdigbyggt avstannade byggandet eftersom staden snart fick ett bostadsöverskott.[51]

Rosendal har rödmålade arbetarbostäder som omges av grönska. Området är dessutom klassat som riksintresse för kulturmiljövården.[52]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Genom Karlskoga går E18, som har två filer i varje riktning, och en cykelväg längs länsväg 205 förbinder Karlskoga med Degerfors.[53] Det finns busslinjer till de flesta orter omkring Karlskoga. Länstrafiken Örebro kör lokaltrafiken i staden,[54] men både Länstrafiken Örebro och Värmlandstrafik trafikerar busslinjer till och från Karlskoga.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Bofors järnvägsstation

Persontrafik med tåg fanns i Karlskoga fram till 1966. Trafiken bedrevs av Nora Bergslags Järnväg och stannade vid Bofors station, öppnad 1874, därefter har man fortsatt med godstrafik.[55] Karlskoga station i centrala Karlskoga anlades 1901 och revs 1973.[56] Närmaste tågförbindelse för persontrafik finns i Degerfors, som har bussanslutning med centrala Karlskoga och Karlskoga busstation; dessutom finns planer på en järnvägsstation söder om handelsområdet Storängen på den planerade järnvägssträckningen Nobelbanan.[57][58]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Det finns en liten kommunal flygplats i Karlskoga, Karlskoga flygplats, cirka 3 km nordväst om Karlskoga tätort. Fram till 1990-talet bedrevs linjetrafik till Arlanda och under 1980-talet även till Bromma, Oslo och Köpenhamn.[59]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Karlskoga härads sparbank grundades 1854, och var fristående fram till år 1981 när den uppgick i Örebro läns sparbank (senare Swedbank).

Örebro enskilda bank öppnade ett kontor i Karlskoga år 1873.[60] Under 1900-talets första decennium öppnade även Kristinehamns enskilda bank ett kontor.[61] Dessa banker uppgick sedermera i Skandinaviska banken och Wermlandsbanken. Även Handelsbanken etablerade ett kontor i Karlskoga. År 1977 öppnade PKbanken.[62]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Biltema i stadsdelen Storängen i södra Karlskoga.

Köpcentrumet Kulan och gågatan i kvarteret Råkan vid Alfred Nobels torg är centrum för handeln i Karlskogaområdet.

I Karlskoga finns också två externa handelsområden. Söder om Karlskoga, intill länsväg 243 ligger det externa handelsområdet Storängen, med företag såsom Autoexperten, Biltema, Burger King, Coop, Dollarstore, Helmia, Jula,[63] Jysk, Mabi, Mekonomen och Rusta.

Öster om centrala Karlskoga, vid Boåsberget, ligger handelsområdet Skolgärdet, där butikskedjorna Elgiganten, Elon, Intersport, Pekås och ÖoB, är representerade.[64]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Neddragningarna i försvarsindustrin har lett till att Karlskoga har ett mer diversifierat näringsliv och Bofors gamla lokaler är sedan början av 2000-talet åter fyllda med industriverksamhet. En stor del av Karlskogas industriföretag ägnar sig åt avancerad tillverkning och Karlskoga har som stad flest antal inregistrerade uppfinningar hos patentverket/capita.[källa behövs] Staden är också ingenjörtät.[65]

Staden är ett viktigt centrum för vapen- och läkemedelsindustrin; den rymmer olika multinationella företag. Bland dessa märks BAE Systems,[65] Saab AB (Saab Dynamics[65]), Eurenco,[66] Nammo,[67] Cambrex,[66] Recipharm[65] och Moelven industrier.[68] Största privata arbetsgivare var Saab Dynamics med 1275 anställda år 2024.[69]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Karlskoga folkhögskola

Karlskoga har tio kommunala grundskolor och en friskola, Lonnhyttans friskola.[70] Tre av skolorna är högstadieskolor. I kommunen finns också två gymnasieskolor, Möckelngymnasiet (kommunal), tidigare Bergslagsskolan, och Karlskoga idrottsgymnasium (fristående).[71]

