Hoppa till innehållet

Nya Folkfronten

Från Wikipedia

Nya Folkfronten, även kallad Folkfronten[1] (franska: Nouveau Front Populaire), är en koalition av de största franska vänsterpolitiska partierna. Den lanserades den 10 juni 2024[2] i samband med parlamentsvalet 2024 i Frankrike och är en allians för att möta regeringspartierna som stöder Emmanuel Macron såväl som extremhögerpartiet[3][4] Nationell samling.

Alliansen samlar främst La France insoumise, Les Écologistes, Socialistiska partiet och det franska kommunistpartiet[5], samt Place publique, Génération·s, den republikanska och socialistiska vänstern, det nya antikapitalistiska partiet och den ekosocialistiska vänstern, samtidigt som den arbetar för att mobilisera föreningar, fackföreningar och aktörer från det civila samhället. Koalitionen enas om en fördelning av antalet kandidater[6] och om ett gemensamt politiskt program[7].

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I valet till Europaparlamentet 2024 i Frankrike den 9 juni 2024 toppar Nationell samlings lista omröstningen med 31,37 procent av rösterna[8]. Listan Besoin d'Europe som samlar regeringspartierna kommer på andra plats med 14,60 procent av rösterna[9]. Samma kväll meddelar Frankrikes president Emmanuel Macron upplösningen av nationalförsamlingen[10] enligt artikel 12 i konstitutionen[11], vilket leder till sammankallandet av nytt parlamentsval den 30 juni och den 7 juli 2024[12].

Efter tillkännagivandet om upplösningen av nationalförsamlingen intervjuas François Ruffin, ledamot i nationalförsamlingen 2017-2024, från Amiens av BFM TV[13]. Han kallar till en « Folkfront » och en « enad vänster »[14] inför risken för en majoritet från extremhögern, främst förkroppsligad av Nationell samling (RN), i nyvalen den 30 juni och 7 juillet 2024[15].

Den 10 juni 2024- träffas representanter för partierna Les Ecologistes (EELV), La France insoumise (LFI), det franska kommunistpartiet (PCF), Socialistpartiet (PS), Place publique (PP), Génération·s (G·s) och den republikanska och socialistiska vänstern (GRS) i Les Ecologistes högkvarter i Paris för att "sätta grunderna för en ny folkfront".[16][17]

