Nordlapska bokspråket

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lars Levi Læstadius skapade det nordlapska bokspråket för att nå ut till sina församlingsbor i Karesuando.

Nordlapska bokspråket var ett samiskt skriftspråk som på 1830-talet utvecklades av prästen Lars Levi Læstadius som var verksam i Karesuando i Torne lappmark. Hans skriftspråk baserades på det sydlapska bokspråket och använde samma stavning, men ordförrådet och formläran var huvudsakligen hämtade från lulesamiskan, den samiska som Læstadius lärt sig under sin uppväxt i Kvikkjokk.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till att Læstadius utvecklade ett eget skriftspråk var att det sydlapska bokspråket, som annars var standardspråket för bokutgivningen på samiska i Sverige under 1700- och 1800-talen, var svårt att förstå för samerna längst i norr. Förutom hans egna böcker utgavs under senare delen av 1800-talet ytterligare några skrifter på Læstadius skriftspråk.[2]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

På det nordlapska bokspråket har följande böcker utkommit[1]:

  • Læstadius, Lars Levi (1839). Hålaitattem ristagasa ja satte almatja kaskan: Vuostas hålla: Mässo måkkest. Hernösandesne. Libris länk 
  • Læstadius, Lars Levi (1842). Prediko nobbe jåulå peiwen naln. Hernösandesne: trukketum J. Swedbomen ludne. Libris länk 
  • Læstadius, Lars Levi (1844). Tåluts suptsasah, Jubmela pirra ja Almatji pirra .... Hernösand. Libris länk 
  • Læstadius, Lars Levi (1847). Nobbe håleitettem ristagasa ja satte almatja kaskan: [Andra samtalet mellan en kristen och en vanlig människa]. Stockholm. Libris länk 
  • Åkerblom, Johan Frans (1877). Bibelhistoria, maw aktan katjalwasaikum. Stokkholman. Libris länk 
  • Luther, Martin (1880). Doktor Mårten Luthers Lilla katekes med kort utweckling: af Kongl. Maj:t gillad och stadfäst den 11 okt. 1878 = Doktor Mårten Lutherusa Utseb katekesa aktan ånekes åpatusai, mi taw qwuorkota : Kongalats Majestätast puorren waldetum ja nannotowum 11 oktober 1878. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • Ailes Matteusa evangelium, åddåsist jårgålovum Same kielai: [Matteus' evangelium på lappska. Med svensk och lappsk parallelltext]. Stockholm. 1880-1881. Libris länk 
  • Hall, Newman (1881). Påte Jesusa lusa [Elektronisk resurs]. Stokkholman. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-608 
  • Johansson, Isak (1882). Sami pahamus wassjolats: kirjats tjälgoswuota pirra, maw .... Stokkholman. Libris länk 
  • Luther, Martin (1884). Piebmo Jubmela manaita: ånekes ajatallamusah färta peiwai jaken : waldetodum doktor Martin Lutherusa kirjist. Stockholm. Libris länk 
  • Abbeskirje. Luleå. 1889. Libris länk 
  • Luther, Martin (1893). Doktor Martin Lutherusa Kååttepostilla: Kirkoherra J. Laestadius lä taw järggålam [sic] same kiellai. [Luthers huspostilla övers. till lapska av J. Laestadius]. Stokkholman. Libris länk 

På det nordlapska bokspråket utgavs dessutom tre översättningar av lagar för samerna med svensk och samisk text (1884, 1887 och 1899) samt ett plakat om renslakt (1884).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Wiklund, Karl Bernhard (1915). Lärobok i lapska språket (2., rev. uppl.). Stockholm: Björck & Börjesson. Libris länk 
  2. ^ Forsgren, Tuuli (1988). Samisk kyrko- och undervisningslitteratur i Sverige 1619-1850 [Elektronisk resurs]. Scriptum, 0284-3161 ; 6 ([2. uppl.]). Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33296