Utöver grundskolor och gymnasier finns också en folkhögskola, Karlskoga folkhögskola, med Equmeniakyrkan som huvudman.[72]

Den första folkskolan i Karlskoga tillkom 1825 och ett praktiskt läroverk,[73] Karlskoga praktiska läroverk, invigdes 1882, för både män och kvinnor; den rymmer kulturskola. Från 1906 till 1968 hade Karlskoga ett högre allmänna läroverk och första gången som studentexamen avlades var 1947.[24]

Örebro universitet etablerade Campus Karlskoga[74] 2003 med 2-åriga yrkeshögskoleutbildningar. År 2007 byttes namnet till Campus Alfred Nobel. Grundutbildningar bedrivs idag inom områdena mediedesign, teknik och akutsjukvård. Under 2007 etablerades även ett nytt forskningscentrum i modellering och simulering, Forskningscentrum MoS.[källa behövs]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 1900–2020[75][76][77]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 810
1960
  
31 433
1965
  
34 970
1970
  
36 963
1975
  
35 425
1980
  
34 329
1990
  
31 106 2 720
1995
  
30 177 2 728
2000
  
28 579 2 728
2005
  
27 500 2 740
2010
  
27 084 2 733
2015
  
27 490 2 031
2020
  
27 360 2 026
Anm.: Tätorten Valåsen och Labbsand och smårtorten Björkborn utbrutna 2015.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Religion[redigera | redigera wikitext]

RävåskyrkanBadstugatan i centrala Karlskoga, 2015.

Svenska kyrkan har flera kyrkor i Karlskoga. Den äldsta kyrkan, Karlskoga kyrka, är församlingskyrka i Karlskoga församling och kan spåras till 1600-talet. Senare kyrkor som uppförs i staden är Karlbergskyrkan, Rävåskyrkan, Söderkyrkan och Österledskyrkan. I Karlskoga finns också flera frikyrkoförsamlingar representerade. Sankt Görans katolska församling bildades 1956.[78] Pingstkyrkan, Baptistkyrkan[79] och Jehovas vittnen har egna kyrkobyggnader spridda över staden samt en islamisk kulturförening, i Skogsrundan.[80] Karlskoga moské bedriver verksamhet i Häsängen.[källa behövs] Bland religiösa byggnader som rivits märks Salemskyrkan.[81]

I Karlskoga finns flera kyrkogårdar. Stadens äldsta kyrkogård, Gamla kyrkogården, tillkom sannolikt i samband med att Karlskoga kyrka uppfördes.[82] Norr om den senare ligger Skogskyrkogården, invigd 1908,[83] vid foten av rullstensåsen Rävåsen, i ett naturskönt område med branter. Östra kyrkogården i stadens östra delar anlades under 1940-talet efter ritningar av Åke Porne.[84]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Putte i parken är en musikfestival som tidigare anordnades årligen i före detta Folkets Park. Från och med 2012 är dock den festivalen flyttad till Karlstad. Karlskoga Motorsportsvecka är ett återkommande evenemang som har i syfte att återta Karlskogas position som motorstad.[85] Karlskogafesten är ett återkommande evenemang, sedan 2005, som anordnas under Karlskoga Motorsportsvecka. Evenemanget arrangeras av Karlskoga kommun.[86]

Karlskoga föreningen Gôrskôj har årligen, sedan 1996, satt upp revy i Karlskoga. Gôrskôj uppträder i Musikpalatset som ligger vid Boåsberget på Bergrumsvägen 3 i centrala Karlskoga.[87]

Konst[redigera | redigera wikitext]

Rådjursskulptur i Tingshusparken (till vänster) "Cirkelsegment" vid Karlskoga lasarett från 1974 av Göran Danielsson (till höger).

