Biotopskydd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rio de Janeiro
Biotope Illustration.jpg
Förenklad bild av en biotop.

  • Mål – Skydda ekosystem och bevara biologisk mångfald
  • Handläggare: – Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

Biotopskydd är ett generellt lagligt skydd mot all form av exploatering för vissa biotoper, som anses vara särskilt skyddsvärda. Skydd av nyckelbiotoper är nödvändigt för att FN:s globala mål för ekosystem och biologisk mångfald.[1]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

  • Biotop är en biologisk term för en typ av omgivning där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma.
  • En nyckelbiotop är en biotop där struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har en mycket stor betydelse för flora och fauna.
  • Nyckelart är en art som har stor betydelse för andra arters överlevnad.
  • En signalart fungerar som indikatorer när man söker urskilja biotoper med höga naturvärden.

Agenda 2030[redigera | redigera wikitext]

FN:s globala mål fastställdes i augusti 2015. Regeringen har beslutat att arbeta efter dessa mål. Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.[1]

Hållbart skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

Hållbart skogsbruk ska gynna skogens mångfald och bevara biodiversiteten.[2] Skogar har stor biologisk mångfald. Allra störst biodiversitet finnar man i urskogar, naturskogar och gammelskogar. Även en kulturskog kan ha stor biodiversitet om den brukas på rätt sätt. Det innebär bland annat små eller inga kalhyggen, flera trädslag och att vattenmiljöer skyddas.

Att skapa en ny naturskog eller gammelskog kan ta 100 år eller mer. I Sverige finns det få urskogar kvar och naturskogar och gammelskogar behöver skyddas.

Biotopskydd i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är biotopskyddet reglerat i kapitel 7 § 11 i Miljöbalken. Biotopskydd används för att skydda mindre mark- och vattenområden med värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter.[3] Med detta skydd förbättras förutsättningarna for att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden.[4]

Exempel på skyddade biotoper är källor, öppna diken, stenmurar, åkerholmar, alléer och naturliga bäckfåror i odlingslandskapet som är högst två meter breda.

Biotoptyper[redigera | redigera wikitext]

Exempel på biotoptyper som får skyddas av Länsstyrelsen.[a]

  • Ängar
  • Naturbetesmarker
  • Ras- eller bergbranter
  • Naturliga vattendrag
  • Grunda havsvikar
  • Ålgräsängar

Biotopskyddsområden i skogsmark[redigera | redigera wikitext]

I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som har stor betydelse för hotade växt- och djurarter. Skogsstyrelsen eller markägaren kan besluta om ett formellt områdesskydd, naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat. Staten erbjuder ersättning utifrån skogens ekonomiska värde. Exempel på biotoptyper i skog:[5]

• Äldre sandskogar. • Äldre betespräglad skog. • Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark. • Örtrika allundar. • Örtrika sumpskogar. • Kalkmarksskogar. • Hassellundar och hasselrika skogar. • Ras- eller bergbranter. • Alkärr. • Källor med omgivande våtmarker. • Myrholmar. • Strand- eller svämskogar.

Certifiering och skogsvårdslag[redigera | redigera wikitext]

De flesta skogsbolag och många privata skogsägare har certifierat sin skog enligt de internationella certifieringssystemen FSC eller PEFC.

Skogsvårdslagen[6] anger att: Den biologiska mångfalden i skogen måste bevaras. Samtidigt måste kulturmiljön värnas och sociala aspekter beaktas. Det är därför viktigt att hänsyn tas vid alla skogsbruksåtgärder.

Skövling av skyddsvärda skogar[redigera | redigera wikitext]

Organisationer som Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen med flera har kritiserat skogsbolag för att inte följa FSC eller PEFC. Sedan februari 2013 finns en hemsida[7] som registrerar brott mot lagen eller certifieringen. Därför är det viktigt att inventera biotopskydd för att kunna bevara den biologiska mångfalden.

Natursidan har hittills dokumenterat tolv fall av skövling av skyddsvärda skogar. [8] Svenska dagbladet skrev en debattartikel om naturskog i juni 2013.[9]

Inventering av nyckelbiotoper[redigera | redigera wikitext]

Skogsstyrelsen utförde en inventering av nyckelbiotoper för privata skogsfastigheter under åren 1993–1998 och gav anvisningar till offentliga och företagsägda fastigheter. 2001–2006 utfördes en kompletterande inventering. Föreliggande handbok (2014) har tagits fram för att få en likartad inventering oberoende vem som utför den.[10]

Våren 2016 beslutade regeringen att strategin för formellt områdesskydd skulle ses över. Riksdagen har bestämt att 20 procent av Sveriges land- och sötvattenområden ska skyddas fram till 2020. Mellan 2014 och 2020 ska 150 000 hektar få formellt biotopskydd. Skogsstyrelsen uppger att endast 60 000 hektar har skyddats.[11]

Den 9 mars skrev generaldirektören Herman Sundqvist på Dagens Nyheters debattsida: Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordväst.[12]

Protester[redigera | redigera wikitext]

Flera miljöorganisationer riktar skarp kritik mot beslutet och befarar att de sista resterna av gammelskog och fjällnära naturskog kommer att avverkas.

  • Greenpeace.[13]
  • Naturskyddsföreningen.[14]
  • Föreningen Skydda skogen.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fullständig lista på Naturvårdsverkets hemsida.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Agenda 2030”. Läst 15 mars 2017.
  2. ^ ”Bevara skogens mångfald”[död länk]. Läst 16 mars 2017.
  3. ^ ”Våtmarkskonventionen”. Läst 15 mars 2017.
  4. ^ ”Stöd i miljöarbetet”. Läst 14 mars 2017.
  5. ^ ”Biotopskydd i skog Arkiverad 13 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 14 mars 2017.
  6. ^ ”Skogsvårdslagen” Arkiverad 26 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 25 mars 2017.
  7. ^ http://www.natursidan.se
  8. ^ ”Skövling av skyddsvärd skog”, Läst 15 mars 2017.
  9. ^ ”svensk naturskog snart borta”. Läst 15 mars 2017.
  10. ^ ”Inventering av nyckelbiotoper”[död länk]. Skogsstyrelsen 2014. Läst 15 mars 2017.
  11. ^ Skogsstyrelsen 4/2016, s. 14-17.
  12. ^ "Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper". Läst 13 november 2017.
  13. ^ ”Skogsstyrelsens chef”. Läst 17 mars 2017.
  14. ^ ”Svek mot naturvården”. Läst 14 mars 2017.
  15. ^ "Farväl till ett skogslandskap". Läst 17 mars 2017.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Skogseko: aktuellt från Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Stockholm: Skogsstyrelsen (SKS). 1963-. Libris 3679593