Oberá

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oberá
Stad
Oberá i juli 2007
Oberá i juli 2007
Oberá escudo.jpg
Land  Argentina
Delstat Misiones
Tillhör administrativt Oberá departement
Folkmängd 55 493
Tidszon ART (UTC+3)
Riktnummer +54 3755
GeoNames 3430340
Gata i Oberá.

Oberá är en stad med drygt 55 000 invånare i provinsen Misiones i nordöstra Argentina, av dessa uppskattas drygt 2000 personer vara svenskättlingar. Staden Oberá ligger mitt emellan de stora floderna Uruguay och Paraná på den lilla landtungan, provinsen Misiones, som kilar in sig mellan Paraguay och Brasilien. Oberá ingår i den region i Argentina som brukar kallas Mesopotamia, landet mellan floderna.

Svenskbygden Oberá[redigera | redigera wikitext]

Nordiska huset i Oberá.

År 1902 tog sig några familjer över floden Uruguay till Bonpland, ett område som redan hade en finsk bosättning och följande åren flyttade ytterligare familjer över. Förhoppningen var att få utkomst från odling av yerbaträdet (Ilex paraguariensis)för framställning av ett te. Bonpland var emellertid stenigt och inte lämpat för yerbaodling. Omkring fyra mil därifrån fanns ett område som 1907 började mätas upp där det fanns vildväxande yerbaträd. Området fick namnet Yerbal viejo och med början 1913 började svenskarna flytta till området. Det fanns redan polacker, tyskar, ryssar m.fl. som snabbt börjat befolka området. Svenskarna koloniserade utefter ett vägstråk, som kom att kallas Picada Sueca och vid vägens norra del byggdes ett samhälle som fick namnet Villa Svea[1].

Skandinaviska föreningen Svea stiftades den 1 augusti 1915 och i november samma år avvecklades Skandinaviska föreningen i Bonpland. Oktober 1918 grundades allmänna skolan Escuela Nacional No 84[2], men det var först 1922 som verksamheten kom igång. Allmänbildning och kunskapsläget var vid denna tid dåligt bland de svenska kolonisterna, uttryckt av Jan Tullberg, som en tid tog hand om undervisningen skriver: "Okunnigheten är så gränslöst stor att om jag skildrade några exempel tror jag knappast att Ni skulle fatta det"[3]. Skolan kom slutligen att efter många turer att utgöra grunden till Institutio Carlos Linneo, som 2015 har från grundläggande utbildning till högskolestatus.

Vid Villa Svea (Parque Svea) anlades en kyrkogård, Cementerio Sueco, som finns kvar 2015 där framför allt svenskättlingar och relaterade personer gravläggs.

Under 1920- och 1930-talentalet skedde en fortlöpande invandring från olika nationaliteter till området och en tätort bildades samtidigt som framför allt Bonplands betydelse minskade och 1928 grundades staden Oberá, där flera stadsdelar har svenskklingande namn.

År 1935 fanns i dessa trakter den största svenskkolonin i Sydamerika. År 1956 invigdes den svenska kyrkan Olaus Petri som ligger i centrala Oberá. Ända fram till 1973 hölls predikan på svenska. Ett par gånger per år kan man dock fortfarande höra svensk predikan i kyrkan då en svensktalande präst kommer från São Paulo i Brasilien. En svenskspråkig skola inrättades 1922. Den helsvenska undervisningen bedrevs fram till 1952 då den upphörde. På 1940-talet beräknades 927 svenskar bo i Oberáområdet.

Det svenska arvet har satt stora spår. Än idag står den svenska kyrkan mitt i stadens centrum och i staden finns en svensk kyrkogård och en svensk skola, Carl von Linnéskolan. Antalet svensktalande har sjunkit som resultat av integration och i takt med att första generationens svenskar dör ut.

Oberá är i Argentina känt för sin nationella migrantfestival som hålls i slutet av november där invånare från alla nationaliteter och etniska grupper visar upp "sitt folks" traditioner. För detta ändamål finns också mitt i staden "nationernas park", Parque de las Naciones, där många av de etniska grupper som utgör befolkningen finns representerade med ett kulturhus, däribland även den svenskättade befolkningen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Friborg, Göran: Brasiliensvenskarna. Utvandring, invandring, bosättning 1850-1940, Misionessvenskarna, sidd. 87-94. Emigrantinstitutets skriftserie nr 5, Malung 1988
  2. ^ Olsson, Evald Guillermo: Suecos en la selva, sid 30, Asociación Ediciones La Aurora, Buenos Aires 1991. ISBN 950-551-114-0
  3. ^ Flodell, SA: Brasilienfararna, sid 130. Amigos, 2000, ISBN 91 7217 031-X

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]