Årligen anordnas konstutställningar varje år i Karlskoga konsthall vid Tingshusparken.[88]

Konstarrangemang finns också att beskåda på olika offentliga platser runt om i Karlskoga tätort. Till exempel Cirkelsegment (1974) av Göran Danielsson, Rådjur (1954) av Arvid Knöppel och Morgon (1940) av Oscar Antonsson.[källa behövs] Och i Karlskoga finns Karlskoga konstförening sedan 1946.[89]

Konst runt Möckeln är ett årligt återkommande konstevenemang där konstnärer öppnar upp sina hem och ateljéer runt sjön Möckeln i kommunerna Degerfors och Karlskoga.[90]

I Karlskoga finns också Arbetarmuseet Gråbo.[91]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Maja Ekelöf och Alva Myrdal

Flera författare har bott i Karlskoga, som Selma Lagerlöf under konfirmationen hos kyrkoherden i Karlskoga, Tullius Hammargren, vars fru, Ottiliana Lagerlöf, var hennes faster. I Lagerlöfs roman Charlotte Löwensköld från 1925 beskriver hon gårdar och omgivningar i Korskyrka (Karlskoga).[92][93]

Författaren Sven Stolpe bodde på Valåsens herrgård,[94] som också förekommer i den förra med namnet "Bergshammar".[24] På herrgården föddes också barnboksförfattaren Johanna Christina von Hofsten.

Bland andra framstående författare märks Maja Ekelöf, vars prisvinnande bok "Rapport från en skurhink" publicerades 1970.[95] Maja Ekelöfs plats i centrala Karlskoga är uppkallat efter henne.[96]

Barn- och ungdomsförfattarna Anders Jacobsson och Sören Olsson förknippas också med Karlskoga och använder staden som inspiration för fiktiva karaktärer och platser, till exempel i "Berts dagbok", som utspelar sig i den påhittade staden Öreskoga.

Media[redigera | redigera wikitext]

I Karlskoga fanns två lokala morgontidningar: Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren. 2011 köpte ägaren av Karlskoga Tidning, NWT-koncernen, Karlskoga-Kuriren,[97] och de två tidningarna har sedan dess haft gemensam redaktion men med två olika ledarsidor. Sedan 2020 har Karlskoga endast en tidning, Karlskoga Tidning Kuriren, efter en sammanslagning av de två förra.[98]

Det finns en lokal TV-Kanal, CTV (Carlskoga TV) som når till 14 000 hushåll i Karlskoga och dess närhet.[källa behövs] CTV började sina sändningar 1992 och är Sveriges äldsta kommersiella lokala TV-kanal.[källa behövs] Sveriges Television bevakade Karlskoga i Tvärsnytt.

Sport[redigera | redigera wikitext]

BIK Karlskoga

Ishockey är den publikt största sporten i Karlskoga. Och andra sporter som är eller har varit stora är amerikansk fotboll, fotboll, kanot och simhopp. Karlskoga har fostrat flera olympier, såsom kanotisten Agneta Andersson[99] med tre olympiska guldmedaljer. Simhopparen Ulrika Knape Lindberg är också olympisk guldmedaljör.[100]

På Kanalplan vid Timsälven spelar Karlskoga Wolves amerikansk fotboll i division 1.[källa behövs]

Karlskoga motorstadion, norr om Karlskoga i Gälleråsen.

Laget BIK Karlskoga (tidigare Bofors IK, IFK Bofors/Karlskoga IF och KB63), med Nobelhallen som hemarena, har spelat 16 säsonger i högsta serien.[101] Laget håller sig till hockeyallsvenskan. Det andra ishockeylaget i Karlskoga, KHC, spelar i division 2.[källa behövs]

Motorsport utövas på Karlskoga Motorstadion, Gelleråsen, sedan 1949.[102] På Gelleråsen kör man bland annat STCC[103] och Kanonloppet (1950–1975, 1996–).[källa behövs]

På senare år har basebollaget Karlskoga Bats etablerat sig i absoluta toppen i Sverige och laget vann SM-guld 2007, 2010 och nu senast 2012. 2008 spelade Karlskoga Bats SM-final mot Stockholm som denna gång gick segrande ur striden. Karlskoga Bats blev också Svenska Junior-mästare 2005.[104]

