Nyckelpigor
Nyckelpigor | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
Familj | Nyckelpigor Coccinellidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Coccinellidae | |
Underfamiljer[1] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Nyckelpigor (Coccinellidae), en familj i ordningen skalbaggar. Det finns mer än 4 500 arter i världen.
Utseende
Nyckelpigor har ett karakteristiskt utseende med sina ofta färgrika täckvingar, vanligen med ett tydligt prickmönster. Färgen varierar betydligt; oftast ingår några av färgerna svart, rött, gult och brunt. De är tämligen små skalbaggar, längd mellan 1 och 10 millimeter, med korta ben och antenner och nästan halvklotformig kropp.
Vanor
De flesta nyckelpigor lever av rov. Bland större arter är bladlöss det vanligaste bytet, mindre föredrar ofta sköldlöss. Några få, släktena Subcoccinella och Cynegetis, är växt- eller svampätare.
Nyckelpigor lägger ägg. De fullbildade, rovlevande nyckelpigorna har hög konsumtion av blad- eller sköldlöss, men överträffas klart av de stora, klumpiga men lättrörliga larverna.
Nyckelpigornas klara färger kan ses som en varningssignal. Skalbaggarna kan nämligen avsöndra en gul vätska från benens leder, en vätska som förutom att den är giftig också har en påfallande besk smak. Vissa rovinsekter och fåglar äter dock ändå nyckelpigor.
Ekonomisk betydelse
Många nyckelpigor används inom biologisk bekämpning för att hålla efter bladlöss och sköldlöss. Å andra sidan finns det arter, till exempel Subcoccinella vigintiquatuorpunctata, tjugofyraprickig nyckelpiga, som kan uppträda som skadedjur på sockerbetor och klöverväxter.
Familjärt namn
Både den sjuprickiga nyckelpigan och den tvåprickiga nyckelpigan (Adalia bipunctata) kallas ofta gullhöna.[2] Namnet nyckelpiga är kopplat till Jungfru Maria.[3]
Folktro
I svensk folktro ansåg man att nyckelpigan (eller gullhönan som man ofta kallade den) spådde väder. I Bohuslän yttrade man följande ramsa när man såg en nyckelpiga: ”Gullhöna, gullhöna, flyg, flyg, flyg, så blir det sommar å gott, gott vä’r.” I Värmland var det emellertid tvärt om: om gullhönan flög blev det regn.[4]
Bildgalleri
-
Sjuprickig nyckelpiga (Coccinella septempunctata)
-
Tjugotvåprickig nyckelpiga (Psyllobora vigintiduepunctata)
-
Ljusstreckad nyckelpiga (Myzia oblongoguttata)
-
Nittonprickig nyckelpiga (Anisosticta novemdecimpunctata)
-
Harlekinnyckelpiga (Harmonia axyridis)
-
Tvåprickig nyckelpiga (Adalia)
- Tioprickig nyckelpiga (Adalia decempunctata)
- Njurfläckad nyckelpiga (Chilocorus renipustulatus)
- Coccinula quatuordecimpustulata
- Schackbrädspiga (Propylea quatuordecimpunctata)
- Exochomus quadripustulatus
- Elvaprickig nyckelpiga (Coccinella undecimpunctata)
- Ögontecknad nyckelpiga (Anatis ocellata)
Källor
- ^ Fauna Europaea
- ^ Gullhöna i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/nyckelpigan-ett-litet-dygdemonster/
- ^ Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 115.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Nyckelpigor.