Nyazeelanddykand

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nya Zeelandbergand)
Hoppa till: navigering, sök
Nyazeelanddykand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
NZ Scaup 01.jpg
Hane.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Släkte Aythya
Art Nyazeelanddykand
A. novaeseelandiae
Vetenskapligt namn
§ Aythya novaeseelandiae
Auktor (Gmelin, 1789)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
  • Nya Zeelandbergand
Hitta fler artiklar om fåglar med

Nyazeelanddykand[2] (Aythya novaeseelandiae) är en andfågel endemisk för Nya Zeeland.[3] Fågeln är endemisk för Nya Zeeland.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Nyazeelanddykanden är genomgående mörkbrun och svart. Hanen har tydligt gula ögon och ett mörkt grönaktigt huvud. Honan liknar hanen, men saknar det gula ögan och har en vit fläck i ansiktet under häckningssäsong. I flykten syns ett vitt vingband.[4]

Hona nyazeelanddykand
Ett par nyazeelanddykänder.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på både Nordön och Sydön i djupa sötvattenssjöar och dammar.[4] Olikt andra arter i släktet Aythya flyttar den inte, även om den rör sig mot öppet vatten från bergssjöar när dessa täcks av is.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Nyazeelanddykanden är en dykand som kan hålla sig under vatten i mellan 20 och 30 sekunder. Den dyker till ett djup av tre meter på jakt efter vattenväxter, småfisk, vattenlevande snäckor, musslor och insekter.[6][5] Den ses ofta nära sothönan och tros söka efter föda som sothönan rör upp i jakt på räkor..[5]

Fågeln häckar från oktober till mars och lägger fem till åtta gräddvita ägg i ett bo nära vatten. Boet fodras vanligen med gräs och dun.[4] Äggen ruvas av honan i fyra veckor. De nykläckta andungarna dyker efter föda direkt efter att de lämnat boet.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC), även om världspopulationen är relativt liten (5.000-10.000 individer).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aythya novaeseelandiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Marshall, Janet; Kinsky, F.C.; Robertson, C.J.R. (1972). Common Birds in New Zealand. A.H. & A.W. Reed. Sid. 31. ISBN 0-589-00730-0. 
  5. ^ [a b c d] Lockley, Ronald M. (1980). New Zealand Endangered Species. Cassell NZ. Sid. 82. ISBN 0-908572-22-0. 
  6. ^ Orbell, Margaret (2003). Birds of Aotearoa. Reed Publishing NZ Ltd. Sid. 129. ISBN 0-7900-0909-9. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]