Fotbollslaget KB Karlskoga har spelat 32 säsonger i näst högsta serien.[105] I södra Karlskoga har Karlskoga sportklubb (KSK) sin hemarena. Damfotbollslaget Rävåsens IK bildades 1941 och spelar i Division 1 Mellersta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 december 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sahlgren, Jöran; Bergman, Gösta (3 april 1979). ”13 (Svenska ortnamn med uttalsuppgifter)”. runeberg.org. https://runeberg.org/ortnamn/0017.html. Läst 16 februari 2023 (via Projekt Runeberg). 
  7. ^ Lindberg 1895, sid. 4.
  8. ^ Valeur, Bent. ”Karlskoga” (på danska). lex.dk. Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/Karlskoga. Läst 16 februari 2023. 
  9. ^ Lindberg 1895, sid. 34.
  10. ^ ”Värmlands lagman Höldo och hans hustru Margareta”. www.europeana.eu. https://www.europeana.eu/da/item/2048079/Athena_Plus_ProvidedCHO_Riksarkivet_878. Läst 16 mars 2023. 
  11. ^ [a b] Leyler, Lars Emil (1946). Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund - Glimtar ur Karlskoga stads och Bergslags historia. Stockholm: Svenska stadsmonografier. sid. 60–97 
  12. ^ Johansson 1895, sid. 55.
  13. ^ Johansson 1895, sid. 50.
  14. ^ Lindberg, Gust (1897). Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar. Central-tryckeriet. https://books.google.se/books?id=lis6AQAAMAAJ&pg=PA10&dq=herr+olof+karlskoga&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwiror6W9PGEAxUSLhAIHTq1DdAQ6AF6BAgDEAI#v=onepage&q=herr%20olof%20karlskoga&f=false. Läst 13 mars 2024 
  15. ^ Johansson, Johan (1895). Bidrag till Karlskoga krönika : ur Noraskogs arkiv. Umeå universitet. sid. 54. https://digital.ub.umu.se/relation/437401?destination=node/414594/preview/140&page=1&language=en. Läst 14 mars 2024 
  16. ^ ”Karlskoga bergslag under hertig Karls tid”. Nora stads och Bergslags tidning. 22 december 1906. Läst 14 mars 2024 (via Svenska dagstidningar). 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2010. https://web.archive.org/web/20100903021402/http://www.hyttfogden.se/historia_karlskoga_socken.htm. Läst 2 maj 2010. 
  18. ^ ”Bebyggelseutveckling i Karlskoga”. www3.karlskoga.se. http://www3.karlskoga.se/kulturhistoria/bebyggelse/bebygg04.htm. Läst 19 maj 2023. 
  19. ^ [a b] Lindberg 1895, sid. 6.
  20. ^ Bergström, Emilia. ”Laboratoriet – Alfred Nobels Björkborn”. https://nobelkarlskoga.se/utstallningar/alfred-nobels-laboratorium/. Läst 14 mars 2023. 
  21. ^ ”Laboratoriet”. nobelkarlskoga.se. Alfred Nobels Björkborn. https://nobelkarlskoga.se/utstallningar/alfred-nobels-laboratorium/. Läst 13 november 2023. 
  22. ^ [a b] Björk, Jaana-Kaisa (2019). "Ur de gamla bildgömmorna" – Om gamla Tingshuset i Karlskoga. sid. 35–37. https://nobelvannen.se/onewebmedia/Nobelvannen_1_2019.pdf 
  23. ^ Carlsson-Lénart, Mats (29 december 2015). ”Alfred Nobels testamente”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6334762. Läst 18 december 2022. 
  24. ^ [a b c d] Karlsson, Britt. Alfred Nobels Karlskoga. Mariestad: Naturfotoförlaget. Libris 10478518. ISBN 91-85300-020 
  25. ^ ”Karlskoga stadshus”. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/karlskoga-stadshus.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b5&sv.12.382c024b1800285d5863a8b5.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 28 december 2023. 
