Norums kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Norums kyrka
Kyrka
Norums kyrka från söder.
Norums kyrka från söder.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Stenungsund
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Norums församling
Koordinater 58°3′11.86″N 11°51′10.42″Ö / 58.0532944°N 11.8528944°Ö / 58.0532944; 11.8528944
Bebyggelse-
registret
21300000002998
Norums kyrka från väster. Det utbyggda vapenhuset under tornet byggdes cirka år 2000.
Norums kyrka från väster. Det utbyggda vapenhuset under tornet byggdes cirka år 2000.

Norums kyrka är en kyrkobyggnad i Kyrkenorum i utkanten av Stenungsund. Den tillhör Norums församling i Göteborgs stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har legat på samma plats sedan 1100-talet. Byggnaden före 1847 var en välvd romansk stenkyrka med ett långhus och ett mindre och smalare kor, som hade en nisch i östra muren med trapplika upphöjningar. Den innehöll från början troligen en helgonbild. De båda avdelningarna åtskildes genom en mur, målad med fresker, liksom läktare och valv och muren var troligen försedd med en triumfbåge.

Den enda synliga del som ännu finns kvar av den ursprungliga kyrkan är merparten av den västra muren. De södra, östra och norra väggarna revs då kyrkan utvidgades 1847-1850.

Tornet och klockorna[redigera | redigera wikitext]

Tornet i väster byggdes 1785 och ersatte då en äldre klockstapel. För att förstärka trätornet från 1700-talet, vars övre del lutade en aning, byggdes kyrkan om i början av 2000-talet, genom att det gamla vapenhuset under tornet byggdes till åt väster och åt sidorna.

Fyra kyrkklockor hänger i tornet, av vilka tre fortfarande används.

  • Storklockan har inskriptionen: Gjuten på Norums församlings bekostnad 1926. Gloria in Excelsis ("ära åt Gud i höjden"). Den har grundtonen ass i tredje oktaven vid klockringning.
  • Lillklockan har inskriptionen: Skänkt till Norums kyrka 1926. Evolemus ad aeterna gaudia ("låt oss svinga oss till den eviga glädjen"). Den har grundtonen h i tredje oktaven.

De medeltida klockorna[redigera | redigera wikitext]

  • Storklockan är av en låg och bred senmedeltida typ. Den används inte, men hänger också i tornet, dock i en våning nedanför klockvåningen.
  • Lillklockan från 1300-talet (grundtonen f i fjärde oktaven) används för tacksägelseringning. Den har ett brett tomt skriftband runt halsen. På kroppen finns: ett grovt ristat kors som står på en hjärtformad sockel och ett pilgrimsmärke med en klumpigt utförd stående biskop eller abbot under en baldakin.[1]

Strax intill kyrkan, vid dess västra sida utanför kyrkogårdsmuren, ligger ett församlingshem byggt på 1980-talet där församlingsverksamhet bedrivs.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans dopfunt från 1100-talet är lådformig och nedåt avsmalnande samt tillverkad i glimmergnejs. Endast cuppan är bevarad. Inskriptionen i runor lyder: "Sven gjorde mig". Funten har likheter med den i Kareby kyrka, som också har fyrkantig form, och är alltså utförd av mäster Sven. Cuppan som avsmalnar nedåt har sidor försedda med en platt och låg relief som framställer enkelt huggna figurer. Under signaturen ser man en figur omgiven av stora slingrade ormar, som anses syfta på den fornnordiska sagan om Gunnar i ormgropen. Funten har endast ett kristet motiv som visar två kors i varsin rundbåge på en av sidorna, på de övriga sidorna ser man orm- och bandslingeornament. Funten återfanns 1847 på kyrkogården bland annat skräp. Den såldes först till Stockholm och via British Museum i London kom den slutligen åter till Statens historiska museum, där den nu förvaras. I kyrkan återfinns en kopia utförd 1962. Under predikstolen står en dopfunt i ek, som användes 1895-1962, innan kopian började användas.[2]

Ett mässingsfat till dopfunten från 1634 hänger på norra väggen framme vid koret. Det var en gåva av en von Ascheberg. På södra väggen finns även ett dopfat från 1400-talet.

