Nypon
Nypon kallas skenfrukten hos Rosa-arterna ("nyponbuskar"). Skenfrukten är vanligen röd eller orange, men vissa rosarter, till exempel pimpinellros (R. spinosissima), har mörklila till svarta nypon. De egentliga frukterna är små borsthåriga, stenhårda nötter som sitter inuti nyponen[1]. Öppningen i toppen på nyponet kallas stiftkanal eftersom stiften från varje fruktämne sticker ut där. En del nyponarter är bara 5mm stora exempelvis rosa multiflora. Andra är 2 cm exempelvis rosa rugosa.
Några rosarter har nypon med ett mycket högt C-vitamininnehåll. Det kan finnas 1 700–2 000 milligram C-vitamin per 100 gram (~2 %) torkade nypon. Som jämförelse kan det sägas att ett en kopp nypon innehåller lika mycket C-vitamin som 35-40 apelsiner.[2] Nypon innehåller karotenoider som skyddar mot cancer; karoten, lutein och lycopen, är även en källa till A-vitamin.
Karotenoidhalt i några nyponsorter milligram per gram torrsubstans (Lijie Zhong, Doctoral Thesis Alnarp 2017).
- Rosa rubiginosa 1,0
- Rosa carolina 2,0
- Rosa multiflora 0,7
- Rosa virginiana 1,8
- Rosa rugosa 0,7
Nyponens köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade "fröna") rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.
Luddet som omger fröna inuti nyponen kan användas som klipulver.
Exempel på rosarter som ger nypon är bland andra, förutom pimpinellros (R. spinosissima), som nämnts tidigare, vresrosen (R. rugosa), plommonrosen (R. pomifera), mandarinrosen (R. moyesii), samt igelkottsrosen (R. roxburghii).[3]
Nyponen sitter kvar även på vintern. De svartnar då, men går fortfarande att använda. Alla sorters nypon går att äta. Kolhydrathalten är ca 8 %. Nypon betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[4]
