Nyland (historiskt landskap)

Nyland (finska: Uusimaa), historiskt landskap i södra Finland omfattande de nuvarande landskapen Nyland, samt delar av Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland.

Historiskt har Nyland sträckt sig från Hangö udd i väster till Kymmene älv i öster. Den västra delen av detta historiska Nyland bildade tidigare ett slottslän under det i närheten av Ekenäs belägna Raseborg, medan den östra delen, det s.k. Borgå län, stundom var lagd under slottshövdingen i Tavastehus, stundom under den i Viborg och någon tid även jämte Raseborgs och Tavastehus län lydde under hövdingen i Åbo. Området blev 1640 ett särskilt landshövdingedöme under benämningen Nylands län, med Helsingfors som residensstad. Men redan 1648 förenades största delen av Nyland med Tavastehus län.

Av landskapets östligaste socknar jämte angränsande delar av Tavastland och Savolax bildades Kymmenegårds län. Genom freden i Åbo 1743 kom den del av Nyland som låg öster om Kymmene älv under rysk spira och kom därefter att tillhöra Viborgs län, jämte vilket den 1811 återförenades med det övriga Finland.

Vid länsregleringen 1831 skildes Nylands och Tavastehus län, och landskapet Nyland (med undantag av den viborgska länsdelen samt den med Åbo län förenade nyländska andelen av Kisko socken) kom tillsammans med de tre tavastländska socknarna Orimattila, Itis och Jaala att utgöra Nylands län. Vid reformen av Finlands områdesindelning 1998 bildades av området två nya landskap, Nyland och Östra Nyland. Östra Nyland är från 2011 igen en del av Nyland.