Dopfuntens fyra sidor[redigera | redigera wikitext]

Altartavlan, predikstolen, sakristian och inventarier skänkta av donatorer[redigera | redigera wikitext]

  • Altartavlan är i barock från 1635. I ett parti finns en dansk flagga i en Jesusskildring. Ett yngre överstycke från 1800-talets mitt står vid orgeln och istället används återigen det äldre överstycket.
  • altaret står ett 1700-talskrucifix. Malmstakarna på altaret är skänkta av lagman Hans Fransson och Sophie Jockimsdatter.
  • Häradshövding Ottosson med maka skänkte på 1800-talet en gyllenläderstol, två silverljusstakar på altaret från 1857, samt pengar som användes år 1956 till inköp av två golvljusstakar som flankerar altaret.
  • 1921 inköptes två sjuarmade ljusstakar som står i de båda korfönstren.
  • Predikstolen är från 1600-talet. Att döma av målnings- och färgtekninken gäller det också taket i sakristian, som har en målning som föreställer en scen ur Uppenbarelseboken (Uppenbarelseboken 6:12). Målningen fanns ursprungligen på Stenungsön.
  • Till höger i koret hänger en tavla från 1500-talet av en okänd mästare), skänkt av direktör Friedrichs.
  • En brudbänk med tyg från år 1900 står till höger i koret och härstammar troligen från den gamla kyrkan.
  • Kormattan syddes och skänktes av syföreningen 1939.

Gravkoret, votivskeppet och de gamla kyrkbänkarna[redigera | redigera wikitext]

  • Mitt i kyrkan finns ett gravkor från 1646, byggt för lagman Fransson, som hade egendom i socknen. Det låg ursprungligen under kyrkans kor, men på gå grund av utbyggnaden 1847-1850 hamnade det mitt i kyrkan.
  • Votivskeppet, som är en fullriggad korvett med två batterier, skänktes enligt en muntlig tradition på 1760-talet av Simon Svensson, som räddats i sjönöd. Det ska ha tillverkats av hans farfar. Skeppet såldes 1847, i samband med kyrkans ombyggnad, men skänktes tillbaka till kyrkan med löfte om att det aldrig skulle säljas igen.
  • Kyrkans slutna bänkar är de ursprungliga. De främsta bänkarna är extra utsirade i barockstil med skulpturer ovanför bänkluckans båda sidor. Den så kallade kyrkvärdsbänken var en herrskapsbänk och i texten på luckan omnämns lagman Fransson.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Den minsta av ljuskronorna är från 1771, medan de andra två är från 1913 och 1932.
  • Golvuret i koret är från 1913.
  • En av nummertavlorna är från 1700-talet
  • Kyrkkistan längst bak i kyrkan under orgelläktaren är från 1600- eller 1700-talet. Där förvarades förr kyrksilvret.
  • Kyrksilvret omfattar en oblatask från 1719, kalk och patén från 1792, två vinkannor från mitten av 1800-talet med silverbeslag samt en nysilverkanna från 1890. Dopvattenkannan är från 1968 och brudkronan från 1948.
  • Av textilierna är den gröna skruden från 1811 den äldsta och den violetta från 1890-talet.
  • Före ombyggnationen fanns en gammal svart stentavla med inristade vitmålade runor och solsymboler uppsatt på västra ytterväggen vid tornet; närmare bestämt vid kyrkans tidigare gamla ingång i det anslutande vapenhusets norra vägg. Stentavlan förvaras nu inne i den nybyggda delen av kyrkan.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 278-279. Libris länk 
  2. ^ Hallbäck, Sven Axel (1961). Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg: Vänersborgs museum. sid. 26. Libris länk 
  3. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008
  4. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]