  26. ^ Abrahamsson, Benny (17 december 2010). ”Elva personer dog och ett 40-tal skadades”. Nya Wermlands-Tidningen. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220031808/http://www.nwt.se/karlskoga/article821303.ece. Läst 19 maj 2012. 
  27. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  28. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  29. ^ ”Byggdes för 70 000 invånare bor 30 000”. Aftonbladet. 1 mars 2007. https://tidningar.kb.se/4112678/2007-03-01/edition/125130/part/1/page/2/?q=%20bagg%C3%A4ngen&from=2007-01-01&to=2007-12-31. Läst 8 juli 2021 (via Svenska dagstidningar). 
  30. ^ [a b] Bande, Alf (1997). I våra kvarter. Karlskoga på 50 talet. Sundsvall: Lars-Åke Winberg Förlag AB. sid. 8–13 
  31. ^ Forsberg, Håkan (22 juli 2003). ”Carl-Gustaf - en dödlig storsäljare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/c1da6ff1-daab-33a0-b127-0d1bbb82f749/carl-gustaf-en-dodlig-storsaljare. Läst 13 november 2023. 
  32. ^ Fransson, Stig A (2001). ”BOFORS – förändringsvindar i gammal tid och nutid” (PDF). http://www.boflv.se/arkiv/150117_Boforshistoria.pdf. Läst 29 november 2022. ”Bofors är nu som störst och har nästan 10 000 anställda i Karlskoga.” 
  33. ^ ”Ledare: Grävskoporna tog allt i Karlskoga”. Byggindustrin. 20 september 2021. https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/bygghistoria/ledare-gravskoporna-tog-allt-i-karlskoga/. Läst 28 december 2023. 
  34. ^ Selin, Annika (7 november 2023). ””Hela näringslivet i Karlskoga växer””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/kriget-i-ukraina-gor-att-forsvarsindustrin-vaxer-i-karlskoga. Läst 28 december 2023. 
  35. ^ Karlsson, Ola; Titus, Marcus (5 september 2023). ”Försvarsindustrin får Karlskoga att växa: ”Måste ha fler bostäder””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/forsvarsindustrin-far-karlskoga-att-vaxa-maste-ha-fler-bostader--2. Läst 28 december 2023. 
  36. ^ Björndahl, Anna; Karlsson, Ola (11 januari 2022). ”Byggboom i Karlskoga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/byggboom-i-karlskoga. Läst 28 december 2023. 
  37. ^ Selin, Annika (27 september 2023). ”Trots byggkris ökar byggandet i Karlskoga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/trots-byggkris-okar-byggandet-i-karlskoga. Läst 28 december 2023. 
  38. ^ Lindgren, Per (2 november 2023). ”Hans Wallmark (M): Karlskoga viktig del i stödet till Ukraina”. Karlskoga Tidning Kuriren. https://www.kt-kuriren.se/2023/11/02/hans-wallmark-m-karlskoga-viktig-del-i-stodet-till-ukraina-ab043/. Läst 28 december 2023. 
  39. ^ ”Följ med in i Saabs vapenfabrik”. SVT Nyheter. 14 februari 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folj-med-in-i-saabs-vapenfabrik. Läst 2 mars 2024. 
  40. ^ ”Tätorten”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlskoga/t%C3%A4torten. Läst 24 juni 2021. 
  41. ^ ”Lunnedet”. www.lansstyrelsen.se. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/lunnedet.html. Läst 20 mars 2023. 
  42. ^ ”Rävåsen”. www.lansstyrelsen.se. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/ravasen.html. Läst 20 mars 2023. 
  43. ^ ”Parker - grönområden”. Karlskoga kommun. Arkiverad från originalet den 29 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190329153042/http://karlskoga.se/Uppleva--gora/Parker-lek-och-badplatser/Parker---gronomraden.html. Läst 30 januari 2020. 
