Gnejs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hallandsgnejs med polerad yta
Skiktningen (bandningen) kan anas till vänster
Bohusgnejs
Stenen har brutits noga i skiktriktningen, så ingen bandning syns
Gnejs Royal från Solør i Norge
Gnejs från Estland
Bandningen tvärs skiktrikningen framträder tydligt

Gnejs är en metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs) som har omvandlats under höga tryck och temperaturer.

Gnejs är vanligtvis uppbyggd av fältspat, kvarts och en mindre del glimmer. Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår. Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från graniten. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består av lagervis ordnade glimmerrika och glimmerfattiga band.

Parallelstrukturen gör att gnejs låter sig lättare klyvas utefter skiktningen än tvärs denna.

Förekomst och användning[redigera | redigera wikitext]

Gnejserna, som i huvudsak tillhör de äldsta åtkomliga delarna av jordskorpan, förekommer i stor mängd i Skandinavien. Brytning förekommer på många ställen för användning dels för stenläggning, dels för finare arbeten.

I Sverige bryts gnejsen i Bohuslän i en finkornig variant för användning bl a till gatsten. Mellan Varberg och Halmstad förekommer en fin, hård gnejs av grå eller röd färg. Här finns flera brott där sten framställs för byggnadsändamål. Vid Varberg förekommer en mörkgrön gnejs, vilken efter bearbetning används som gravstenar och för väggbeklädnad. På Tjurkö vid Karlskrona finns en glimmerfattig, hård gnejs som bryts i stora kvantiteter och vid Karlshamn och flera andra platser har gnejsen teknisk användning. I Norge förekommer gnejs i mycket stor omfattning och brytes för lokala behov av byggnadsmaterial. I Danmark är rullstenar av gnejs de vanligaste.

Granulit är en finkornig gnejsbergart som innehåller almandin (en granat) och vidare är en tät gnejs den svenska hälleflintgnejsen och leptiten.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet gnejs har kommit in i svenska språket flera vägar söderifrån. Det har medfört att stavningen kan variera i äldre litteratur, t ex gneist, gneiss, greijs, gneiss.

  • En möjlig förklaring kan vara att gnejs är en sidoform till medelhögtyska gneist, som betyder gnistra. Anledningen skulle då vara att i gnejsen ingående glimmerfjäll i viss belysning blänker till såsom en gnista.[2]
  • Det kan tänkas, att ursprunget är gneiss, som för saxare var en term inom gruvdrift som betecknade värdelös, bortkastad sten, d v s varp, eller med en modernare term gråberg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  2. ^ Svenska akademiens ordbok (SAOB) [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]