Ogotona

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ogotona
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Daurischer Pfeifhase Ochotona dauurica.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Hardjur
Lagomorpha
Familj Pipharar
Ochotonidae
Släkte Ochotona
Art Ogotona
Ochotona dauurica
Vetenskapligt namn
§ Ochotona dauurica
Auktor (Pallas, 1776)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Ogotona (Ochotona dauurica)[2][3][4][5] är ett däggdjur som ingår i familjen pipharar[6][7] och först beskrevs av Peter Simon Pallas 1776. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Denna piphare når en kroppslängd av 17 till 22 cm, inklusive en kort svans. Den väger mellan 140 och 170 g. Det cirka 40 mm långa huvudet kännetecknas av 18 till 24 mm långa öron och 40 till 60 mm långa morrhår. Bakfötterna är 25 till 31 mm långa och vid tårna finns smala klor. Ogotonans päls är under sommaren halmfärgad till mörkgrå på ryggen, mera gulaktig vid bålens sidor och vitaktig på undersidan. Vinterpälsen har allmänt en blekare färg och den är även längre. Arten har samma utseende som Ochotona curzoniae som förekommer längre söderut med undantag av en region i centrala Kina där utbredningsområdena överlappar varandra. Arterna skiljer sig däremot i sina genetiska egenskaper.[8]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i sydöstra Ryssland, Mongoliet och norra Kina.[9] Djuret vistas där i halvöknar med gräs som ibland översvämmas.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna vilar i självgrävda bon och är växtätare. Honor kan ha flera kullar per år och föder upp till 11 ungar per kull. Unga honor som föds tidig under våren kan ha egna kullar under första levnadsåret. Ogotonan blir vanligen två år gammal.[1]

Ogotonan är allmänt dagaktiv men den stannar under allt för kalla eller heta tider i ett gömställe. Boet består av flera tunnlar och kamrar. Vanligen lever ett monogamt par och deras ungar i samma bo. Ibland ligger flera bon bredvid varandra men aggressiviteten mellan individer som tillhör olika familjer är vanligen låg. En individ som är helt främmande och som inte tillhör grannskapet bekämpas däremot. För kommunikationen finns olika läten, däribland ett pipande varningsrop som gav djurgruppen sitt namn. Dessutom markeras området kring boet med urin och körtelvätska.[8]

Födan utgörs främst av gräs samt av några andra växtdelar som blad, blommor, stjälkar, rötter, rotfrukter och bark. Gräs flyttas till boet eller samlas i högar och torkas där för senare bruk. Ogotonan håller ingen vinterdvala och lever under den kalla årstiden av förrådet. Som andra hardjur är arten koprofag. Spillningen från första ämnesomsättningen har därför en mjuk konsistens.[8]

Honan är cirka 30 dagar dräktig och sedan föds nakna, blinda och osjälvständiga ungar. Pälsen är full utvecklad efter 11 till 13 dagar. Ungarna diar sin mor cirka fyra veckor men de börjar ät fast föda redan efter tre veckor.[8]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i fyra underarter:[6]

  • O. d. dauurica
  • O. d. annectens
  • O. d. bedfordi
  • O. d. mursavi

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Ochotona dauurica Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 augusti 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] Erin Ciwko (18 augusti 2014). ”Daurian pika” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Ochotona_dauurica/. Läst 13 juni 2016. 
  9. ^ Ochotona, Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference. 3 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]