  44. ^ ”Karlskogas folkpark totalförstörd i brand”. Aftonbladet. 1 augusti 2001. https://www.aftonbladet.se/a/A23avE. Läst 31 januari 2021. 
  45. ^ ”Parkbrand i Karlskoga”. Sveriges Radio. 1 augusti 2001. https://sverigesradio.se/artikel/10303. Läst 31 januari 2021. 
  46. ^ Karlskoga bergslag. Karlskoga bergslags hembygdsförening. 1985. https://books.google.se/books?id=O98nAQAAMAAJ&q=Karlshall+karlskoga&dq=Karlshall+karlskoga&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiI5ODvsYP8AhXMX_EDHW-OBIwQ6AF6BAgEEAI. Läst 18 december 2022. ”Bland de många byggnader som revs under 1940-talet var det vackra tingshuset Karlshall, i vilket Alfred Nobels testamente fick juridisk kraft i slutet på 1800-talet .” 
  47. ^ ”Bebyggelse”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlskoga/t%C3%A4torten/bebyggelse. Läst 24 juni 2021. 
  48. ^ ”Hela historien – Bofors Hotel”. boforshotel.se. https://boforshotel.se/hotellet/hela-historien/. Läst 18 februari 2023. 
  49. ^ ”Baggängen”. karlskogahem.se. Karlskogahem. https://karlskogahem.se/omraden/baggangen/. Läst 11 augusti 2019. 
  50. ^ ”Ekeby”. karlskogahem.se. Karlskogahem. https://karlskogahem.se/omraden/ekeby/. Läst 26 augusti 2021. 
  51. ^ Ringdahl, Erik (2011). Från arbetarlängor till punkthus: Bostadsutvecklingen i Karlskoga 1960-1975. sid. 39. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:486593/FULLTEXT01.pdf 
  52. ^ Hagberg, Charlotta; Torgén, Charlott (2015). Inventering av kulturhistorisk bebyggelse i Karlskoga tätort. Örebro: Örebro läns museum. sid. 11. Libris 21562677. https://www.olm.se/download/18.59d648c7154bf845e2c3b4cd/1463555714644/Rapport+2015-09.+Inventering+av+bebyggelse+i+Karlskoga+t%C3%A4tort,+etapp+1..pdf 
  53. ^ Svennebäck, Åsa (9 november 2015). ”Här byggs ny cykelväg mellan Karlskoga och Degerfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/har-byggs-ny-cykelvag-mellan-karlskoga-och-degerfors. Läst 17 februari 2023. 
  54. ^ ”Buss och flextrafik”. karlskoga.se. Karlskoga kommun. 15 juni 2023. https://karlskoga.se/trafik--resor/buss-och-flextrafik.html. Läst 12 juli 2023. 
  55. ^ ”Historik NBsJ, NBJ, Nora - BergslagsJärnväg. history of NBJ”. www.historiskt.nu. https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_historik.html. Läst 16 mars 2023. 
  56. ^ ”Karlskoga järnvägsstation”. hembygd.se. Sveriges hembygdsförbund. https://www.hembygd.se/shf/plats/95087. Läst 24 mars 2023. 
  57. ^ Höök, Peter (2 oktober 2018). ”Karlskoga kommun fattar beslut om järnvägsstation”. Järnvägsnyheter. https://www.jarnvagsnyheter.se/20190803/8117/karlskoga-kommun-fattar-beslut-om-jarnvagsstation. Läst 15 mars 2023. 
  58. ^ ”Oslo-Stockholm Nyttoanalys 2040”. 20 juni 2017. https://www.oslo-sthlm.se/wp-content/uploads/2019/05/b3olbbta3cel6dte2689.pdf. Läst 15 mars 2023. 
  59. ^ ”Välkommen till EAA:s nationella huvud-fl yin”. EAA-nytt: s. 9. 3 april 2012. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310113716/http://www.eaa.se/dokument/biblioteket/eaa-nytt/eaa-nytt_12-2.pdf. Läst 30 mars 2013. 
  60. ^ 1871-1875 Örebro län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Örebro län, p. 22
  61. ^ Karlskoga i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  62. ^ Årsredovisning 1976 Arkiverad 18 september 2020 hämtat från the Wayback Machine., PKbanken
