Nyckelbiotop

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.

Inventering[redigera | redigera wikitext]

Nyckelbiotoper är skogsområden med stor betydelse för växter och djur, kartlagda i en stor nationell inventering. Nyckelbiotopsbegreppet är från början ett svenskt begrepp, lanserat av Skogsstyrelsen i början av 1990-talet och som senare har spridits till Norge, Finland och de baltiska länderna. Nyckelbiotopsinventeringen är en av de största kartläggningar av värdefull natur som har gjorts i vårt land. Fram till idag har över 100 000 nyckelbiotoper registrerats, och tillsammans täcker de cirka 2 % av den produktiva skogsmarken.[1]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Forskningen om nyckelbiotoperna kom igång i slutet av 1990-talet. Det finns nu starka belägg för att nyckelbiotoperna verkligen har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Många studier visar också att de små nyckelbiotoperna är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora. Nyckelbiotoperna verkar också vara viktiga i ett landskapsperspektiv. Trots att de ofta är små är de fördelade i landskapet och kan fungera som ett nätverk där arter kan överleva och sprida sig.[1]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

En nyckelbiotop är inte automatiskt skyddad enligt lag. I praktiken råder dock ett avverkningsstopp för skogsägare som är certifierade, eftersom certifieringen innebär att anslutna företag och markägare inte tillåts att handla med virke från nyckelbiotoper. Det har lett till debatt och kontroverser, och under 2017 infördes ett inventeringsstopp[2] som senare byttes mot besked om nya statliga medel för fortsatt inventering och utökat skydd.[3]

Detta har intensifierat debatten ytterligare. Ett särskilt konfliktområde är nordvästra Sverige där nyckelbiotoperna ofta är stora och täcker en större del av skogsmarken än i övriga landet. För detta område har Skogsstyrelsen gjort en nulägesbekrivning [4] och en sammanfattning av det vetenskapliga underlaget.[5]

För närvarande pågår en samverkansprocess om nyckelbiotoper, ledd av Skogsstyrelsen och med medverkan av en lång rad olika intressenter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gustafsson L, Hannerz M (2018). 20 års forskning om nyckelbiotoper – här är resultaten Populärvetenskaplig rapport från SLU och Skogforsk. sid. https://pub.epsilon.slu.se/15711/ 
  2. ^ Herman Sundqvist. ”Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordväst”. DN. https://www.dn.se/debatt/vi-pausar-inventeringen-av-nyckelbiotoper-i-nordvast/. Läst 19 oktober 2018. 
  3. ^ https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/uppdrag-om-nyckelbiotopsinventering/.
  4. ^ Claesson, S (2018). Nulägesbeskrivning av nordvästra Sverige. Kunskapsunderlag. sid. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2018/rapport-2018-10-nulagesbeskrivning-av-nordvastra-sverige.pdf 
  5. ^ Roberge J-M (2018). Vetenskapligt kunskapsunderlag för nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige. Skogsstyrelsen Rapport 2018/11. Jönköping. sid. https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/kunskapsunderlag-om-skogen-i-nordvastra-sverige 

Se även[redigera | redigera wikitext]