På kvällen den 10 juni 2024 tillkännager dem offentligt skapandet av en koalition av franska vänsterpolitiska partier med namnet « Nya Folkfronten » ("Nouveau Front Populaire") för att upprätta ett gemensam valmanifest för att "bryta helt" mot den regerande presidenten Emmanuel Macrons politik och mot extremhögern[18]. Företrädarna för koalitionen bekräftar sedan sin avsikt att endast presentera en kandidat per valkrets i nyvalen[6]. I sitt uttalande efterlyser företrädarna mobiliseringen av föreningar, fackliga krafter och civilsamhället för att bygga fronten[19].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Fransk vänster vill bekämpa högerextrema med ”folkfront””. Dagens ETC. 12 juni 2024. https://www.etc.se/utrikes/fransk-vaenster-vill-bekaempa-hoegerextrema-med-folkfront. Läst 19 juni 2024. 
  2. ^ ”Erik de la Reguera: Vänstern enas inför hotet från extremhögern”. DN.se. 14 juni 2024. https://www.dn.se/varlden/erik-de-la-reguera-vanstern-enas-infor-hotet-fran-extremhogern/. Läst 19 juni 2024. 
  3. ^ ”Fransk vänster vill bekämpa högerextrema med ”folkfront””. Dagens ETC. 12 juni 2024. https://www.etc.se/utrikes/fransk-vaenster-vill-bekaempa-hoegerextrema-med-folkfront. Läst 19 juni 2024. 
  4. ^ ”Politisk jordbävning i Frankrike efter Macrons nyval”. DN.se. 10 juni 2024. https://www.dn.se/varlden/politisk-jordbavning-i-frankrike-efter-macrons-nyval/. Läst 19 juni 2024. 
  5. ^ ”Erik de la Reguera: Vänstern enas inför hotet från extremhögern”. DN.se. 14 juni 2024. https://www.dn.se/varlden/erik-de-la-reguera-vanstern-enas-infor-hotet-fran-extremhogern/. Läst 19 juni 2024. 
  6. ^ [a b] Sacha Nelken. ”Accord de la gauche pour des «candidatures uniques» : récit d’une (courte) soirée” (på franska). Libération. https://www.liberation.fr/politique/accord-de-la-gauche-pour-des-candidatures-uniques-recit-dune-courte-soiree-20240610_M2QVPW7UAJCADDVFEAJBRA2OOQ/. Läst 19 juni 2024. 
  7. ^ ”Erik de la Reguera: Vänstern enas inför hotet från extremhögern”. DN.se. 14 juni 2024. https://www.dn.se/varlden/erik-de-la-reguera-vanstern-enas-infor-hotet-fran-extremhogern/. Läst 19 juni 2024. 
  8. ^ ”Hem | Resultat i EU-valet 2024 | Frankrike | Europaparlamentet”. https://results.election.europa.eu/. https://results.elections.europa.eu/sv/frankrike/. Läst 19 juni 2024. 
  9. ^ ”Hem | Resultat i EU-valet 2024 | Frankrike | Europaparlamentet”. https://results.election.europa.eu/. https://results.elections.europa.eu/sv/frankrike/. Läst 19 juni 2024. 
  10. ^ ”Macron kallar till nyval – Le Pen jublar: ”Redo ta makten””. www.aftonbladet.se. 9 juni 2024. https://www.aftonbladet.se/a/Oo3qxq. Läst 19 juni 2024. 
  11. ^ Irenius, Lisa (9 juni 2024). ”Macron utlyser nyval efter fiaskot”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/mP1pw1/le-pen-klart-storst-i-frankrike. Läst 19 juni 2024. 
  12. ^ TT-AFP (15 juni 2024). ”Valrörelsen i Frankrike fortsätter att överraska”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/bmGMn5/valrorelsen-i-frankrike-fortsatter-att-overraska. Läst 19 juni 2024. 
  13. ^ BFMTV (9 juni 2024). ”François Ruffin: "On a un taré à la tête de l'État"”. https://www.youtube.com/watch?v=dTVqoBLre6Q. Läst 20 juni 2024. 
  14. ^ ”Politisk jordbävning i Frankrike efter Macrons nyval”. DN.se. 10 juni 2024. https://www.dn.se/varlden/politisk-jordbavning-i-frankrike-efter-macrons-nyval/. Läst 20 juni 2024. 
  15. ^ BFMTV (9 juni 2024). ”François Ruffin: "On a un taré à la tête de l'État"”. https://www.youtube.com/watch?v=dTVqoBLre6Q. Läst 20 juni 2024. 
  16. ^ Romain David (13 juni 2024). ”Accord pour un nouveau « Front populaire » : le récit d'un accouchement au forceps” (på fr-FR). Public Sénat. https://www.publicsenat.fr/actualites/politique/nouveau-front-populaire-les-negociations-seternisent. Läst 20 juni 2024. 
  17. ^ ”Législatives: réunion entre les chefs des partis de gauche pour "poser les bases d'un nouveau front populaire"” (på franska). BFMTV. https://www.bfmtv.com/politique/elections/legislatives/legislatives-reunion-entre-les-chefs-des-partis-de-gauche-pour-poser-les-bases-d-un-nouveau-front-populaire_AV-202406100573.html. Läst 20 juni 2024. 
  18. ^ ”Ny vänsterallians spikad – ledaren: ”Kan inte lämna över Frankrike till Le Pen””. Omni. https://omni.se/ny-vansterallians-spikad-kan-inte-lamna-over-frankrike-till-le-pen/a/Vz1W6W. Läst 20 juni 2024. 
  19. ^ ”Elections législatives : la gauche vers l’union malgré les divisions” (på franska). Le Monde.fr. 11 juni 2024. https://www.lemonde.fr/politique/article/2024/06/11/la-gauche-se-met-d-accord-sur-un-nouveau-front-populaire-pour-les-elections-legislatives_6238588_823448.html. Läst 20 juni 2024.