  63. ^ Norman, Daniel (6 juni 2023). ”Här satsar Jula – öppnar fjärde varuhuset i Värmland”. Market. https://www.market.se/handelsplatser/etablering/har-satsar-jula-oppnar-fjarde-varuhuset-i-varmland/. Läst 12 juli 2023. 
  64. ^ ”Skolgärdet”. Karlskoga – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/karlskoga/design-shopping/kopcentrum/skolgardet. Läst 28 december 2023. 
  65. ^ [a b c d] ”Gör affär om 65 mkr i ort med stark försvarskoppling”. www.fastighetsnytt.se. https://www.fastighetsnytt.se/fastighetsmarknad/transaktioner/gor-affar-om-65-mkr-i-ort-med-stark-forsvarskoppling/. Läst 17 februari 2023. 
  66. ^ [a b] Undén, Rebecka (6 juli 2023). ”Äntligen uppskattar svenskarna Karlskoga”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/antligen-borjar-svenskarna-uppskatta-karlskoga/. Läst 28 december 2023. 
  67. ^ Vendt, Niclas. ”Fabriken i Sverige där kriget avgörs”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wAjL9P/fabriken-i-karlskoga-dar-kriget-i-ukraina-avgors. Läst 28 december 2023. 
  68. ^ ”Karlskogas expansiva näringsliv”. karlskoga.se. https://karlskoga.se/naringsliv--arbete/karlskogas-expansiva-naringsliv.html. Läst 16 februari 2023. 
  69. ^ ”Karlskoga”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Orebro-lan/Karlskoga/. Läst 2 mars 2024. 
  70. ^ Karlskoga kommuns hemsida Arkiverad 3 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  71. ^ ”Gymnasium”. karlskoga.se. https://karlskoga.se/utbildning--barnomsorg/gymnasium.html. Läst 16 februari 2023. 
  72. ^ ”Om skolan”. Karlskoga Folkhögskola. https://karlskogafolkhogskola.se/om-skolan/. Läst 17 februari 2023. 
  73. ^ ”Årtal och händelser i Karlskoga under 1800- och 1900-talen”. www3.karlskoga.se. http://www3.karlskoga.se/kulturhistoria/handelser/handelse1.htm. Läst 18 februari 2023. 
  74. ^ ”Kurser och studier i Karlskoga | Karlskogalc.se”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200217102613/http://www.karlskogalc.se/kurser-och-studier-i-karlskoga/. Läst 5 september 2020. 
  75. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  76. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  77. ^ ”Statistiska centralbyrån - Tätorter, arealer, befolkning”. Arkiverad från originalet den 15 december 2015. https://web.archive.org/web/20151215063156/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 5 december 2015. 
  78. ^ ”Välkommen!”. www.sanktgoran.nu. Sankt Görans katolska församling. http://www.sanktgoran.nu/. Läst 16 februari 2023. 
  79. ^ Lindberg 1895, sid. 21.
  80. ^ ”Karlskoga islamiska kulturella förening”. www3.karlskoga.se. Karlskoga kommun. http://www3.karlskoga.se/friforening/visapublik.aspx?id=ISLAM. Läst 18 februari 2023. 
  81. ^ ”Riseberga blev förebild för Karlskoga”. http://riseberga.dinstudio.se/gallery_174.html. Läst 5 november 2023. 
  82. ^ ”Gamla kyrkogården”. www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/karlskoga/gamla-kyrkogarden. Läst 13 november 2023. 
  83. ^ Holmström, Algot (1978). Karlskoga. Kumla: Kulturnämnden Karlskoga. sid. 151–153. ISBN 91-7260-247-3. Läst 12 november 2023 
  84. ^ ”Östra kyrkogården”. www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/karlskoga/ostra-kyrkogarden. Läst 15 mars 2023. 
  85. ^ ”Varför Motorsportvecka?”. Karlskoga Motorsportvecka. Arkiverad från originalet den 9 december 2018. https://web.archive.org/web/20181209124221/http://www.motorsportveckan.se/karlskoga-promotion/. Läst 8 december 2018. 
  86. ^ ”Om Karlskogafesten”. karlskoga.se. Arkiverad från originalet den 9 december 2018. https://web.archive.org/web/20181209123732/http://karlskoga.se/Uppleva--gora/Karlskogafesten/Om-Karlskogafesten.html. Läst 8 december 2018. 
  87. ^ ”Gôrskôj”. Gôrskôj. https://www.gorskoj.se/. Läst 23 juli 2022. 
  88. ^ ”Karlskoga Konsthall”. www.visitkarlskogadegerfors.se. Visit Karlskoga Degerfors. https://www.visitkarlskogadegerfors.se/sv/gora/karlskoga-konsthall-28653. Läst 1 september 2020. 
  89. ^ ”Karlskoga Konstförening”. Karlskoga Konstförening. https://mockelnforeningarna.se/karlskogakonstforening/. Läst 13 november 2023. 
  90. ^ ”Konst Runt Möckeln”. Konst Runt Möckeln. https://konstruntmockeln.se/. Läst 28 december 2023. 
  91. ^ ”Arbetarmuseet Gråbo”. www.olm.se. Örebro läns museum. https://www.olm.se/besok-oss/arbetarmuseet-grabo. Läst 15 mars 2023. 
  92. ^ ”Villa Ekeliden”. Karlskoga – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/karlskoga/mat-dryck/kafe-bageri/villa-ekeliden. Läst 27 januari 2023. 
  93. ^ ”PROSTFOLKET I KARLSKOGA: 1869 — 1899”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Lagerl%C3%B6fS/titlar/Fr%C3%A5nSkildaTider2/sida/185/etext. Läst 17 februari 2023. 
  94. ^ ”Värmländska Radioarkivet: Kvällsbesök Hos Sven Stolpe 1957”. Radioarkivet P4 Värmland. Sveriges Radio. 5 april 2011. https://sverigesradio.se/avsnitt/60954. Läst 13 november 2023. 
  95. ^ Furuland, Lars (2006). Svensk arbetarlitteratur. Atlas. ISBN 978-91-89044-15-9. https://books.google.se/books?id=VPplAAAAMAAJ&q=Maja+Ekel%C3%B6f+Karlskoga&redir_esc=y. Läst 12 november 2023 
  96. ^ Blomberg, Lovisa (19 oktober 2019). ”Maja Ekelöfs plats invigdes i Karlskoga”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/maja-ekelofs-plats-invigdes-i-karlskoga. Läst 13 november 2023. 
  97. ^ ”NWT köper Karlskoga-Kuriren”. Sveriges Television. 26 augusti 2011. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nwt-koper-karlskoga-kuriren. Läst 7 april 2021. 
  98. ^ Lindström, Catarina (11 juni 2020). ”Nu blir vi Karlskoga Tidning-Kuriren”. Karlskoga Tidning Kuriren. https://www.kt-kuriren.se/2020/06/11/nu-blir-vi-karlskoga-tidning-kuriren/. Läst 17 februari 2023. 
  99. ^ ”En etta i Skogsrundan var ju rena drömmen” (PDF). Karlskogaliv (Karlskogahem) (2): s. 5–7. 3 april 2017. Läst 9 oktober 2023. 
  100. ^ Sundberg, Göran (30 juni 2022). ”Hemlig rapport: Stort missnöje i svenskt simhopp”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/66bzKW/hemlig-rapport-stort-missnoje-i-svenskt-simhopp. Läst 13 november 2023. 
  101. ^ Svenska ishockeyförbundet maratontabell
  102. ^ ”Göransson tar över Gelleråsen”. Svenska Dagbladet/TT. 1 mars 2018. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Rxad55/goransson-tar-over-gellerasen. Läst 13 november 2023. 
  103. ^ Karlskoga motorstadion hemsida Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  104. ^ Karlskoga Bats hemsida Arkiverad 7 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  105. ^ ”Svenska Fotbollförbundet maratontabell”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070523081751/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152384. Läst 25 april 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]